《瑜伽師地論》真實義品〉

The Tattvārthapaala of the Yogācārabhūmi

 

梵漢英對照及梵文文法分析

A Trilingual Edition

(Sanskrit, Chinese, English)

and Sanskrit Grammar Analysis

 

《瑜伽師地論》真實義品〉

The Tattvārthapaala of the Yogācārabhūmi

 

梵漢英對照及梵文文法分析

A Trilingual Edition

(Sanskrit, Chinese, English)

and Sanskrit Grammar Analysis

 

 

佛教法相學會, 香港

The Dharmalaksana Buddhist Institute, Hong Kong

2017



網上Internet Edition : www.dhalbi.org




當來下生彌勒佛




玄奘法師




謹獻給我們尊敬的老師

法光法師教授

香港佛法中心創辦人及主席


Dedicated Respectfully to our teacher

Venerable Professor KL Dhammajoti

Founder & Director of

The Buddha-Dharma Centre of Hong Kong




ACKNOWLEDGEMENTS

Firstly, we would like to express our sincere gratitude to Dr. Miroj Shakya and the Digital Sanskrit Buddhist Cannon Project for giving us permission to use their electronic version of the Dutt Nalinaksha edition of the Tattvārthapaṭala as the basic text of this study. Without their work, this publication will have to go through a much harder process.

We must also thank Dr. Fok Tan Mei Ling (霍陳美玲) for allowing us to use her English translation of the Tattvārthapaṭala. Her remarkable and accurate translation clarifies some queries between the Sanskrit and Chinese versions and helps understanding.

We are very grateful to Mr. Paul Law (羅恒煇) for dedicated his precious time and energy to the internet edition. His work brings an important accomplishment to this project.

Our thanks also go to Dr. Chan Ngan Che (陳雁姿), Chairman of the Dharmalaksana Buddhist Institute for her support and encouragement to this project.

Finally, we would like to thank the Dharmalaksana Buddhist Dharma Spreading Resource Limited for sponsoring the publication of this book.


The Sanskrit Study Group
The Dharmalaksana Buddhist Institute




論 名 : 《瑜伽師地論》〈真實義品〉
The Tattvārthapaṭala of the Yogācārabhūmi

梵 本 : Dutt Nalinaksha, ed. 1966. Bodhisattvabhūmiḥ. Patna: K.P.
Jayaswal Research Institute. Accessed:
http://www.dsbcproject.org/canon-text/content/328/1308

漢 譯 : 玄奘法師. 大正藏 (T30, 0486b09〜0491b04).
中華電子佛典, CBETA


英 譯 : Fok Tan Mei Ling (2014). The Tattvārtha chapter of the Yogācāra-bhūmi : English translation and critical study. PhD thesis, The University of Hong Kong. pp. 78 – 109.

文字製作 : 香港佛教法相學會梵文小組

電腦版面製作 : Paul Law (羅恒煇)

 

目 次


縮寫及符號表

1. 二種真實
2.1. 列四種真實
2.2.1. 世間極成真實
2.2.2. 道理極成真實
2.2.3. 煩惱障淨智所行真實
2.2.4. 所知障淨智所行真實
3. 所證真實理體無二
4.1. 修空勝解成大方便
4.2. 入法無我證二智行
4.3. 乘無戲論能正修行
5.1. 立離言自性
5.2.1. 辨破小乘隨名多體失
5.2.2. 辨破小乘名前無體失
5.2.3. 辨破小乘色前有名失
5.3.1. 總標兩種相似大乘
5.3.2. 別破兩種相似大乘
5.3.3. 善惡取空有別
6.1. 轉有經證
6.2. 義品證
6.3. 散地證
7. 佛起言說意
8. 起八分別生三事
9.1. 為了八分別修四尋思觀
9.2. 為了八分別修四如實智
10.1. 不了八分別墮流轉
10.2. 了八分別證斷果
11. 得自在果
12. 總結顯勝

術語表

慣用語

附錄-梵本真實義品

參考書藉


CONTENTS


Abbreviations & Symbols in Analysis Tables

1. The two-fold of reality object
2.1. The four divisions of reality object
2.2.1. The reality universally established by the world
2.2.2. The reality universally established by logic
2.2.3. The reality which is the activity-domain of knowledge characterized by the purity of defilement-hindrance
2.2.4. The reality which is the activity-domain of knowledge characterized by the purity of knowable-hindrance
3. Characteristic of reality understood as non-duality
4.1. The expedience of the bodhisattva’s Supreme Perfect Enlightenment
4.2. Attainment of knowledge of non-selfness of dharma-s by the bodhisattva
4.3. Proper effort of a bodhisattva embarked on the proliferation-free way
5.1. The state of the ineffable intrinsic nature of all dharma-s
5.2.1. Illogical belief on the existence of intrinsic nature of conceptual designations
5.2.2. Illogical belief on the non-existence of intrinsic nature preceding designation of concept
5.2.3. Illogical belief on the existence of self-nature preceding designation of concept
5.3.1. Faults of those with superimposition on the non-existent
5.3.2. Faults of the complete nihilist
5.3.3. Emptiness wrongly-grasped and emptiness properly-grasped
6.1. Scriptural support from the Bhavasaṃkrāntisūtra
6.2. Scriptural support from the Arthavargīya
6.3. Scriptural support from the speech of the Buddha to Saṃthakātyāyana
7. Speech essential for the knowledge from hearing
8. The eight-fold discrimination of the fools
9.1. The four investigations
9.2. The four true complete knowledges
10.1. Duḥkha from deficiency of the four true complete knowledges
10.2. Cessation of conceptual proliferation of the bodhisattva
11. The supreme five-fold benefit & five-fold karma of the bodhisattva
12. Conclusion

Glossary

Idiomatic Expressions

Appendix - The Tattvārthapaṭala of the Yogācārabhūmi

Reference

 

ABBREVIATIONS & SYMBOLS IN ANALYSIS TABLES

1st : first person
2nd : second person
3rd : third person
abl. : ablative
abs. : abstract
acc. : accusative
adj. : adjective
adv. : adverb
ātm. : ātmanepada
caus. : causative
correl.pron. : correlative pronoun
cpd. : compound
dat. : dative
dem. : demonstrative
desid. : desiderative
DN : Dutt Nalinaksha
du. : dual
f. : feminine
FT : Fok Tan Mei Ling
fpp. : future passive participle
gen. : genitive
gen.absol. : genitive absolute
ger. : gerund
imper. : imperative
ind. : indeclinable
inf. : infinitive
instr. : instrumental
interr. : interrogative
loc. : locative
loc.absol. : locative absolute
m. : masculine
n. : neuter
nom. : nominative
opt. : optative
p.pron. : personal pronoun
pa. : parasmaipada
pass. : passive
pl. : plural
ppa. : past participle active
ppp. : past passive participle
pres. : present
pr.p. : present participle
pron. : pronoun
rel.adv. : relative adverb
rel.pron. : relative pronoun
sf. : simple future
sg. : singular
su. : suffix
TK : Takahashi, K. 2005
voc. : vocative
大正 : 大正藏
: verb root
: analysis without sandhi
: qualifies
° : the rest of the word to be applied
: separation of a compound
+ : prefix or suffix added
[…] : word order in Sanskrit
double lines across table : | in skr.

 

1. 二種真實

tattvārthaḥ katamaḥ| samāsato dvividhaḥ| yathāvadbhāvikatāñca dharmāṇāmārabhya yā dharmāṇāṃ bhūtatā yāvadbhāvikatāñcārabhya yā dharmāṇāṃ sarvatā| iti bhūtatā sarvatā ca dharmāṇāṃ samastastattvārtho veditavyaḥ|

云何真實義?謂略有二種:一者、依如所有性諸法真實性;二者、依盡所有性諸法一切性。如是諸法真實性一切性,應知總名真實義。(大正30.486b09-12)

What is the reality-object (tattvārtha)? Briefly, it is two-fold: (1) That true nature (bhūtatā) of dharma-s in respect of the state of their being existents in the manner as they are (yathāvadbhāvikatā) and (2) that which is the totality of dharma-s in respect of the state of the full extent of being existents (yāvadbhāvikatā). In this way, in summary, the reality-object is to be understood as the true nature and totality of all dharma-s. (FT 1)

 

tattvārthaḥ katamaḥ

tat+tva–arthaḥ katamaḥ

云何真實義

tattva– : tat(pron.) with n.abs.su. tva

°arthaḥ : cpd., m.nom.sg. of °artha

katamaḥ : interr.pron., m.nom.sg. of katama

     

samāsato dvividhaḥ

sam+āsa+taḥ dvi–vidhaḥ

略有二種

samāsataḥ : adv.

dvi– : dva(cardinal) in cpd. form

°vidhaḥ : cpd., m.nom.sg. of °vidha

     

yathāvadbhāvikatāñca

yathā+vat–bhāvika+tā+m ca

如所有性

yathāvat– : yathā(adv.) with vat(su.) meaning “like …, as …”

°bhāvikatām : cpd., f.acc.sg. of °bhāvikatā(adj. bhāvika with f.abs.su. tā)

ca : ind.

dharmāṇāmārabhya

dharmāṇām ā√rabh+ya

依諸法

dharmāṇām : m.gen.pl. of dharma

ārabhya : ger. used as adv.

yā dharmāṇāṃ bhūtatā

yā dharmāṇām bhūta+tā

真實性

: rel.pron., f.nom.sg. of yad

dharmāṇām : m.gen.pl. of dharma

bhūtatā : f.nom.sg., bhūta(ppp.) with f.abs.su. tā

yāvadbhāvikatāñcārabhya

yāvat–bhāvika+tā+m ca ārabhya

依盡所有性

yāvat– : ind.

°bhāvikatām : cpd., f.acc.sg. of °bhāvikatā(adj. bhāvika with f.abs.su. tā)

ca : ind.

ārabhya : ger. used as adv.

yā dharmāṇāṃ sarvatā

yā dharmāṇām sarva+tā

諸法一切性

: rel.pron., f.nom.sg. of yad

dharmāṇām : m.gen.pl. of dharma

sarvatā : f.nom.sg., sarva(adj.) with f.abs.su. tā

     

iti bhūtatā sarvatā ca dharmāṇāṃ

iti bhūtatā sarvatā ca dharmāṇām

如是諸法真實性一切性

iti : ind.

bhūtatā : f.nom.sg., bhūta(ppp.) with f.abs.su. tā

sarvatā : f.nom.sg., sarva(adj.) with f.abs.su. tā

dharmāṇām : m.gen.pl. of dharma

samastas sam+astaḥ(√as)

m.nom.sg. of samasta(ppp.)

tattvārtho veditavyaḥ

tattva–arthaḥ veditavyaḥ(√vid)

應知…名真實義

[真實義應知]

tattva– : tat(pron.) with n.abs.su. tva

°arthaḥ : cpd., m.nom.sg. of °artha

veditavyaḥ : m.nom.sg. of veditavya(fpp.)

     

 

2.1. 列四種真實

sa punareva tattvārthaḥ prakārabhedataścaturvidhaḥ| lokaprasiddho yuktiprasiddhaḥ kleśāvaraṇaviśuddhijñānagocaro jñeyāvaraṇaviśuddhijñānagocaraśca|

此真實義品類差別,復有四種:一者、世間極成真實;二者、道理極成真實;三者、煩惱障淨智所行真實;四者、所知障淨智所行真實。(大正30.486b12-15)

Furthermore, in terms of division, this reality-object (tattvārtha) is four-fold: 1. Established universally by the world (lokaprasiddhaḥ); 2. Established through reasoning / logic (yuktiprasiddhaḥ); 3. The activity-domain of knowledge characterized by the purity of the defilement-hindrance (kleśāvaraṇaviśuddhijñānagocaraḥ); and 4. The activity-domain of knowledge characterized by the purity of the knowable-hindrance (jñeyāvaraṇaviśuddhijñānagocaraḥ). (FT 2.1)

 

sa punareva tattvārthaḥ

saḥ punaḥ eva tattva–arthaḥ

此真實義…復

saḥ : pron., m.nom.sg. of tad

puna : ind.

eva : ind.

tattva– : tat(pron.) with n.abs.su. tva

°arthaḥ : cpd., m.nom.sg. of °artha

prakārabhedataś

pra+kāra(kṛ)–bheda(bhid)+taḥ

品類差別

prakāra– : m.noun

°bhedata : cpd., abl., °bheda with abl.su. ta

caturvidhaḥ

catur–vidhaḥ

四種

catur– : cardinal

°vidhaḥ : cpd., m.nom.sg. of °vidha

     

lokaprasiddho

loka–pra+siddhaḥ(sidh)

世間極成真實

[世間極成]

loka– : m.noun

°prasiddhaḥ : cpd., m.nom.sg. of °prasiddha(ppp.) tattvārthaḥ

yuktiprasiddhaḥ

yukti(yuj)–prasiddhaḥ(sidh)

道理極成真實

[道理極成]

yukti– : f.noun

°prasiddhaḥ : cpd., m.nom.sg. of °prasiddha(ppp.) tattvārthaḥ

kleśāvaraṇaviśuddhijñānagocaro

kleśa(kliś)–ā+varaṇa(vṛ)–vi+śuddhi(śudh)–jñāna(jñā)–gocaraḥ

煩惱障淨智所行真實

[煩惱----所行]

kleśa– : m.noun

āvaraṇa– : n.noun

viśuddhi– : f.noun

jñāna– : n.noun

°gocaraḥ : cpd., m.nom.sg. of °gocara

jñeyāvaraṇaviśuddhijñānagocaraśca  

jñeya(jñā)–ā+varaṇa–vi+śuddhi–jñāna–gocaraḥ ca

所知障淨智所行真實

[所知----所行及]

jñeya– : fpp.

āvaraṇa– : n.noun

viśuddhi– : f.noun

jñāna– : n.noun

°gocaraḥ : cpd., m.nom.sg. of °gocara

ca : ind.

     

 

2.2.1.世間極成真實

tatra laukikānāṃ sarveṣāṃ yasmin vastuni saṃketasaṃvṛtisaṃstavanāgamapraviṣṭayā buddhyā darśanatulyatā bhavati tadyathā pṛthivyāṃ pṛthivyaiveyaṃ nāgniriti| yathā pṛthivyāmevamagnāvapsu vāyau rūpeṣu śabdeṣu gandheṣu raseṣu spraṣṭavyeṣu bhojane pāne yāne vastre alaṅkāropavicāre bhāṇḍopaskare gandhamālyavilepane nṛtyagītavāditre āloke strīpuruṣaparicaryāyāṃ kṣetrāpaṇagṛhavastuni sukhaduḥkhe duḥkhamidaṃ na sukhaṃ sukhamidaṃ na duḥkhamiti| samāsata idamidaṃ nedam| evamidaṃ nānyatheti niścitādhimuktigocaro yadvastu sarveṣāmeva laukikānāṃ paraṃparāgatayā saṃjñayā svavikalpa-prasidvaṃ na cintayitvā tulayitvopaparīkṣyodgṛhītam| idamucyate lokaprasiddhatattvaṃ|

云何世間極成真實?謂一切世間於彼彼事隨順假立世俗串習悟入覺慧所見同性,謂地唯是地非是火等。如地,如是水、火、風,色、聲、香、味、觸,飲、食、衣、乘、諸莊嚴具、資產什物、塗香華鬘、歌舞伎樂、種種光明、男女承事、田園邸店宅舍等事,當知亦爾,苦唯是苦非是樂等,樂唯是樂非是苦等。以要言之,此即如此非不如此,是即如是非不如是,決定勝解所行境事;一切世間從其本際展轉傳來想自分別共所成立,不由思惟籌量觀察然後方取,是名世間極成真實。(大正30.486b16-26)

Among these, [the first] is the similarity in seeing among all the worldly by way of the understanding penetrated into, in conformity with linguistic agreement, convention and familiarity / habits, with regard to an object-base (vastu). For example, with regard to earth, “it is precisely earth, not fire.” Just as with earth, likewise for fire, water, wind, forms, sounds, odours, tastes, tangibles, food, drink, vehicles, garment, adornments, utensils, perfume, garlands, ointment, dance, song, musical show, lights, courtship between men and women, field, shop, household object; with regard to happiness and suffering, “this is suffering, not happiness; this is happiness, not suffering.” In brief, “this is this, and not that.” And likewise, “this is thus, and not otherwise.” It is the activity-domain of determined conviction in this manner - that object-base (vastu) universally established among all the worldly by one‘s conceptualization through ideation / notion successively passed down. It is grasped without having been pondered, weighed, / deliberated or investigated. This is said to be the reality universally established by the world (idam ucyate lokaprasiddhaṃ tattvam). (FT 2.2.1)

 

tatra laukikānāṃ sarveṣāṃ

tatra loka+ika+anām sarveṣām

一切世間

[世間一切]

tatra : adv., meaning “among these”

laukikānām : m.gen.pl. of laukika(adj.)

sarveṣām : m.gen.pl. of sarva(adj.)

yasmin vastuni


於彼彼事

yasmin : rel.pron. of vastuni, n.loc.sg. of yad

vastuni : n.loc.sg. of vastu

saṃketasaṃvṛtisaṃstavānugamapraviṣṭayā buddhyā

sam+keta(cit)–sam+vṛti(vṛ)– sam+stava(stu)–anu+gama(gam)–pra+viṣṭayā(viś) buddhyā

[DN: °saṃstavanāgama°; TK: °saṃstavānugama°]

假立-世俗-串習- 隨順-悟入覺慧

saṃketa– : m.noun

saṃvṛti– : f.noun

saṃstava– : m.noun

anugama– : m.noun

°praviṣṭayā : cpd., f.instr.sg. of °praviṣṭā(ppp.) buddhyā

buddhyā : f.instr.sg. of buddhi

darśanatulyatā bhavati

darśana(dṛś)–tulya(tul)+tā bhavati(bhū)

所見同性

darśana– : n.noun

°tulyatā : cpd., f.nom.sg., tulya(adj.) with f.abs.su.

bhavati : pres. 3rd sg.

tadyathā tat yathā

tat : pron., n.nom.sg. of tad

yathā : adv.

adverbial phrase meaning “for example”

pṛthivyāṃ pṛthivy eveyaṃ nāgniriti

pṛthivyām pṛthivī eva iyam na agniḥ iti

[DN: pṛthivyaiveyaṃ; TK: pṛthivy eveyaṃ]

地唯是地非是火

pṛthivyām : f.loc.sg. of pṛthivī

pṛthivī : f.nom.sg. of pṛthivī

eva : ind.

iyam : dem., f.nom.sg. of idam

na : ind.

agniḥ : m.nom.sg. of agni

iti : ind.

     

yathā pṛthivyāmevamagnāvapsu vāyau

yathā pṛthivyām evam agnau apsu vāyau

如地如是火水風

yathā : adv.

pṛthivyām : f.loc.sg. of pṛthivī

evam : ind.

agnau : m.loc.sg. of agni

apsu : f.loc.pl. of ap

vāyau : m.loc.sg. of vāyu

rūpeṣu śabdeṣu gandheṣu raseṣu spraṣṭavyeṣu

色聲香味觸

rūpeṣu : n.loc.pl. of rūpa

śabdeṣu : m.loc.pl. of śabda

gandheṣu : m.loc.pl. of gandha

raseṣu : m.loc.pl. of rasa

spraṣṭavyeṣu : n.loc.pl. of spraṣṭavya

bhojane pāne yāne vastre

飲食衣乘

[食飲乘衣]

bhojane : n.loc.sg. of bhojana

pāne : n.loc.sg. of pāna

yāne : n.loc.sg. of yāna

vastre : n.loc.sg. of vastra

alaṅkāropavicāre

alaṅkāra–upavicāre

諸莊嚴具

alaṅkāra– : m.noun

°upavicāre : cpd., m.loc.sg. of °upavicāra

bhāṇḍopaskare

bhāṇḍa–upaskare

資產什物

bhāṇḍa– : m.noun

°upaskare : cpd., m.loc.sg. of °upaskara

gandhamālyavilepane

gandha–mālya–vilepane(lip)

塗香華鬘

[-華鬘-]

gandha– : m.noun

mālya– : n.noun

°vilepane : cpd., n.loc.sg. of °vilepana

nṛtyagītavāditre

nṛtyagītavāditre

nṛtya(nṛt)–gīta(gai)–vāditre

歌舞伎樂

[--伎樂]

nṛtya– : n.noun

gīta– : ppp.

°vāditre : cpd., n.loc.sg. of °vāditra

āloke

光明

m.loc.sg. of āloka

strīpuruṣaparicaryāyāṃ

strī–puruṣa–pari+caryāyām(car)

男女承事

[--承事]

strī– : f.noun

puruṣa– : m.noun

°paricaryāyām : cpd., f.loc.sg. of °paricaryā

kṣetrāpaṇagṛhavastuni

kṣetra–āpaṇa–gṛha–vastuni

田園邸店宅舍等事

kṣetra– : n.noun

āpaṇa– : m.noun

gṛha– : m.noun

°vastuni : cpd., n.loc.sg. of °vastu

sukhaduḥkhe

sukha–duḥkhe

[於樂苦]

sukha– : n.noun

°duḥkhe : cpd., n.loc.sg. of °duḥkha

duḥkhamidaṃ na sukhaṃ sukhamidaṃ na duḥkhamiti

duḥkham idam na sukham sukham idam na duḥkham iti

苦唯是苦非是樂等

樂唯是樂非是苦等

duḥkham : n.nom.sg. of duḥkha(adj.)

idam : dem., n.nom.sg. of idam

na : ind.

sukham : n.nom.sg. of sukha(adj.)

iti : ind.

     

samāsata sam+āsa+taḥ

以要言之

adv.

idamidaṃ nedam

idam idam na idam

此即如此非不如此

[此即此非彼]

idam : dem., n.nom.sg. of idam

na : ind.

     

evamidaṃ nānyatheti

evam idam na anyathā iti

是即如是非不如是

[是即如是非餘]

evam : ind.

idam : dem., n.nom.sg. of idam

na : ind.

anyathā : adv., meaning “another, otherwise”

iti : ind.

niścitādhimuktigocaro

niś+cita(ci)–adhi+mukti(muc)–gocaraḥ

決定勝解所行

niścita– : ppp.

adhimukti– : f.noun

°gocaraḥ : cpd., m.nom.sg. of °gocara

yadvastu

yat vastu

yat : rel.pron., n.nom.sg. of yad

vastu : n.nom.sg. of vastu

sarveṣāmeva laukikānāṃ

sarveṣām eva loka+ika+anām

一切世間

sarveṣām : m.gen.pl. of sarva(adj.) laukikānām

eva : ind.

laukikānām : m.gen.pl. of laukika(adj.)

paraṃparāgatayā saṃjñayā

paraṃ+parā–ā+gatayā(gam) saṃjñayā(jñā)

展轉傳來想

paraṃparā– : f.noun

°āgatayā : cpd., f.instr.sg. of °āgatā(ppp.) saṃjñayā

saṃjñayā : f.instr.sg. of saṃjñ­ā

svavikalpaprasiddhaṃ

sva+vi+kalpa(kỊp)–pra+siddham(sidh)

[DN: svavikalpa-prasidvaṃ]

自分別共所成立

svavikalpa– : m.noun

°prasiddham : cpd., n.nom.sg. of °prasiddha(ppp.) vastu in the same sentence

na cintayitvā tulayitvopaparīkṣyodgṛhītam

na cintayitvā(cint) tulayitvā(tul) upa+pari+īkṣya(īkṣ) ut+gṛhītam(grah)

不由思惟籌量觀察然後方取

na : ind.

cintayitvā, tulayitvā, upaparīkṣya : all ger.

udgṛhītam : n.nom.sg. of udgṛhīta(ppp.) vastu

     

idamucyate lokaprasiddhatattvaṃ

idam ucyate(vac) loka–prasiddha(sidh)– tat+tva+m

是名世間極成真實

idam : dem., n.nom.sg. of idam

ucyate : pass., pres. 3rd sg.

loka– : m.noun

prasiddha– : ppp.

°tattvam : cpd., n.nom.sg. of tattva(pron. tat with n.abs.su. tva)

     

 

2.2.2. 道理極成真實

yuktiprasiddhatattvaṃ katamat| satāṃ yuktārthapaṇḍitānāṃ vicakṣaṇānāṃ tārkikāṇāṃ mīmāṃsakānāṃ tarkaparyāpannāyāṃ bhūmau sthitānāṃ svayaṃ prātibhānikyāṃ pārthagjanikyāṃ mīmāṃsānucaritāyāṃ pratyakṣamanumānamāptāgamaṃ pramāṇaṃ niśritya suvidita-suviniścitajñānagocara-jñeyaṃ vastūpapattisādhanayuktyā prasādhitaṃ vyavasthāpitam| idamucyate yuktiprasiddhaṃ tattvam|

云何道理極成真實?謂:諸智者、有道理義諸聰叡者、諸黠慧者、能尋思者、能伺察者、住尋伺地者、具自辯才者、居異生位者、隨觀察行者,依止現、比及至教量,極善思擇決定智所行所知事,由證成道理所建立、所施設義,是名道理極成真實。(大正30.486b27-c03)

What is the reality universally established by logic/reason? It is the well-examined and determined activity domain of knowledge (jñāna-gocara), the knowable object-base (jñeyaṃ vastu), proved and established through logical deduction (upapatti-sādhana-yukti), basing on direct perception, inference and scriptural authority (āptāgama), among those good ones (satām), those who are reasonable and wise, those who are observant, those who are investigative, those who are analytical; those who are established at the stage pertaining to logical reasoning, [the stage of] one’s own eloquence, [the stage of] the worldlings, [the stage of] analytical propensities (mīmaṃsānucaritā). This is said to be the reality universally established by reason. (FT 2.2.2)

 

yuktiprasiddhatattvaṃ

yukti(yuj)–pra+siddha(sidh)–tat+tvam

道理極成真實

yukti– : f.noun

prasiddha– : ppp.

°tattvam : cpd., n.nom.sg. of tattva(pron. tat with n.abs.su. tva)

katamat

云何

interr.pron., n.nom.sg. of katama

     

satāṃ satām(as)

諸智者

m.gen.pl. of sant(pr.p.)

yuktārthapaṇḍitānāṃ

yukta–artha–paṇḍitānām

道理義諸聰叡者

yukta– : ppp.

artha– : m.noun

°paṇḍitānām : cpd., m.gen.pl. of °paṇḍita(adj.)

vicakṣaṇānāṃ vi+cakṣaṇānām(cakṣ)

諸黠慧者

n.gen.pl. of vicakṣaṇa(adj.)

tārkikāṇāṃ tārkikāṇām(tark)

能尋思者

m.gen.pl. of tārkika(adj.)

mīmāṃsakānāṃ mīmāṃsakānām(man)

能伺察者

m.gen.pl. of mīmāṃsaka(adj. from desid.)

tarkaparyāpannāyāṃ bhūmau

tarka–pari+ā+pannāyām(pad) bhūmau

尋伺地

tarka– : m.noun

°paryāpannāyām : cpd., f.loc.sg. of °paryāpannā(ppp.)

bhūmau : f.loc.sg. of bhūmi

sthitānāṃ sthitānām(sthā)

m.gen.pl. of sthita(ppp.)

svayaṃ prātibhānikyāṃ

svayam prāti+bhānikyām(bhañj)

具自辯才者

svayam : ind.

prātibhānikyām : f.loc.sg. of prātibhāniki(adj.)

pārthagjanikyāṃ

pārthak–janikyām(jan)

居異生位者

pārthak– : adj.

°janikyām : cpd., f.loc.sg. of °janiki(adj.)

mīmāṃsānucaritāyāṃ

mīmāṃsā(man)–anu+caritāyām(car)

隨觀察行者

mīmāṃsā– : f.noun

°anucaritāyām : cpd., f.loc.sg. of °anucaritā(ppp.)

pratyakṣamanumānamāptāgamaṃ pramāṇaṃ niśritya

prati+akṣam(akṣ) anu+mānam(man) āpta(āp)–ā+gamam(gam) pra+māṇam(mā) ni+śritya(śri)

依止現比及至教量

pratyakṣam : n.acc.sg. of pratyakṣa

anumānam : n.acc.sg. of anumāna

āpta– : ppp.

°āgamam : cpd., n.acc.sg. of °āgama

pramāṇam : n.acc.sg. of pramāṇa

niśritya : ger.

suvidita-suviniścitajñānagocara-jñeyaṃ vastu

su+vidita(vid)–su+vi+niś+cita(ci)–jñāna–gocara–jñeyam vastu

極善思擇決定智 所行所知事

suvidita–, suviniścita : both ppp.

jñāna– : n.noun

gocara– : m.noun

°jñeyam : cpd., n.nom.sg. of jñeya(fpp.)vastu

vastu : n.nom.sg. of vastu

upapattisādhanayuktyā

upa+patti(pad)–sādhana(sādh)–yuktyā(yuj)

由證成道理

upapatti– : f.noun

sādhana– : n.noun

°yuktyā : cpd., f.instr.sg. of °yukti

prasādhitaṃ pra+sādhitam(sādh)

所建立

n.nom.sg. of prasādhita(ppp.) vastu

vyavasthāpitam vi+ava+sthāpitam(sthā)

所施設義

n.nom.sg. of vyavasthāpita(ppp., caus.) vastu

     

idamucyate yuktiprasiddhaṃ tattvam

idam ucyate(vac) yukti(yuj)–prasiddham(sidh) tat+tvam

是名道理極成真實

idam : dem., n.nom.sg. of idam

ucyate : pass., pres. 3rd sg.

yukti– : f.noun

°prasiddham : cpd., n.nom.sg. of °prasiddha(ppp.) tattvam

tattvam : n.nom.sg. of tattva(pron. tat with n.abs.su. tva)

     

 

2.2.3. 煩惱障淨智所行真實

kleśāvaraṇaviśuddhijñānagocarastattvaṃ katamat| sarvaśrāvakapratyekabuddhānāmanāsraveṇānāsravāvāhakena cānāsravapṛṣṭalabdhena ca laukikena jñānena yo gocaraviṣayaḥ| idamucyate kleśāvaraṇaviśudvijñānagocarastattvam| tenālambanena kleśāvaraṇājjñānaṃ viśudhyati| anāvaraṇatve cāyatyāṃ santiṣṭhate| tasmātkleśāvaraṇaviśuddhijñānagocarastattvamityucyate|

云何煩惱障淨智所行真實?謂一切聲聞、獨覺,若無漏智、若能引無漏智、若無漏後得世間智所行境界,是名煩惱障淨智所行真實。由緣此為境,從煩惱障智得清淨,於當來世無障礙住,是故說名煩惱障淨智所行真實。(大正30.486c4-9)

What is the reality which is the activity-domain of knowledge characterized by the purity of defilement-hindrance (kleśa-āvaraṇa-viśuddhijñānagocara)? It is that object-field of activity-domain (gocara-viṣaya) of all the śrāvakas and the pratyekabuddhas cognized by/ through knowledge which is outflow-free and that knowledge which draws out/induces the outflow-free (anāsrava-āvāhaka) and worldly knowledge obtained subsequently to the outflow-free knowledge (anāsrava-pṛṣṭhalabdhena laukikena jñānena). This is said to be the reality (tattva) of the activity-domain of knowledge characterized by the purity of defilement-hindrance. In terms of the perceptual object, the knowledge becomes purified and remains in the future in the state of being free from hindrance. Therefore, this is said to be “the activity-domain of knowledge characterized by the purity of defilement-hindrance”. ( FT 2.2.3.1)

 

kleśāvaraṇaviśuddhijñānagocarastattvaṃ

kleśa(kliś)–āvaraṇa(vṛ)–vi+śuddhi(śudh)–jñāna(jñā)–gocaraḥ tat+tvam

煩惱障淨智所行真實

kleśa– : m.noun

āvaraṇa– : n.noun

viśuddhi– : f.noun

jñāna– : n.noun

°gocaraḥ : cpd., m.nom.sg. of °gocara

tattvam : n.nom.sg. of tattva(pron. tat with n.abs.su. tva)

katamat

云何

interr.pron., n.nom.sg. of katama

     

sarvaśrāvakapratyekabuddhānām

sarva–śrāvaka(śru)–prati+eka+buddhānām

一切聲聞獨覺

sarva– : adj.

śrāvaka– : adj./m.noun

°pratyekabuddhānām : cpd., m.gen.pl. of °pratyekabuddha(ppp.)

anāsraveṇānāsravāvāhakena

an+ā+sraveṇa(sru) an+ā+srava(sru)–ā+vāhakena(vah)

若無漏智若能引無漏智

[若無漏能引無漏]

anāsraveṇa : n.instr.sg. of anāsrava, adj. jñānena of the same sentence

anāsrava– : m.noun/adj.

°āvāhakena : cpd., n.instr.sg. of °āvāhaka(adj.) jñānena of the same sentence

cānāsravapṛṣṭhalabdhena ca laukikena

ca anāsrava–pṛṣṭha–labdhena(labh) ca laukikena(loka+ika+ena)

[DN: °pṛṣṭa°]

若無漏後得世間

ca : ind.

anāsrava– : m.noun/adj.

pṛṣṭha– : n.noun

°labdhena : cpd., n.instr.sg. of °labdha(ppp.) jñānena of the same sentence

laukikena : n.instr.sg. of laukika(adj.) jñānena of the same sentence

jñānena jñānena(jñā)

n.instr.sg. of jñāna

yo gocaraviṣayaḥ

yaḥ gocara(car)–viṣayaḥ(viṣ)

所行境界

yaḥ : rel.pron. of °viṣayaḥ, m.nom.sg. of yad

gocara– : m.noun

°viṣayaḥ : cpd., m.nom.sg. of °viṣaya

     

idamucyate

idam ucyate(vac)

是名

idam : dem., n.nom.sg. of idam

ucyate : pass., pres. 3rd sg.

kleśāvaraṇaviśuddhijñānagocarastattvam

kleśa(kliś)–ā+varaṇa(vṛ)– vi+śuddhi(śudh)–jñāna(jñā)–gocaraḥ tat+tvam

[DN: °viśudvi°]

煩惱障淨智所行真實

kleśa– : m.noun

āvaraṇa– : n.noun

viśuddhi– : f.noun

jñāna– : n.noun

°gocaraḥ : cpd., m.nom.sg. of °gocara

tattvam : n.nom.sg. of tattva(pron. tat with n.abs.su. tva)

     

tenālambanena

tena ālambanena(lamb)

由緣此為境

tena : pron., n.instr.sg. of tad

ālambanena : n.instr.sg. of ālambana

kleśāvaraṇājjñānaṃ viśudhyati

kleśa–ā+varaṇāt(vṛ) jñānam vi+śudhyati(śudh)

從煩惱障智得清淨

kleśa– : m.noun

°āvaraṇāt : cpd., n.abl.sg. of °āvaraṇa

jñānam : n.nom.sg. of jñāna

viśudhyati : pres. 3rd sg.

     

anāvaraṇatve

an+ā+varaṇa+tve

無障礙

n.loc.sg. of anāvaraṇatva(n.noun anāvaraṇa with n.abs.su. tva)

cāyatyāṃ

ca āyatyām

於當來世

ca : ind.

āyatyām : f.loc.sg. of āyati

santiṣṭhate

sam+tiṣṭhate(sthā)

pres. 3rd sg. ātm.

     

tasmāt

是故

m.abl.sg. of tad used as adv.

kleśāvaraṇaviśuddhijñānagocarastattvam

kleśa(kliś)–ā+varaṇa(vṛ)– vi+śuddhi(śudh)–jñāna(jñā)–gocaraḥ tat+tvam

煩惱障淨智所行真實

kleśa– : m.noun

āvaraṇa– : n.noun

viśuddhi– : f.noun

jñāna– : n.noun

°gocaraḥ : cpd., m.nom.sg. of °gocara

tattvam : n.nom.sg. of tattva(pron. tat with n.abs.su. tva)

ityucyate

iti ucyate(vac)

說名

iti : ind.

ucyate : pass., pres. 3rd sg.

     

 

 

tatpunastatvaṃ katamat| catvāryāryaisatyāni duḥkhaṃ samudayo nirodho mārgaśca| ityetāni catvāryāryasatyāni pravicinvato'bhisamāgacchato'bhisamāgateṣu ca tajjñānamutpadyate| sa punaḥ satyābhisamayaḥ śrāvakapratyekabuddhānāṃ skandhamātramupalabhamānānāṃ skandhebhyaścānyamarthāntaramātmānamanupalabhamānānāṃ pratītyasamutpannasaṃskārodayavyayapratisaṃyuktayā prajñayā skandhavinirmuktapudgalābhāvadarśanābhyāsādutpadyate|

此復云何?謂四聖諦:一、苦聖諦二、集聖諦三、滅聖諦四、道聖諦。即於如是四聖諦義極善思擇證入現觀,入現觀已如實智生。此諦現觀,聲聞、獨覺能觀唯有諸蘊可得,除諸蘊外我不可得,數習緣生諸行生滅相應慧故,數習異蘊補特伽羅無性見故,發生如是聖諦現觀。(大正30.486c09-15)

Now, what is that reality? The Four Noble Truths: Suffering, Cause of Suffering, Cessation and the Path to its cessation. To the one investigating and directly realizing these Four Noble Truths as mentioned above, that knowledge arises. Moreover, to the śrāvakas and the pratyekabuddhas who are apperceiving the mere-aggregates and not apperceiving another self as a distinct entity separate from the aggregates, [and] through the wisdom (prajñayā) associated with the arising and ceasing of the dependently co-arisen conditioning forces, as well as the repeated vision (darśana) of the non-existence of the person apart from the aggregates, direct realization of the Truths (satya-abhisamaya) arises. (FT 2.2.3.2)

 

tatpunastattvaṃ katamat

tat punaḥ tat+tvam katamat

[DN: tatvaṃ]

此復云何

[此復真實云何]

tat : pron., n.nom.sg. of tad

punaḥ : ind.

tattvam : n.nom.sg. of tattva(pron. tat with n.abs.su. tva)

katamat : interr.pron., n.nom.sg. of katama

     

catvāryāryasatyāni

catvāri ārya–satyāni

[DN: āryaisatyāni]

四聖諦

catvāri : n.nom.pl. of catur(cardinal)

ārya– : adj.

°satyāni : cpd., n.nom.pl. of °satya

duḥkhaṃ samudayo nirodho mārgaśca

duḥkham sam+ut+ayaḥ(i/ī) ni+rodhaḥ(rudh)

mārgaḥ(mṛg) ca

一、苦聖諦

二、集聖諦

三、滅聖諦

四、道聖諦

[苦集滅及道]

duḥkham : n.nom.sg. of duḥkha

samudayaḥ : m.nom.sg. of samudaya

nirodhaḥ : m.nom.sg. of nirodha

mārgaḥ : m.nom.sg. of mārga

ca : ind.

     

ityetāni catvāryāryasatyāni

iti etāni catvāri ārya–satyāni

即於如是四聖諦

iti : ind.

etāni : dem., n.acc.pl. of etad

catvāri : n.acc.pl. of catur(cardinal)

ārya– : adj.

°satyāni : cpd., n.acc.pl. of °satya

pravicinvato pra+vi+cinvataḥ(ci)

極善思擇

m.gen.sg. of pravicinvant(pr.p.)

'bhisamāgacchato abhi+sam+ā+gacchataḥ(gam)

證入現觀

m.gen.sg. of abhisamāgacchant(pr.p.)

'bhisamāgateṣu ca abhi+sam+ā+gateṣu(gam) ca

入現觀已

abhisamāgateṣu : m.loc.pl. of abhisamāgata(ppp.), loc.absol.

ca : ind.

tajjñānamutpadyate

tat jñānam ut+padyate(pad)

如實智生

tat : pron., n.nom.sg. of tad

jñānam : n.nom.sg. of jñāna

utpadyate : pres. 3rd sg. ātm.

     

sa punaḥ satyābhisamayaḥ

saḥ punaḥ satya–abhi+sam+ayaḥ(i/ī)

此諦現觀

saḥ : pron., m.nom.sg. of tad

punaḥ : ind.

satya– : adj.

°abhisamayaḥ : cpd., m.nom.sg. of °abhisamaya

śrāvakapratyekabuddhānāṃ

śrāvaka(śru)–prati+eka+buddhānām

聲聞獨覺

śrāvaka– : adj./m.noun

°pratyekabuddhānām : cpd., m.gen.pl. of °pratyekabuddha(ppp.)

skandhamātramupalabhamānānāṃ

skandha–mātram upa+labhamānānām(labh)

唯有諸蘊可得


skandha– : m.noun

°mātram : cpd., n.acc.sg. of °mātra

upalabhamānānām : m.gen.pl. of upalabhamāna(pr.p.)

skandhebhyaścānyamarthāntaramātmānam

skandhebhyaḥ ca anyam artha–antaram ātmānam

除諸蘊外我

skandhebhyaḥ : m.abl.pl. of skandha

ca : ind.

anyam : adv.

artha– : m.noun

°antaram : cpd., m.acc.sg. of °antara

ātmānam : m.acc.sg. of ātman

anupalabhamānānāṃ

an+upa+labhamānānām(labh)

不可得

m.gen.pl. of anupalabhamāna(pr.p.)

pratītyasamutpannasaṃskārodayavyaya–pratisaṃyuktayā prajñayā

prati+itya(i/ī)–sam+ut+panna(pad)–sam+skāra(kṛ)–ut+aya(i/ī)–vi+aya(i/ī)–prati+sam+yuktayā(yuj) pra+jñayā

數習緣生諸行生滅相應慧故

[以緣生諸行生滅相應慧]

pratītya– : ger.

samutpanna– : ppp.

saṃskāra– : m.noun

udaya– : m.noun

vyaya– : m.noun

°pratisaṃyuktayā : cpd., f.instr.sg. of °pratisaṃyuktā(ppp.) prajñayā

prajñayā : f.instr.sg. of prajñā

skandhavinirmuktapudgalābhāvadarśanābhyāsād

skandha–vi+nir+mukta(muc)–pudgala–a+bhāva(bhū)–darśana(dṛś)–abhi+āsāt(ās)

數習異蘊補特伽羅無性見故

[--補特伽羅-無性--數習故]

skandha– : m.noun

vinirmukta– : ppp.

pudgala– : m.noun

abhāva– : m.noun

darśana– : n.noun

°abhyāsāt : cpd., m.abl.sg. of °abhyāsa

utpadyate

ut+padyate(pad)

發生如是聖諦現觀

[]

pres. 3rd sg. ātm.

     

 

2.2.4. 所知障淨智所行真實

jñeyāvaraṇaviśuddhijñānagocarastattvaṃ katamat| jñeye jñānasya pratighāta āvaraṇamityucyate| tena jñeyāvaraṇena vimuktasya jñānasya yo gocaraviṣayastajjñeyāvaraṇaviśuddhijñānagocarastattvaṃ veditavyam|tatpunaḥ katamat| bodhisattvānāṃ buddhānāñca bhagavatāṃ dharmanairātmyapraveśāya praviṣṭena suviśuddhena ca sarvadharmāṇāṃ nirabhilāpyasvabhāvatāmārabhya prajñaptivāda svabhāvanirvikalpajñeyasamena jñānena yo gocaraviṣayaḥ sāsau paramā tathatā niruttarā jñeyaparyantagatā yasyāḥ sarva samyagdharmapravicayā nivartante nābhivartante|

云何所知障淨智所行真實?謂於所知能礙智,故名所知障。從所知障得解脫智所行境界,當知是名所知障淨智所行真實。此復云何?謂諸菩薩諸佛世尊入法無我,入已善淨,於一切法離言自性,假說自性平等平等無分別智所行境界。如是境界為最第一,真如,無上所知邊際,齊此一切正法思擇皆悉退還,不能越度。(大正30.486c16-23)

What is the reality, which is the activity-domain of knowledge characterized by the purity of knowable-hindrance? An obstruction of knowledge with regard to the knowable is called “hindrance”. That activity-domain, the object-field (viṣaya) of the knowledge which is freed in terms of that hindrance to the knowable is to be understood as reality (tattva) which is the activity-domain of knowledge characterized by purity of the knowable-hindrance. Again, what is that [reality (tattva)]? It is that object-field of the activity domain of Bodhisattva-s, the Buddha-s and the Bhagavat-s, [cognized] by the knowledge that has penetrated and is well-purified for the sake of penetration (praveśa) into the selflessness of dharma-s, concerning the fact of ineffable intrinsic nature (nirabhilāpyasvabhāvatā) of all dharma-s, and which is in all cases equally (sama) devoid of the conceptualization on the intrinsic natures of conceptual designation (prajñaptivādasvabhāvatā nirvikalpa) equally. That is the supreme Suchness (paramā tathatā), unsurpassed (niruttarā), at the extreme limit of a knowable (jñeyaparyantagatā), from which all proper investigations of all dharma-s cease (nivartante) and do not proceed any further (na ativartante). (FT 2.2.4.1-2)

 

jñeyāvaraṇaviśuddhijñānagocarastattvaṃ

jñeya(jñā)–ā+varaṇa(vṛ)–vi+śuddhi(śudh)–jñāna(jñā)–gocaraḥ tat+tvam

所知障淨智所行真實

jñeya– : fpp.

āvaraṇa– : n.noun

viśuddhi– : f.noun

jñāna– : n.noun

°gocaraḥ : cpd., m.nom.sg. of °gocara

tattvam : n.nom.sg. of tattva(pron. tat with n.abs.su. tva)

katamat

云何

interr.pron., n.nom.sg. of katama

     

jñeye

於所知

n.loc.sg. of jñeya(fpp.)

jñānasya

n.gen.sg. of jñāna

pratīghāta pratīghātaḥ(pratihan)

能礙

m.nom.sg. of pratīghāta(ppp.)

āvaraṇamityucyate

ā+varaṇam(vṛ) iti ucyate


故名所知障

[障故名]

āvaraṇam : n.nom.sg. of āvaraṇa

iti : ind.

ucyate : pass., pres. 3rd sg.

     

tena jñeyāvaraṇena

tena jñeya–āvaraṇena

從所知障

tena : pron., n.instr.sg. of tad

jñeya– : fpp.

°āvaraṇena : cpd., n.instr.sg. of °āvaraṇa

vimuktasya jñānasya yo gocaraviṣayas

vi+muktasya(muc) jñānasya yaḥ gocara–viṣayaḥ(viṣ)

解脫智所行境界

vimuktasya : n.gen.sg. of vimukta(ppp.) jñānasya

jñānasya : n.gen.sg. of jñāna

yaḥ : rel.pron., m.nom.sg. of yad

gocara : m.noun

°viṣayaḥ : cpd., m.nom.sg. of °viṣaya

tajjñeyāvaraṇaviśuddhijñānagocarastattvaṃ

tat jñeya(jñā)–ā+varaṇa(vṛ)–vi+śuddhi(śudh)–jñāna(jñā)–gocaraḥ tat+tvam

所知障淨智所行真實

tat : pron., n.nom.sg. of tad

jñeya– : fpp.

āvaraṇa– : n.noun

viśuddhi– : f.noun

jñāna– : n.noun

°gocaraḥ : cpd., m.nom.sg. of °gocara

tattvam : n.nom.sg. of tattva(pron. tat with n.abs.su. tva)

veditavyam(vid)

當知

n.nom.sg. of veditavya(fpp.)

     

tatpunaḥ katamat

tat punaḥ katamat

此復云何

tat : pron., n.nom.sg. of tad

punaḥ : ind.

katamat : interr.pron., n.nom.sg. of katama

     

bodhisattvānāṃ buddhānāñca bhagavatāṃ

bodhisattvānām buddhānām ca bhagavatām

諸菩薩諸佛世尊

bodhisattvānām : m.gen.pl. of bodhisattva

buddhānām : m.gen.pl. of buddha

ca : ind.

bhagavatām : m.gen.pl. of bhagavant

dharmanairātmyapraveśāya

 dharma–nir+ātmya–pra+veśāya(viś)

入法無我


dharma– : m.noun

nairātmya– : adj./n.abstract noun

°praveśāya : cpd., m.dat.sg. of °praveśa

praviṣṭena suviśuddhena ca

pra+viṣṭena(viś) su+vi+śuddhena(śudh) ca

入已善淨

praviṣṭena : n.instr.sg. of praviṣṭa(ppp.) jñānena in the same sentence

suviśuddhena : n.instr.sg. of suviśuddha(ppp.) jñānena in the same sentence

ca : ind.

sarvadharmāṇāṃ

sarva–dharmāṇām

一切法

sarva– : adj.

°dharmāṇām : cpd., m.gen.pl. of °dharma

nirabhilāpyasvabhāvatām

nir+abhi+lāpya(lap)– sva+bhāvatām(bhū)

離言自性

nirabhilāpya– : fpp.

°svabhāvatām : cpd., f.acc.sg. of °svabhāvatā(m.noun svabhāva with f.abs.su.)

ārabhya ārabh+ya

ger. used as adv., meaning “concerning”

prajñaptivādasvabhāvanirvikalpajñeyasamena jñānena

prajñapti(jñā)–vāda(vad)–svabhāva–

nir+vi+kalpa(kḷp)–jñeya–samena jñānena

[DN: prajñaptivāda svabhāva°]

假說自性平等平等無分別智

[假說自性無分別平等智]

prajñapti– : f.noun

vāda– : m.noun

svabhāva– : m.noun

nirvikalpa– : m.noun

jñeya– : fpp.

°samena : cpd., n.instr.sg. of °sama(adj.) jñānena

jñānena : n.instr.sg. of jñāna

yo gocaraviṣayaḥ

yaḥ gocara–viṣayaḥ

所行境界

yaḥ : rel.pron., m.nom.sg. of yad

gocara– : m.noun

°viṣayaḥ : cpd., m.nom.sg. of °viṣaya

sāsau paramā tathatā niruttarā

sā asau paramā tathatā nir+uttarā

如是境界為最第一

真如無上


: pron., f.nom.sg. of tad

asau : dem., f.nom.sg. of adas

paramā : f.nom.sg. of paramā(adj.) tathatā

tathatā : f.nom.sg. of tathatā(adv. tathā with f.abs.su.)

niruttarā : f.nom.sg. of niruttarā(adj.) tathatā

jñeyaparyantagatā

jñeya–paryanta–gatā(gam)

所知邊際

jñeya– : fpp.

paryanta– : m.noun/adj.

°gatā : cpd., f.nom.sg. of °gatā(ppp.) tathatā

yasyāḥ sarvasamyagdharmapravicayā

yasyāḥ sarva–samyak–dharma–pra+vi+cayāḥ(ci)

[DN: sarva samyag°]

齊此一切正法思擇

yasyāḥ : rel.pron., f.abl.sg. of yad, meaning “from which”

sarva– : adj.

samyak– : adv.

dharma– : m.noun

°pravicayāḥ : cpd., f.nom.pl. of °pravicayā

nivartante ni+vartante(vṛt)

皆悉退還

pres. 3rd pl. ātm.

nābhivartante

na abhi+vartante(vṛt)

不能越度

na : ind.

abhivartante : pres. 3rd pl. ātm.

     

 

3. 所證真實理體無二

tatpunastattvalakṣaṇaṃ vyavasthānataḥ advayaprabhāvitaṃ veditavyam| dvayamucyate bhāvaścābhāvaśca|tatra bhāvo yaḥ prajñaptivādasvabhāvo vyavasthāpitaḥ| tathaiva ca dīrghakālamabhiniviṣṭo lokena| sarvavikalpaprapañcamūlaṃ lokasya| tadyathā rūpamiti vā vedanā saṃjñā saṃskārā vijñānamiti vā| cakṣuriti vā srotraṃ ghrāṇaṃ jihvā kāyo mana iti vā| pṛthivīti vā āpastejo vāyuriti vā| rūpamiti vā śabdo gandho rasaḥ spraṣṭavyamiti vā| kuśalamiti vā akuśalamiti vā avyākṛtamiti vā| utpāda iti vā vyaya iti vā pratītyasamutpanna iti vā| atītamiti vā anātagamiti vā pratyutpannamiti vā| saṃskṛtamiti vā [asaṃskṛtamiti vā|] ayaṃ lokaḥ paro lokaḥ| ubhau sūryācandramasau| yadapi dṛṣṭaśrutamatavijñātaṃ prāptaṃ paryeṣitaṃ manasā'nuvitarkitamanuvicāritamiti vā| antato yāvannirvāṇamiti vā| ityevaṃbhāgīyaḥ prajñaptivādanirūḍhaḥ svabhāvo dharmāṇāṃ lokasya bhāva ityucyate|tatrābhāvo yā asyaiva rūpamiti prajñaptivādasya yāvadantato nirvāṇamiti prajñaptivādasya nirvastukatā nirnimittatā prajñaptivādāśrayasya sarveṇa sarvaṃ nāstikatā asaṃvidyamānatā yāmāśritya prajñaptivādaḥ pravartate| ayamucyate'bhāvaḥ|yatpunaḥ pūrvakeṇa ca bhāvenānena cābhāvena ubhābhyāṃ bhāvābhāvābhyāṃ vinirmuktaṃ dharmalakṣaṇasaṃgṛhītaṃ vastu| tadadvayaṃm yadadvayam tanmadhyamā-pratipadantadvayavarjitam| niruttaretyucyate|

又安立此真實義相當知即是無二所顯。所言二者謂有、非有。此中有者,謂所安立假說自性,即是世間長時所執,亦是世間一切分別戲論根本,或謂為色、受、想、行、識,或謂眼、耳、鼻、舌、身、意,或復謂為地、水、火、風,或謂色、聲、香、味、觸、法,或謂為善、不善、無記,或謂生滅,或謂緣生,或謂過去、未來、現在,或謂有為,或謂無為,或謂此世,或謂他世,或謂日月,或復謂為所見、所聞、所覺、所知、所求、所得意隨尋伺,最後乃至或謂涅槃。如是等類是諸世間共了諸法假說自性,是名為有。言非有者,謂即諸色假說自性乃至涅槃假說自性,無事無相假說所依,一切都無,假立言說依彼轉者皆無所有,是名非有。先所說有,今說非有,有及非有二俱遠離,法相所攝真實性事,是名無二。由無二故,說名中道,遠離二邊,亦名無上。(大正30.486c24-487a12)

Moreover, that characteristic / mark of reality (tattva lakṣaṇa), from the point of view of its establishment, is to be understood as being made manifest by non-duality (advaya). What is called “duality” is “existent” (bhāva) and “non-existent” (abhāva). Among them, “existent” is that intrinsic nature of conceptual designation (prajñaptivādasvabhāva) which has been established, and is that which is attached to, by the world, for a long time. It is the root of all discrimination and conceptual proliferation (prapañca) of the world, namely: “form, feeling, ideation, conditioning forces or consciousness”; or “eye, ear, nose, tongue, body or mind”; or “earth, water, fire or wind”; or “form, sound, smell, taste or tangible”; or “wholesome or unwholesome”; or “undefined”; or “arising or ceasing”; or “dependent origination”; or “past, future, or present”; or “conditioned or unconditioned”; or “this world and the other world, both the sun and moon”; also that which is “seen, heard, experienced, cognized”; “obtained, aspired”; “with the mind, reasoned or investigated”; finally up to nirvāṇa. Such kind of category of intrinsic nature accepted through conceptual designation of dharma-s is called by the world as “existent” (bhāva). Among them, “non-existent” is that absence of the object-base (nirvastukatā) and the absence of signs (nirnimittatā) of this very conceptual designation of “matter” up to finally “nirvāṇa”. It is the non-existence (nāstikatā) and the fact of not being found (asaṃvidyamanātā), in each and every way (sarveṇa sarvam) of the support basis of conceptual designation (prajñaptivāda-aśraya), owing to which (yām āśritya) conceptual designation could not arise. This is called “non-existent”. Further, the non-duality is that object-base (vastu) which is subsumed as dharma-characteristic, free from both existent and non-existent, i.e. from the aforementioned existent and this non-existent (just mentioned here). That which is non-duality is the Middle Way separated from the two extremes and it is said to be “supreme”. (FT 3.1-3.4)

 

tatpunastattvalakṣaṇaṃ

tat punaḥ tat+tva–lakṣaṇam(lakṣ)

又此真實義相

tat : pron., n.nom.sg. of tad

punaḥ : ind.

tattva– : tat(pron.) with n.abs.su. tva

°lakṣaṇam : cpd., n.nom.sg. of °lakṣaṇa

vyavasthānataḥ vi+ava+sthāna(sthā)+taḥ

安立

abl., vyavasthāna(n.) with abl.su. taḥ

advayaprabhāvitaṃ

a+dvaya–pra+bhāvitam(bhū)

無二所顯

advaya– : adj.

°prabhāvitam : cpd., n.nom.sg. of °prabhāvita(ppp., caus.) tattvalakṣaṇam in the same sentence

veditavyamveditavyam(vid)

當知

n.nom.sg. of veditavya(fpp.)

     

dvayamucyate

dvayam ucyate(vac)

所言二者

dvayam : n.nom.sg. of dvaya(adj.)

ucyate : pass., pres. 3rdsg.

bhāvaścābhāvaśca

bhāvaḥ(bhū) ca a+bhāvaḥ ca

非有

bhāvaḥ : m.nom.sg. of bhāva

ca : ind.

abhāvaḥ : m.nom.sg. of abhāva

     

tatra

此中

adv.

bhāvo bhāvaḥ(bhū)

有者

m.nom.sg. of bhāva

yaḥ prajñaptivādasvabhāvo

yaḥ pra+jñapti(jñā)–vāda(vad)–

sva+bhāvaḥ(bhū)

假說自性

yaḥ : rel.pron. of °svabhāvaḥ, m.nom.sg. of yad

prajñapti– : f.noun

vāda– : m.noun

°svabhāvaḥ : cpd., m.nom.sg. of °svabhāva

vyavasthāpitaḥ vi+ava+sthāpitaḥ(sthā)

所安立

m.nom.sg. of vyavasthāpita(ppp., caus.) °svabhāvaḥ in the same sentence

     

tathaiva ca

tathā eva ca

即是

tathā : adv.

eva : ind.

ca : ind.

dīrghakālamabhiniviṣṭo lokena

dīrgha–kālam abhi+ni+viṣṭaḥ(viś) lokena(lok)

世間長時所執


dīrgha– : adj.

°kālam : cpd., adv.

abhiniviṣṭaḥ : m.nom.sg. of abhiniviṣṭa(ppp.) °svabhāvaḥ in the same sentence

lokena : m.instr.sg. of loka

     

sarvavikalpaprapañcamūlaṃ

sarva–vi+kalpa(kỊp)–pra+pañca(pañc)–mūlam

一切分別戲論根本

sarva– : adj.

vikalpa– : m.noun

prapañca– : m.noun

°mūlam : cpd., n.nom.sg. of °mūla

lokasya lokasya(lok)

世間

m.gen.sg. of loka

     

tadyathā

tat yathā

tat : n.nom.sg. of tad

yathā : adv.

adverbial phrase meaning “namely, such as”

rūpamiti vā

「色」

rūpam : n.nom.sg. of rūpa

iti : ind., as quotation mark of rūpam

: ind.

vedanā saṃjñā saṃskārā vijñānamiti vā

vedanā(vid) saṃjñā(jñā) sam+skārāḥ(kṛ) vi+jñānam(jñā) iti vā

「受」「想」「行」「識」

vedanā : f.nom.sg. of vedanā

saṃjñā : f.nom.sg. of saṃjñā

saṃskārāḥ : m.nom.pl. of saṃskāra

vijñānam : n.nom.sg. of vijñāna

     

cakṣuriti vā śrotraṃ ghrāṇaṃ jihvā kāyo mana iti vā

cakṣuḥ(cakṣ) iti vā śrotram(śru) ghrāṇam(ghrā) jihvā kāyaḥ manaḥ iti vā

[DN: srotraṃ]

「眼」「耳」「鼻」「舌」「身」「意」

cakṣuḥ : n.nom.sg. of cakṣus

śrotram : n.nom.sg. of śrotra

ghrāṇam : n.nom.sg. of ghrāṇa

jihvā : f.nom.sg. of jihvā

kāyaḥ : m.nom.sg. of kāya

manaḥ : n.nom.sg. of manas

     

pṛthivīti vā āpastejo vāyuriti

pṛthivī iti vā āpaḥ tejaḥ vāyuḥ iti vā

「地」「水」「火」「風」

pṛthivī : f.nom.sg. of pṛthivī

āpaḥ : n.nom.sg. of āpas

tejaḥ : n.nom.sg. of tejas

vāyuḥ : m.nom.sg. of vāyu

     

rūpamiti vā śabdo gandho rasaḥ spraṣṭavyamiti vā

rūpam iti vā śabdaḥ gandhaḥ rasaḥ spraṣṭavyam(spṛś) iti vā

「色」「聲」「香」「味」「觸」

rūpam : n.nom.sg. of rūpa

śabdaḥ : m.nom.sg. of śabda

gandhaḥ : m.nom.sg. of gandha

rasaḥ : m.nom.sg. of rasa

spraṣṭavyam : n.nom.sg. of spraṣṭavya(fpp.)

     

kuśalamiti vā akuśalamiti vā avyākṛtamiti vā

kuśalam iti vā a+kuśalam iti vā a+vi+ā+kṛtam(kṛ) iti vā

「善」「不善」「無記」

kuśalam : n.nom.sg. of kuśala(adj.)

akuśalam : n.nom.sg. of akuśala(adj.)

avyākṛtam : n.nom.sg. of avyākṛta(ppp.)

     

utpāda iti vā vyaya iti vā

ut+pādaḥ(pad) iti vā vi+ayaḥ(i/ī) iti vā

「生」「滅」

utpādaḥ : m.nom.sg. of utpāda

vyayaḥ : m.nom.sg. of vyaya

pratītyasamutpanna iti vā

prati+itya(i/ī)–sam+ut+pannaḥ(pad) iti vā

「緣生」

pratītya– : ger.

°samutpannaḥ : cpd., m.nom.sg. of °samutpanna(ppp.)

     

atītamiti vā anāgatamiti vā pratyutpannamiti vā

ati+itam(i/ī) iti vā an+ā+gatam(gam) iti vā prati+ut+pannam(pad) iti vā

[DN: anātagamiti]

「過去」

「未來」

「現在」

atītam : n.nom.sg. of atīta(ppp.)

anāgatam : n.nom.sg. of anāgata(ppp.)

pratyutpannam : n.nom.sg. of pratyutpanna(ppp.)

     

saṃskṛtamiti vā [asaṃskṛtamiti vā]

sam+skṛtam(kṛ) iti vā a+sam+skṛtam iti vā

「有為」

「無為」

saṃskṛtam : n.nom.sg. of saṃskṛta(ppp.)

asaṃskṛtam : n.nom.sg. of asaṃskṛta(ppp.)

     

ayaṃ lokaḥ paro lokaḥ

ayam lokaḥ(lok) paraḥ lokaḥ

「此世」

「他世」

ayam : dem. of lokaḥ, m.nom.sg. of idam

lokaḥ : m.nom.sg. of loka

paraḥ : m.nom.sg. of para

     

ubhau sūryacandramasau

ubhau sūrya–candramasau

[DN: sūryā°]

「日月」

ubhau : m.nom.du. of ubha(adj.)

sūrya– : m.noun

°candramasau : cpd., m.nom.du. of °candramasa

     

yadapi

yat api

yat : rel.pron., n.nom.sg. of yad

api : ind.

dṛṣṭaśrutamatavijñātaṃ

dṛṣṭa(dṛś)–śruta(śru)–mata(man)–

vijñātam(jñā)

「所見」

「所聞」

「所覺」

「所知」

dṛṣṭa– : ppp.

śruta– : ppp.

mata– : ppp.

°vijñātam : cpd., n.nom.sg. of °vijñāta(ppp.)

prāptaṃ paryeṣitaṃ

pra+āptam(āp) pari+ā+iṣ+ita+m

「所得」

「所求」

prāptam : n.nom.sg. of prāpta(ppp.)

paryeṣitam : n.nom.sg. of paryeṣita(ppp.)

manasā'nuvitarkitamanuvicāritamiti vā

manasā anu+vi+tarkitam(tark) anu+vi+cāritam(car) iti vā

「意隨尋伺」

manasā : n.instr.sg. of manas

anuvitarkitam : n.nom.sg. of anuvitarkita(ppp.)

anuvicāritam : n.nom.sg. of anuvicārita(ppp.)

     

antato yāvannirvāṇamiti vā

anta+taḥ yāvat nir+vāṇam(vā) iti vā

乃至「涅槃」

antataḥ : abl., anta(m./n.) with abl.su. taḥ

yāvat : ind.

antataḥ yāvat : adverbial phrase meaning “finally up to …”

nirvāṇam : n.nom.sg. of nirvāṇa

     

ityevaṃbhāgīyaḥ

iti evam bhāgīyaḥ

如是等類

iti, evam : both ind.

bhāgīyaḥ : m.nom.sg. of bhāgīya(adj.) svabhāvaḥ in the following phrase

prajñaptivādanirūḍhaḥ svabhāvo dharmāṇāṃ

pra+jñapti(jñā)–vāda(vad)– ni+rūḍhaḥ(ruh) sva+bhāvaḥ(bhū) dharmāṇām

共了諸法假說自性

[假說共了自性諸法的]

prajñapti– : f.noun

vāda– : m.noun

°nirūḍhaḥ : cpd., m.nom.sg. of °nirūḍha(ppp.) svabhāvaḥ

svabhāvaḥ : m.nom.sg. of svabhāva

dharmāṇām : m.gen.pl. of dharma

lokasya bhāva ityucyate

lokasya bhāvaḥ iti ucyate


諸世間…是名為有

lokasya : m.gen.sg. of loka

bhāvaḥ : m.nom.sg. of bhāva

iti : ind.

ucyate : pass., pres. 3rd sg.

     

tatrābhāvo

tatra a+bhāvaḥ

言非有者

tatra : adv.

abhāvaḥ : m.nom.sg. of abhāva

yā asyaiva

yā asya eva

謂即諸

: rel.pron., f.nom.sg. of yad

asya : dem., m.gen.sg. of idam

eva : ind.

rūpamiti prajñaptivādasya

rūpam iti pra+jñapti(jñā)–vādasya(vad)

「色」假說自性

rūpam : n.nom.sg. of rūpa

iti : ind., as quotation mark of rūpam

prajñapti– : f.noun

°vādasya : cpd., m.gen.sg. of °vāda

yāvadantato

yāvat antataḥ

乃至

yāvat : ind.

antataḥ : abl., anta(m./n.) with abl.su. taḥ

adverbial phrase meaning “finally up to …”

nirvāṇamiti prajñaptivādasya

nirvāṇam iti prajñapti–vādasya

「涅槃」假說自性

nirvāṇam : n.nom.sg. of nirvāṇa

iti : ind., as quotation mark of nirvāṇam

prajñapti– : f.noun

°vādasya : cpd., m.gen.sg. of °vāda

nirvastukatā nir+vastu+ka+tā

無事

f.nom.sg., nirvastuka(adj.) with f.abs.su.

nirnimittatānir+nimitta+tā

無相

f.nom.sg., nirnimitta(n.) with f.abs.su.

prajñaptivādāśrayasya

prajñapti–vāda–ā+śraya(śri)+sya

假說所依

prajñapti– : f.noun

vāda– : m.noun

°āśrayasya : cpd., m.gen.sg. of °āśraya

sarveṇa sarvaṃ

sarveṇa sarvam

一切都

sarveṇa : n.instr.sg. of sarva(adj.)

sarvam : n.nom.sg. of sarva(adj.)

phrase meaning “in each and every way”

nāstikatā

na āstikatā(as+ti+ka+tā)

na : ind.

āstikatā : f.nom.sg., āstika(adj.) with f.abs.su.

asaṃvidyamānatā

a+samvid+ya+māna+tā

[無所有]

f.nom.sg., asaṃvidyamāna(pr.p., pass.) with f.abs.su.

yāmāśritya prajñaptivādaḥ

yām ā+śritya(śri) prajñapti–vādaḥ

假立言說依彼

[依彼假立言說]

yām : rel.pron., f.acc.sg. of yad

āśritya : ger.

prajñapti– : f.noun

°vādaḥ : cpd., m.nom.sg. of °vāda

pravartate pra+vartate(vṛt)

[DN: pravartate; TK: na pravarteta]

轉者皆無所有


pravartate : pres. 3rd sg. ātm.

     

ayamucyate'bhāvaḥ

ayam ucyate(vac) a+bhāvaḥ

是名非有

ayam : dem., m.nom.sg. of idam

ucyate : pass., pres. 3rd sg.

abhāvaḥ : m.nom.sg. of abhāva

     

yatpunaḥ yat punaḥ


yat : rel.pron., n.nom.sg. of yad

punaḥ : ind.

pūrvakeṇa ca bhāvenānena

pūrvakeṇa ca bhāvena anena

先有,

pūrvakeṇa : m.instr.sg. of pūrvaka(adj.) bhāvena

bhāvena : m.instr.sg. of bhāva

anena : dem., m.instr.sg. of idam abhāvena in the following phrase

cābhāvena ubhābhyāṃ

ca a+bhāvena ubhābhyām

非有, 二俱

ca : ind.

abhāvena : m.instr.sg. of abhāva

ubhābhyām : m.abl.du. of ubha

bhāvābhāvābhyāṃ

bhāva–a+bhāvābhyām

有、非有

bhāva– : m.noun

°abhāvābhyām : cpd., m.abl.du. of °abhāva

vinirmuktaṃ vi+nir+muktam(muc)

遠離

n.nom.sg. of vinirmukta(ppp.)

dharmalakṣaṇasaṃgṛhītaṃ vastu

dharma–lakṣaṇa(lakṣ)–sam+gṛhītam(grah) vastu

法相所攝真實性事

[法相所攝事]

dharma– : m.noun

lakṣaṇa– : n.noun

°saṃgṛhītam : cpd., n.nom.sg. of °saṃgṛhīta(ppp.) vastu

vastu : n.nom.sg. of vastu

     

tadadvayaṃ tat a+dvayam

[DN: advayaṃm]

是名無二

tat : pron., n.nom.sg. of tad

advayam : n.nom.sg. of advaya

yadadvayaṃ tanmadhyamāpratipad

yat advayam tat madhyamā pratipad

[DN: yadadvayam]

由無二故中道

yat : rel.pron., n.nom.sg. of yad

advayam : n.nom.sg. of advaya

tat : correl.pron., n.nom.sg. of tad

madhyamā : f.nom.sg. of madhyama(adj.) pratipad

pratipad : f.nom.sg. of pratipad

antadvayavarjitam

anta–dvaya–varjitam(vṛj)

遠離二邊

anta– : m./n.noun

dvaya– : adj.

°varjitam : cpd., n.nom.sg. of °varjita(ppp.) advayam

     

niruttaretyucyate

nir+uttarā iti ucyate(vac)

亦名無上

niruttarā : f.nom.sg. of niruttarā(adj.) pratipad

iti : ind.

ucyate : pass., pres. 3rd sg.

     

 

4.1. 修空勝解成大方便

tasmiṃśca tattve buddhānāṃ bhagavatāṃ suviśuddhaṃ jñānaṃ veditavyam| bodhisattvānāṃ punaḥ śikṣāmārgaprabhāvitaṃ tatra jñānaṃ veditavyam|sā ca prajñā mahānupāyo bodhisattvasyānuttarāyāḥ samyaksaṃbodheḥ prāptaye| taktasya heto| tathā hi bodhisattvastena śūnyatādhimokṣeṇa tāsu tāsu jātiṣu prayujyamānaḥ sattveṣu buddhadharmaparipākāya saṃsāre saṃsaran tañca saṃsāraṃ yathābhūtaṃ parijānāti| na ca punastasmātsaṃsārādanityādibhirākārairmānasamudvejayati|

佛世尊智於此真實已善清淨。諸菩薩智於此真實學道所顯。又即此慧是諸菩薩能得無上正等菩提廣大方便。何以故?以諸菩薩處於生死,彼彼生中修空勝解,善能成熟一切佛法及諸有情;又能如實了知生死,不於生死以無常等行深心厭離。(大正30.487a12-18)

The well purified knowledge of the Buddha-s, Bhagavat-s is to be understood with regard to this reality (tattva). The knowledge with regard to that (reality) is to be understood as being manifested by the path of training of the bodhisattva-s. And, that wisdom is the great means (mahān upāya) of the bodhisattva for the attainment of the Supreme Perfect Enlightenment. Why? Because the bodhisattva, by means of that resolute conviction in emptiness (śūnyatādhimokṣeṇa), while being engaged in this and that births revolving in saṃsāra for the sake of the maturation of sentient beings and his own Buddha-qualities. And, he knows saṃsāra truly as it is. And his mind is not frightened away from that saṃsāra by its aspects, impermanence etc. (FT 4.1-4.2)

 

tasmiṃśca tattve

tasmin ca tat+tve

於此真實

tasmin : pron., n.loc.sg. of tad

ca : ind.

tattve : n.loc.sg. of tattva(pron. tat with n.abs.su. tva)

buddhānāṃ bhagavatāṃ

buddhānām bhagavatām

佛世尊


buddhānām : m.gen.pl. of buddha

bhagavatām : m.gen.pl. of bhagavant

suviśuddhaṃ jñānaṃ veditavyam

su+vi+śuddham(śudh) jñānam(jñā) veditavyam(vid)

已善清淨

[善清淨智應知]

suviśuddham : n.nom.sg. of suviśuddha(ppp.) jñānam

jñānam : n.nom.sg. of jñāna

veditavyam : n.nom.sg. of veditavya(fpp.)

     

bodhisattvānāṃ punaḥ

bodhisattvānām punaḥ

諸菩薩

bodhisattvānām : m.gen.pl. of bodhisattva

punaḥ : ind.

śikṣāmārgaprabhāvitaṃ

śikṣā(śikṣ)–mārga–pra+bhāvitam(bhū)

學道所顯

śikṣā– : f.noun

mārga– : m.noun

°prabhāvitam : cpd., n.nom.sg. of °prabhāvita(ppp., caus.) jñānam in the same sentence

tatra jñānaṃ veditavyam

tatra jñānam veditavyam

智於此真實

[於此智應知]

tatra : adv., meaning “with regard to that (reality)”

jñānam : n.nom.sg. of jñāna

veditavyam : n.nom.sg. of veditavya(fpp.)

     

sā ca prajñā mahānupāyo

sā ca pra+jñā mahān upa+ayaḥ(i/ī)




又即此慧廣大方便




: pron., f.nom.sg. of tad

ca : ind.

prajñā : f.nom.sg. of prajñā

mahān : m.nom.sg. of mahant(adj.) upāyaḥ

upāyaḥ : m.nom.sg. of upāya

bodhisattvasyānuttarāyāḥ samyaksaṃbodheḥ prāptaye

bodhisattvasya an+uttarāyāḥ

samyak–sam+bodheḥ pra+āptaye(āp)


諸菩薩能得無上正等菩提


bodhisattvasya : m.gen.sg. of bodhisattva

anuttarāyāḥ : f.gen.sg. of anuttarā(adj.) °saṃbodheḥ

samyak– : adv.

°saṃbodheḥ : cpd., f.gen.sg. of °saṃbodhi

prāptaye : f.dat.sg. of prāpti

     

tatkasya hetoḥ

tat kasya hetoḥ

[DN: taktasya heto]

何以故




tat : connective

kasya : interr.pron., m.gen.sg. of ka

hetoḥ : m.gen.sg. of hetu

     

tathā hi




 []

tathā : adv.

hi : ind.

adverbial phrase meaning “because …”

bodhisattvas bodhi+sattvaḥ

諸菩薩

m.nom.sg. of bodhisattva

tena śūnyatādhimokṣeṇa

tena śūnyatā–adhi+mokṣeṇa(muc)

空勝解


tena : pron., m.instr.sg. of tad

śūnyatā– : f.noun, śūnya(adj.) with f.abs.su.

°adhimokṣeṇa : cpd., m.instr.sg. of °adhimokṣa

tāsu tāsu jātiṣu prayujyamānaḥ

tāsu tāsu jātiṣu pra+yujyamānaḥ(yuj)

彼彼生中修

tāsu : pron., f.loc.pl. of tad

jātiṣu : f.loc.pl. of jāti

prayujyamānaḥ : m.nom.sg. of prayujyamāna(pass., pr.p.) bodhisattvaḥ

sattveṣu buddhadharmaparipākāya

sattveṣu(as) buddha–dharma–pari+pākāya(pac)

善能成熟一切佛法及諸有情

sattveṣu : m.loc.pl. of sattva

buddha– : ppp., m.noun

dharma– : m.noun

°paripākāya : cpd., m.dat.sg. of °paripāka

saṃsāre saṃsaran

sam+sāre(sṛ) sam+saran(sṛ)

處於生死


saṃsāre : m.loc.sg. of saṃsāra

saṃsaran : m.nom.sg. of saṃsarant(pr.p.)

tañca saṃsāraṃ yathābhūtaṃ parijānāti

tam ca sam+sāram yathā–bhūtam pari+jānāti(jñā)

能如實了知生死


tam : pron., m.acc.sg. of tad

ca : ind.

saṃsāram : m.acc.sg. of saṃsāra

yathā– : adv.

°bhūtam : cpd., adv.

parijānāti : pres. 3rd sg.

     

na ca punastasmātsaṃsārād

na ca punaḥ tasmāt saṃsārāt


於生死


na : ind.

ca : ind.

puna : ind.

tasmāt : pron., m.abl.sg. of tad

saṃsārāt : m.abl.sg. of saṃsāra

anityādibhirākārair

anitya–ādibhiḥ ākāraiḥ


以無常等行


anitya– : adj.

°ādibhi : cpd., m.instr.pl. of °ādi

ākāraiḥ : m.instr.pl. of ākāra

mānasamudvejayati

mānasam ut+vejayati(vij)

深心厭離

mānasam : n.nom.sg. of mānasa(adj.) cittam which is understood

udvejayati : caus., pres. 3rd sg.

     

 

 

sa cetsaṃsāraṃ yathābhūtaṃ na parijānīyānnaśaknuyādrāgadveṣamohādikāt sarvasaṃkleśāccittamadhyupekṣitum| anadhyupekṣamāṇaścasaṃkliṣṭacittaḥ saṃsāre saṃsaret saṃkliṣṭacittaḥ saṃsarannaiva buddhadharmān paripācayennāpi sattvān| sa cet punaranityādibhirākāraiḥ saṃsārānmānasamudvejayedevaṃ sati bodhisattvo laghu ladhveva parinirvāyāt| laghu ladhveva ca parinirvāyan bodhisattva evamapi naiva buddhadharmānnaiva sattvān paripācayet| kutaḥ punaranuttarāṃ samyaksambodhimabhisaṃbhotsyate|

若諸菩薩不能如實了知生死,則不能於貪、瞋、癡等一切煩惱深心棄捨;不能棄捨諸煩惱故,便雜染心受諸生死。由雜染心受生死故,不能成熟一切佛法及諸有情;若諸菩薩於其生死以無常等行深心厭離,是則速疾入般涅槃;彼若速疾入般涅槃,尚不能成熟一切佛法及諸有情,況能證無上正等菩提?(大正30.487a18-25)

Should the bodhisattva not know saṃsāra as it truly is, his thought (citta) would not be able to abandon all defilements of greed, hatred, ignorance etc. and without abandoning, he, not abandoning [them] would move around in saṃsāra having a defiled mind. Mentally defiled, circling in saṃsāra, he would neither mature the Buddha-qualities nor sentient beings. Moreover, if his mind (mānasa) should abhor saṃsāra on account of the aspects, impermanence etc.; this being so, the bodhisattva would enter Parinirvāṇa very quickly indeed. Entering Parinirvāṇa quickly, the bodhisattva, in this way, could neither mature the Buddha-qualities nor sentient beings. How much less so, will he directly realize the Supreme Perfect Enlightenment? (FT 4.3)

 

sacetsaṃsāraṃ yathābhūtaṃ na parijānīyān

sacet sam+sāram(sṛ) yathā–bhūtam na pari+jānīyāt(jñā)

[DN: sa cet]

若不能如實了知生死

sacet : adv.

saṃsāram : m.acc.sg. of saṃsāra

yathā– : adv.

°bhūtam : cpd., adv.

na : ind.

parijānīyāt : opt. 3rd sg.

naśaknuyād na śaknuyāt(śak)

則不能

na : ind.

śaknuyāt : opt. 3rd sg.

rāgadveṣamohādikāt sarvasaṃkleśāc

rāga(raj/rañj)–dveṣa(dviṣ)–moha(muh)–ādikāt sarva–sam+kleśāt(kliś)

於貪瞋癡一切煩惱


rāga–, dveṣa–, moha– : all m.noun

°ādikāt : cpd., m.abl.sg. of °ādika(adj.) °saṃkleśāt

sarva– : adj.

°saṃkleśāt : cpd., m.abl.sg. of °saṃkleśa

cittamadhyupekṣitum

cittam adhi+upaīkṣ+itum

深心棄捨

cittam : n.nom.sg. of citta

adhyupekṣitum : inf.

     

anadhyupekṣamāṇaś ca

an+adhi+upaīkṣ+amāṇa+ḥ ca

不能棄捨


anadhyupekṣamāṇa : m.nom.sg. of anadhyupekṣamāṇa(pr.p.)

ca : ind.

saṃkliṣṭacittaḥ saṃsāre saṃsaret

sam+kliṣṭa–cittaḥ sam+sāre sam+saret

便雜染心受諸生死


saṃkliṣṭa– : ppp.

°cittaḥ : cpd., adj., m.nom.sg. of °citta bodhisattvaḥ

saṃsāre : m.loc.sg. of saṃsāra

saṃsaret : opt. 3rd sg.

saṃkliṣṭacittaḥ saṃsaran

sam+kliṣṭa–cittaḥ sam+saran

由雜染心受生死故

saṃkliṣṭa– : ppp.

°cittaḥ : cpd., adj., m.nom.sg. of °citta bodhisattvaḥ

saṃsaran : m.nom.sg. of saṃsarant(pr.p.)

naiva buddhadharmān paripācayennāpi sattvān

na eva buddha–dharmān pari+pācayet(pac) na api sattvān

不能成熟佛法及諸有情

na, eva : both ind.

buddha– : ppp., m.noun

°dharmān : cpd., m.acc.pl. of °dharma

paripācayet : caus., opt. 3rd sg.

na, api : both ind., together with previous 'na eva' meaning “neither … nor …”

sattvān : m.acc.pl. of sattva(pr.p. sant with n.abs.su. tva)

     

sacet punar sacet punaḥ

[DN: sa cet]

sacet : adv.

punaḥ : ind.

anityādibhirākāraiḥ

anitya–ādibhiḥ ākāraiḥ


以無常等行


anitya– : adj.

°ādibhiḥ : cpd., m.instr.pl. of °ādi

ākāraiḥ : m.instr.pl. of ākāra

saṃsārānmānasamudvejayed

saṃsārāt mānasam ut+vejayet(vij)

於生死深心厭離

saṃsārāt : m.abl.sg. of saṃsāra

mānasam : n.nom.sg. of mānasa(adj.) cittam which is understood

udvejayet : caus., opt. 3rd sg.

evaṃ sati

evam sati(as)

是則

evam : ind.

sati : n.loc.sg. of sant(pr.p.)

loc.absol. meaning “This being so, …”

bodhisattvo bodhi+sattvaḥ

諸菩薩

m.nom.sg. of bodhisattva

laghu laghveva parinirvāyāt

laghu laghu eva pari+nir+vāyāt(vā)

[DN: laghu ladhveva]

速疾入般涅槃


laghu : adv., meaning “quickly”

eva : ind.

parinirvāyāt : opt. 3rd sg.

     

laghu laghveva ca parinirvāyan

laghu laghu eva ca pari+nir+vāyan(vā)

[DN: laghu ladhveva]

速疾入般涅槃

laghu : adv., meaning “quickly”

eva, ca : both ind.

parinirvāyan : m.nom.sg. of parinirvāyant(pr.p.) bodhisattvaḥ

bodhisattva bodhisattvaḥ

諸菩薩

m.nom.sg. of bodhisattva

evamapi naiva buddhadharmānnaiva sattvān paripācayet

evam api na eva buddha–dharmān na eva sattvān pari+pācayet(pac)

尚不能成熟一切佛法及諸有情

evam, api, na, eva : all ind.

buddha– : ppp., m.noun

°dharmān : cpd., m.acc.pl. of °dharma

sattvān : m.acc.pl. of sattva(pr.p. sant with n.abs.su. tva)

paripācayet : caus., opt. 3rd sg.

     

kutaḥ punar

kutaḥ punaḥ


kutaḥ : adv.

punaḥ : ind.

phrase meaning “How much less so, …”

anuttarāṃ samyaksambodhim

an+uttarām samyak–sam+bodhim

無上正等菩提


anuttarām : f.acc.sg. of anuttarā(adj.) °saṃbodhim

samyak– : adv.

°saṃbodhim : cpd., f.acc.sg. of °saṃbodhi

abhisaṃbhotsyate

abhi+sambudh+sya+te

能證

sf. 3rd sg. ātm.

     

 

 

tenaiva ca śūnyatādhimokṣeṇa bodhisattvaḥ prayujyamānaḥ na nirvāṇāduttrasyati nāpi nirvāṇaṃ prārthayate| sa cedvodhisattvo nirvāṇāduttrasyet paratra nirvāṇasaṃbhāro'sya na paripūryeta yathāpi ca taduttrastamānasatvānnirvāṇe 'nanuśaṃsadarśinastadgataguṇadarśanaprasādādhimuktivivarjitasya bodhisattvasya| sa cetpunarbodhisattvo nirvāṇo prārthanābahulavihārī bhavedāśveva parinirvāyāt| āśu parinirvāyam naiva buddhadharmānna sattvān paripācayet|

又諸菩薩,由習如是空勝解故,則於涅槃不深怖畏,亦於涅槃不多願樂。若諸菩薩深怖涅槃,即便於彼涅槃資糧不能圓滿;由於涅槃深怖畏故不見涅槃勝利功德,由不見故便於涅槃遠離一切清淨勝解。若諸菩薩於其涅槃多住願樂,是則速疾入般涅槃;彼若速疾入般涅槃,則便不能成熟佛法及諸有情。(大正30.487a25-b04)

The bodhisattva, engaging in the absolute conviction in emptiness (śūnyatādhimokṣa), will neither become frightened from nirvāṇa nor aspire for nirvāṇa. If the bodhisattva should be frightened from nirvāṇa, his provision for nirvāṇa in the future would not be fulfilled. That being so, owing to the fact of being frightened with regard to nirvāṇa, the bodhisattva does not see the benefits of its merits and the virtues pertaining to it, and is distanced from deep faith and resolve. If, however, the bodhisattva would fervently aspire for nirvāṇa, he would quickly enter Parinirvāṇa. Should he quickly enter Parinirvāṇa, he could not mature the Buddha-qualities or sentient beings. (FT 4.4)

 

tenaiva ca śūnyatādhimokṣeṇa

tena eva ca śūnya+tā–adhi+mokṣeṇa

又…由…如是空勝解

tena : pron., n.instr.sg. of tad

eva, ca : both ind.

śūnyatā– : f.noun, śūnya(adj.) with f.abs.su.

°adhimokṣeṇa : cpd., m.instr.sg. of °adhimokṣa

bodhisattvaḥ prayujyamānaḥ

bodhisattvaḥ pra+yujyamānaḥ(yuj)

諸菩薩…


bodhisattvaḥ : m.nom.sg. of bodhisattva

prayujyamānaḥ : m.nom.sg. of prayujyamāna(pr.p., pass.)

na nirvāṇāduttrasyati

na nirvāṇāt(vā) ut+trasyati(tras)

於涅槃不深怖畏

na : ind.

nirvāṇāt : n.abl.sg. of nirvāṇa

uttrasyati : pres. 3rd sg.

nāpi nirvāṇaṃ prārthayate

na api nirvāṇam pra+arthayate(arth)

亦於涅槃不多願樂

na, api : both ind., used with the preivous 'na' meaning “neither … nor …”

nirvāṇam : n.acc.sg. of nirvāṇa

prārthayate : pres. 3rd sg. ātm.

     

saced bodhisattvo nirvāṇāduttrasyet

sacet bodhisattvaḥ nirvāṇāt ut+trasyet(tras)

[DN: sa cedvodhisattvo]

諸菩薩深怖涅槃

sacet : adv., meaning “if”

bodhisattvaḥ : m.nom.sg. of bodhisattva

nirvāṇāt : n.abl.sg. of nirvāṇa

uttrasyet : opt. 3rd sg.

paratra

即便

ind., meaning “in the future”

nirvāṇasaṃbhāro'sya na paripūryeta

nirvāṇa–sam+bhāraḥ asya na pari+pūryeta(pṛ/pṝ)


於彼涅槃資糧不能

圓滿

nirvāṇa– : n.noun

°saṃbhāraḥ : cpd., m.nom.sg. of °saṃbhāra

asya : dem., m.gen.sg. of idam

na : ind.

paripūryeta : pass., opt. 3rd sg. ātm.

yathāpi ca

yathā api ca


[如此]

yathā : adv.

api, ca : both ind.

phrase meaning “That being so, …”

taduttrastamānasatvān

tat ut+trasta(tras)–mānasa+tva+āt

深怖畏故

tat : connective

uttrasta– : ppp.

°mānasatvāt : cpd., n.abl.sg. of °mānasatva(adj. mānasa with n.abs.su. tva)

nirvāṇe'nanuśaṃsadarśinas

nirvāṇe an+anu+śaṃsa–darśinaḥ(dṛś)

不見涅槃勝利

nirvāṇe : n.loc.sg. of nirvāṇa

ananuśaṃsa– : m.noun

°darśinaḥ : cpd., m.gen.sg. of °darśin(adj.) bodhisattvasya

tadgataguṇādarśinaḥ

tat–gata–guṇa–a+darśinaḥ

[DN: guṇadarśana°; TK: guṇādarśinaḥ]


不見功德

[功德不見]


tat– : pron., n.

gata– : ppp.

guṇa– : m.noun

°adarśinaḥ : cpd., m.gen.sg. of °adarśin(adj.) bodhisattvasya

prasādādhimuktivivarjitasya bodhisattvasya

prasāda–adhi+mukti–vi+varjitasya(vṛj) bodhisattvasya

遠離一切清淨勝解

[清淨勝解遠離菩薩的]

prasāda– : m.noun

adhimukti– : f.noun

°vivarjitasya : cpd., m.gen.sg. of °vivarjita(ppp.) bodhisattvasya

bodhisattvasya : m.gen.sg. of bodhisattva

     

sacetpunar bodhisattvo

sacet punaḥ bodhisattvaḥ

[DN: sa cet]

若諸菩薩

sacet : adv.

punaḥ : ind.

bodhisattvaḥ : m.nom.sg. of bodhisattva

nirvāṇe prārthanābahulavihārī bhaved

nirvāṇe pra+arthanā(arth)–bahula–vihārī bhavet(bhū)

[DN: nirvāṇo; TK: nirvāṇe]

於其涅槃多住願樂


nirvāṇe : n.loc.sg. of nirvāṇa

prārthanā– : f.noun

bahula– : adj.

°vihārī : cpd., m.mon.sg. of °vihārin(adj.) bodhisattvaḥ

bhavet : opt. 3rd sg.

āśveva parinirvāyāt

āśu eva pari+nirvā+yā+t

是則速疾入般涅槃

āśu : adv.

eva : ind.

parinirvāyāt : opt. 3rd sg.

     

āśu parinirvāyam

āśu parinirvāyan(vā)

速疾入般涅槃


āśu : adv.

parinirvāyan : m.nom.sg. of parinirvāyant(pr.p.)

naiva buddhadharmānna sattvān paripācayet

na eva buddha–dharmān na sattvān paripac+ay+a+ī+t

則便不能成熟佛法及諸有情

[則便不佛法及諸有情成熟]

na, eva : both ind.

buddha– : ppp., m.noun

°dharmān : cpd., m.acc.pl. of °dharma

sattvān : m.acc.pl. of sattva(pr.p. sant with n.abs.su. tva)

paripācayet : caus., opt. 3rd sg.

     

 

 

tatra yā ca saṃsāraṃ yathābhūtamaparijānataḥ saṃkliṣṭacittasya saṃsārasaṃsṛtiḥ| yā ca saṃsārādudvignamānasasyāśunirvṛtiḥ| yā ca nirvāṇāduttrastamānasasya tatsaṃbhārāparipūriḥ| yā ca nirvāṇaprārthanābahulavihāriṇa āśa parinirvṛtiḥ ayamanupāyo bodhisattvasya veditavyo'nuttarāyāḥ samyaksaṃbodheḥ|

當知此中,若不如實了知生死,即雜染心流轉生死;若於生死深心厭離,即便速疾入般涅槃。若於涅槃深心怖畏,即於能證涅槃資糧不能圓滿;若於涅槃多住願樂,即便速疾入般涅槃。是諸菩薩於證無上正等菩提無大方便。(大正30.487b04-09)

Therein, (1) that which is that flowing around in saṃsāra (saṃsārasaṃsṛti) of one not knowing saṃsāra fully as it is and whose mind is defiled; (2) that which is that quick entry into nirvāṇa of one whose mind is wearied away from saṃsāra; (3) that which is that non-fulfillment of the provisions for [perfect enlightenment] of the one whose mind is frightened from nirvāṇa; [or] (4) that which is that quick entry into Parinirvāṇa of one who aspires to repeatedly dwell in nirvāṇa. — This is to be known as the non-expedience of the bodhisattva‘s Supreme Perfect Enlightenment. (FT 4.5)

 

tatra yā ca

此中

tatra : adv.

: rel.pron., f.nom.sg. of yad

ca : ind.

saṃsāraṃ yathābhūtamaparijānataḥ

sam+sāram(sṛ) yathā–bhūtam a+pari+jānataḥ(jñā)

不如實了知生死

saṃsāram : m.acc.sg. of saṃsāra

yathā– : adv.

°bhūtam : cpd., adv.

aparijānataḥ : m.gen.sg. of aparijānant(pr.p.)

saṃkliṣṭacittasya saṃsārasaṃsṛtiḥ

sam+kliṣṭa–cittasya sam+sāra–sam+sṛtiḥ

即雜染心流轉生死


saṃkliṣṭa– : ppp.

°cittasya : cpd., n.gen.sg. of °citta

saṃsāra– : m.noun

°saṃsṛtiḥ : cpd., f.nom.sg. of °saṃsṛti

     

yā ca saṃsārād

yā ca saṃsārāt

若於生死

: rel.pron., f.nom.sg. of yad

ca : ind.

saṃsārāt : m.abl.sg. of saṃsāra

udvignamānasasyāśunirvṛtiḥ

ut+vigna(vij)–mānasasya āśu nir+vṛtiḥ(vṛ)


深心厭離即便速疾入般涅槃


udvigna– : ppp.

°mānasasya : cpd., n.gen.sg. of °mānasa(adj.)

āśu : adv.

nirvṛtiḥ : f.nom.sg. of nirvṛti

     

yā ca nirvāṇāduttrastamānasasya

yā ca nirvāṇāt ut+trasta(tras)–mānasasya

若於涅槃深心怖畏


: rel.pron., f.nom.sg. of yad

ca : ind.

nirvāṇāt : n.abl.sg. of nirvāṇa

uttrasta– : ppp.

°mānasasya : cpd., n.gen.sg. of °mānasa(adj.)

tatsaṃbhārāparipūriḥ

tat–sam+bhāra(bhṛ)–a+pari+pūriḥ(pṛ/pṝ)

資糧不能圓滿


tat– : pron., n.

saṃbhāra– : m.noun

°aparipūriḥ : cpd., f.nom.sg. of °aparipūri

     

yā ca nirvāṇaprārthanābahulavihāriṇa

yā ca nirvāṇa–pra+arthanā–bahula–vi+hāriṇaḥ

若於涅槃多住願樂


: rel.pron., f.nom.sg. of yad

nirvāṇa– : n.noun

prārthanā– : f.noun

bahula– : adj.

°vihāriṇaḥ : cpd., m.gen.sg. of °vihārin(adj.) bodhisattvasya

āśu parinirvṛtiḥ

āśu pari+nir+vṛtiḥ(vṛ)

[DN: āśa]

即便速疾入般涅槃


āśu : adv.

parinirvṛtiḥ : f.nom.sg. of parinirvṛti

ayamanupāyo bodhisattvasya veditavyo

ayam an+upāyaḥ bodhisattvasya veditavyaḥ

是諸菩薩無大方便

ayam : dem., m.nom.sg. of idam

anupāyaḥ : m.nom.sg. of anupāya

bodhisattvasya : m.gen.sg. of bodhisattva

veditavyaḥ : m.nom.sg. of veditavya(fpp.)

'nuttarāyāḥ samyaksaṃbodheḥ

an+uttarāyāḥ samyak–sam+bodheḥ


於證無上正等菩提


anuttarāyāḥ : f.gen.sg. of anuttarā(adj.) °saṃbodheḥ

samyak : adv.

°saṃbodheḥ : cpd., f.gen.sg. of °saṃbodhi

     

 

 

yā punaḥ saṃsāraṃ yathābhūtaṃ parijānato'saṃkliṣṭacittasya saṃsārasaṃsṛtiḥ| yā ca saṃsārādanityādibhirākārairanudvignamānasasyānāśunirvṛtiḥ| yā ca nirvāṇādanuttrastamānasasya tatsaṃbhāraparipūriryā ca nirvāṇe guṇānuśaṃsadarśino na cātyarthamutkaṇṭhāprāptasyāśu nirvṛtiḥ| ayaṃ bodhisattvasya mahānupāyo'nuttarāyāḥ samyaksambodheranu prāptaye| sa cāyamupāyastasmin paramaśūnyatādhimokṣe sanniśritaḥ|tasmātsā paramanśūyatādhimokṣabhāvanā bodhisattvasya śikṣāmārgasaṃgṛhīto mahānupāya ityucyate yaduta tathāgatajñānādhigamāya|

若能如實了知生死,即無染心流轉生死;若於生死不以無常等行深心厭離,即不速疾入般涅槃;若於涅槃不深怖畏,即能圓滿涅槃資糧;雖於涅槃見有微妙勝利功德,而不深願速證涅槃。是諸菩薩於證無上正等菩提有大方便。是大方便,依止最勝空性勝解。是故菩薩修習學道所攝最勝空性勝解,名為能證如來妙智廣大方便。(大正30.487b09-17)

Moreover, (5) that which is the revolving around saṃsāra of one with a non-defiled thought, fully understanding saṃsāra truly as it is; (6) that which is the not the quick entry into nirvāṇa of one whose mind is unabhored by saṃsāra on account of its aspects, impermanence etc.; (7) that which is the fulfillment of those provisions [for nirvāṇa] of one whose mind is unafraid of nirvāṇa; (8) that which is not a quick entry into nirvāṇa of one who, seeing the benefits and virtues with regard to nirvāṇa, longs for it excessively. — This the bodhisattva‘s great expedience for the subsequent attainment of the unsurpassed perfect enlightenment. And, this expedience is well-supported on that resolute conviction (adhimokṣa) in supreme emptiness. Therefore, that cultivation of the resolute conviction in supreme emptiness included in the Path of Training of the bodhisattva is said to be the great expedience, that is – for the attainment of the Tathāgata‘s knowledge. (FT 4.6)

 

yā punaḥ saṃsāraṃ yathābhūtaṃ parijānato

yā punaḥ sam+sāram yathā–bhūtam pari+jānataḥ(jñā)

若能如實了知生死

: rel.pron., f.nom.sg. of yad

punaḥ : ind.

saṃsāram : m.acc.sg. of saṃsāra

yathā– : adv.

°bhūtam : cpd., adv.

parijānataḥ : m.gen.sg. of parijānant(pr.p.)

'saṃkliṣṭacittasya saṃsārasaṃsṛtiḥ

a+sam+kliṣṭa–cittasya sam+sāra–sam+sṛtiḥ

即無染心流轉生死


asaṃkliṣṭa– : ppp.

°cittasya : cpd., n.gen.sg. of °citta

saṃsāra– : m.noun

°saṃsṛtiḥ : cpd., f.nom.sg. of °saṃsṛti

     

yā ca saṃsārād

yā ca sam+sārāt

若於生死

: rel.pron., f.nom.sg. of yad

saṃsārāt : m.abl.sg. of saṃsāra

anityādibhirākārair

anitya–ādibhiḥ ākāraiḥ(kṛ)


以無常等行


anitya– : adj.

°ādibhiḥ : cpd., m.instr.pl. of °ādi

ākāraiḥ : m.instr.pl. of ākāra

anudvignamānasasyānāśunirvṛtiḥ

an+ut+vigna–mānasasya an+āśu nir+vṛtiḥ


不深心厭離即不速疾入般涅槃


anudvigna– : ppp.

°mānasasya : cpd., n.gen.sg. of °mānasa(adj.)asaṃkliṣṭa- cittasya in the same sentence

anāśu : adv.

nirvṛtiḥ : f.nom.sg. of nirvṛti

     

yā ca nirvāṇādanuttrastamānasasya

yā ca nirvāṇāt an+ut+trasta–mānasasya

若於涅槃不深怖畏


: rel.pron., f.nom.sg. of yad

nirvāṇāt : n.abl.sg. of nirvāṇam

anuttrasta– : ppp.

°mānasasya : cpd., n.gen.sg. of °mānasa(adj.)asaṃkliṣṭa- cittasya in the same sentence

tatsaṃbhāraparipūrir

tat–sambhāra–pari+pūriḥ

即能圓滿涅槃資糧

[資糧圓滿]

tat– : pron., n.

sambhāra– : m.noun

°paripūriḥ : cpd., f.nom.sg. of °paripūri

yā ca nirvāṇe guṇānuśaṃsadarśino

yā ca nirvāṇe guṇa–anu+śaṃsa(śaṃs)–darśinaḥ(dṛś)

於涅槃見勝利功德

: rel.pron., f.nom.sg. of yad

nirvāṇe : n.loc.sg. of nirvāṇa

guṇa–, anuśaṃsa– : both m.noun

°darśinaḥ : cpd., m.gen.sg. of °darśin(adj.) bodhisattvasya

na cātyarthamutkaṇṭhāprāptasyāśu nirvṛtiḥ

na ca ati+artham ut+kaṇṭhā–pra+āptasya(āp) āśu nirvṛtiḥ

願速證涅槃

na, ca : both ind.

atyartham : adv.

utkaṇṭhā– : f.noun

°prāptasya : cpd., m.gen.sg. of °prāpta(ppp.) bodhisattvasya

āśu : adv.

nirvṛtiḥ : f.nom.sg. of nirvṛti

     

ayaṃ bodhisattvasya mahānupāyo

ayam bodhisattvasya mahān

upa+ayaḥ(i/ī)

諸菩薩大方便


ayam : dem., m.nom.sg. of idam

bodhisattvasya : m.gen.sg. of bodhisattva

mahān : m.nom.sg. of mahānt(adj.) upāyaḥ

upāyaḥ : cpd., m.nom.sg. of upāya

'nuttarāyāḥ samyaksaṃbodher anuprāptaye

an+uttarāyāḥ samyak–sam+bodheḥ anu+pra+āptaye(āp)

[DN: samyaksambodheranu prāptaye]

於證無上正等菩提


anuttarāyāḥ : f.gen.sg. of anuttarā(adj.) °saṃbodheḥ

samyak– : adv.

°saṃbodheḥ : cpd., f.gen.sg. of °saṃbodhi

anuprāptaye : f.dat.sg. of anuprāpti

     

sa cāyam upāyas

saḥ ca ayam upāyaḥ

是大方便

saḥ : pron., m.nom.sg. of tad

ayam : dem., m.nom.sg. of idam

upāyaḥ : m.nom.sg. of upāya

tasmin paramaśūnyatādhimokṣe

tasmin parama–śūnyatā–adhi+mokṣe

最勝空性勝解


tasmin : pron., m.loc.sg. of tad

parama– : adj.

śūnyatā– : f.noun, śūnya(adj.) with f.abs.su.

°adhimokṣe : cpd., m.loc.sg. of °adhimokṣa

sanniśritaḥ sam+ni+śritaḥ(śri)

依止

m.nom.sg. of sanniśrita(ppp.) upāyaḥ

     

tasmāt

是故

n.abl.sg. of tad used as adv.

sā paramaśūnyatādhimokṣabhāvanā

sā parama–śūnyatā–adhi+mokṣa–bhāvanā

[DN: paramanśūyatā°]

修習最勝空性勝解

[最勝空性勝解修習]

: pron., f.nom.sg. of tad

parama– : adj.

śūnyatā– : f.noun, śūnya(adj.) with f.abs.su.

adhimokṣa– : m.noun

°bhāvanā : cpd., f.nom.sg. of °bhāvanā

bodhisattvasya

菩薩

m.gen.sg. of bodhisattva

śikṣāmārgasaṃgṛhīto

śikṣā–mārga–sam+gṛhītaḥ(grah)

學道所攝


śikṣā– : f.noun

mārga– : m.noun

°saṃgṛhītaḥ : cpd., m.nom.sg. of °saṃgṛhīta(ppp.) upāyaḥ

mahānupāya

mahān upāyaḥ

廣大方便


mahān : m.nom.sg. of mahant(adj.) upāyaḥ

upāyaḥ : m.nom.sg. of upāya

ityucyate

iti ucyate(vac)

 名為

iti : ind.

ucyate : pass., pres. 3rd sg.

yaduta yat uta

[謂即]

yat : rel.pron., n.nom.sg. of yad

uta : ind.

adverbial phrase meaning “that is, …”

tathāgatajñānādhigamāya

tathāgata–jñāna–adhi+gamāya(gam)

能證如來妙智


tathāgata– : ppp.

jñāna– : n.noun

°adhigamāya : cpd., m.dat.sg. of °adhigama

     

 

4.2. 入法無我證二智行

sa khalu bodhisattvastena dūrānupraviṣṭe na dharmanairātmyajñānena nirabhilāpyasvabhāvatāṃ sarvadharmāṇāṃ yathābhūtaṃ viditvā na kiñcidvikalpayati nānyatra vastumātraṃ gṛhṇāti tathatāmātram| na cāsyaivaṃ bhavati vastumātraṃ vā etattathatāmātraṃ caiti| arthe tu sa bodhisattvaścarati| arthe parame caran sarvadharmāṃstayā tathatayā samasamān yathābhūtaṃ prajñayā paśyati|

又諸菩薩,由能深入法無我智,於一切法離言自性如實知已,達無少法及少品類可起分別,唯取其事,唯取真如。不作是念:此是唯事,是唯真如。但行於義,如是菩薩,行勝義故,於一切法平等平等,以真如慧如實觀察。(大正30.487b18-23)

The bodhisattva, having understood the ineffable intrinsic nature (nirabhilāpyasvabhāva) of all dharma-s, truly as they are (yathābhūta), by means of the knowledge of non-selfness of dharma-s which has been deeply penetrated into, does not conceptualise any dharma in any manner. He does not apprehend anything other than the “mere-object-base” (vastu-mātra), the “mere-suchness” (tathatā-mātra). And, it does not occur to him: “This is mere-object-base” or “This is mere-suchness”. Rather, the bodhisattva courses in the object (artha). Coursing in the absolute object (arthe parame), he sees, through wisdom, truly as they are, that all dharma-s are completely equal with that suchness. (FT 4.7)

 

sa khalu bodhisattvas

saḥ khalu bodhisattvaḥ


 又諸菩薩




sa : pron., m.nom.sg. of tad

khalu : ind.

bodhisattvaḥ : m.nom.sg. of bodhisattva

tena dūrānupraviṣṭena dharmanairātmyajñānena

tena dūra–anu+praviṣṭena(viś) dharma–nir+ātmya–jñānena(jñā)

[DN: dūrānupraviṣṭe na]

 由能深入法無我智


tena : pron., n.instr.sg. of tad

dūra– : adj.

°anupraviṣṭena : cpd., n.instr.sg. of °anupraviṣṭa(ppp.) °jñānena

dharma– : m.noun

nairātmya– : adj.

°jñānena : cpd., n.instr.sg. of °jñāna

nirabhilāpyasvabhāvatāṃ sarvadharmāṇāṃ

nir+abhi+lāpya(lap)–sva+bhāvatām(bhū) sarva–dharmāṇām

於一切法離言自性


nirabhilāpya– : fpp.

°svabhāvatām : cpd., f.acc.sg. of °svabhāvatā(m.noun svabhāva with f.abs.su. tā)

sarva– : adj.

°dharmāṇām : cpd., m.gen.pl. of °dharma

yathābhūtaṃ viditvā

yathā–bhūtam viditvā(vid)

如實知已

yathā– : adv.

°bhūtam : cpd., adv.

viditvā : ger.

na kañcidvikalpayati

na kam+cit vi+kalpayati(kḷp)

[TK: na kaṃcid dharmaṃ kathaṃcit vikalpayati]

無少法及少品類可起分別

na : ind.

kaṃcit : indefinite pron., m.acc.sg. of ka with su. cit

vikalpayati : caus., pres. 3rd sg.

nānyatra vastumātraṃ gṛhṇāti tathatāmātram

na anyatra vastu–mātram gṛhṇāti(grah) tathatā–mātram


唯取其事唯取真如


na anyatra : both ind., meaning “nothing other than”

vastu– : n.noun

°mātram : cpd., n.acc.sg. of °mātra

gṛhṇāti : pres. 3rd sg.

tathatā– : f.noun, tathā(adv.) with f.abs.su.

°mātram : cpd., n.acc.sg. of °mātra

     

na cāsyaivaṃ bhavati

na ca asya evam bhavati(bhū)




不作是念




na, ca : both ind.

asya : dem., m.gen.sg. of idam

evam : ind.

bhavati : pres. 3rd sg.

vastumātraṃ vā etattathatāmātraṃ caiti

vastu–mātram vā etat tathatā–mātram ca iti




此是唯事是唯真如




vastu– : n.noun

°mātram : cpd., n.acc.sg. of °mātra

: ind.

etat : dem., n.acc.sg. of etad

tathatā– : f.noun, tathā(adv.) with f.abs.su.

°mātram : cpd., n.acc.sg. of °mātra

ca : ind.

iti : ind.

     

arthe tu sa bodhisattvaścarati

arthe tu saḥ bodhisattvaḥ carati(car)

但行於義如是菩薩

arthe : m.loc.sg. of artha

tu : ind.

saḥ : pron., m.nom.sg. of tad

bodhisattvaḥ : m.nom.sg. of bodhisattva

carati : pres. 3rd sg.

     

arthe parame caran

arthe parame caran(car)

行勝義故

arthe : m.loc.sg. of artha

parame : m.loc.sg. of parama(adj.) arthe

caran : m.nom.sg. of carant(pr.p.)

sarvadharmāṃstayā tathatayā samasamān

sarva–dharmān tayā tathatayā samasamān


於一切法平等平等以真如

[於一切法以真如平等平等]


sarva– : adj.

°dharmān : cpd., m.acc.pl. of °dharma

tayā : pron., f.instr.sg. of tad

tathatayā : f.instr.sg. of tathatā(adv. tathā with f.abs.su. )

samasamān : m.acc.pl. of samasama(adj.) °dharmān

yathābhūtaṃ prajñayā paśyati

yathā–bhūtam pra+jñayā paśyati(paś)

慧如實觀察

[如實慧觀察]

yathā– : adv.

°bhūtam : cpd., adv.

prajñayā : f.instr.sg. of prajñā

paśyati : pres. 3rd sg.

     

 

 

sarvatra ca samadarśī samacittaḥ san paramāmupekṣāṃ pratilabhate| yāmāśritya sarvavidyāsthānakauśaleṣu prayujyamāno bodhisattvaḥ sarvapariśramaiḥ sarvaduḥkhopanipātaiḥ na nivartate| kṣiprañcāklāntakāyaḥ aklāntacittaḥ tatkauśalaṃ samudāyanayati| mahāsmṛtibalādhānaprāptaśca bhavati| na ca tena kauśalenonnatiṃ gacchati| na ca pareṣāmācāryamuṣṭiṃ karoti|

於一切處具平等見、具平等心,得最勝捨。依止此捨,於諸明處一切善巧勤修習時,雖復遭遇一切劬勞、一切苦難而不退轉。速疾能令身無勞倦、心無勞倦,於諸善巧速能成辦。得大念力。不因善巧而自貢高。亦於他所無有祕吝。 (大正30.487b23-28)

[The bodhisattva] seeing [all dharma-s] as equal in all cases, being equal-minded, attains supreme equanimity. Relying on which, the bodhisattva being engaged in the skillfulness of all areas of knowledge does not recoil on account of fatigue and all unexpected occurrences of difficulties/suffering. And, being physically and mentally unwearied, he quickly accomplishes skillfulness in them; and has attained the support of the power of great mindfulness. And, yet he does not become arrogant on account of that skillfulness. He does not have the close-fistedness of a teacher towards others. (FT 4.8)

 

sarvatra ca

於一切處

sarvatra, ca : both ind.

samadarśī samacittaḥ san

sama–darśī sama–cittaḥ san(as)

具平等見具平等心

sama–: adj.

°darśī : cpd., m.nom.sg. of °darśin(adj.) bodhisattvaḥ in the next sentence

sama– : adj.

°cittaḥ : cpd., adj., m.nom.sg. of °citta(n.) bodhisattvaḥ in the next sentence

san : m.nom.sg. of sant(pr.p.)

paramāmupekṣāṃ pratilabhate

paramām upekṣām(īkṣ) prati+labhate(labh)

得最勝捨

paramām : f.acc.sg. of paramā(adj.) upekṣām

upekṣām : f.acc.sg. of upekṣā

pratilabhate : pres. 3rd sg. ātm.

     

yāmāśritya

yām ā+śritya(śri)

依止此捨

yām : rel.pron., f.acc.sg. of yad

āśritya : ger.

sarvavidyāsthānakauśaleṣu prayujyamāno

sarva–vidyā–sthāna–kauśaleṣu pra+yujyamānaḥ(yuj)

於諸明處一切善巧勤修習時

sarva– : adj.

vidyā– : f.noun

sthāna– : n.noun

°kauśaleṣu : cpd., n.loc.pl. of °kauśala

prayujyamānaḥ : m.nom.sg. of prayujyamāna(pr.p., pass.)

bodhisattvaḥ

[菩薩]

m.nom.sg. of bodhisattva

sarvapariśramaiḥ sarvaduḥkhopanipātaiḥ

sarva–pari+śramaiḥ(śram) sarva–duḥkha–upa+ni+pātaiḥ(pat)

雖復遭遇一切劬勞一切苦難


sarva– : adj.

°pariśramaiḥ : cpd., m.instr.pl. of °pariśrama

sarva– : adj.

duḥkha– : m.noun

°upanipātaiḥ : cpd., m.instr.pl. of °upanipāta

na nivartate

na ni+vartate(vṛt)

而不退轉

na : ind.

nivartate : pres. 3rd sg. ātm.

     

kṣiprañcāklāntakāyaḥ aklāntacittaḥ

kṣipram ca a+klānta(klam)–kāyaḥ a+klānta–cittaḥ

速疾能令身無勞倦心無勞倦

kṣipram : adv.

aklānta– : ppp.

°kāyaḥ : cpd., m.nom.sg. of °kāya bodhisattvaḥ in the previous sentence

aklānta– : ppp.

°cittaḥ : cpd., adj., m.nom.sg. of °citta(n.) bodhisattvaḥ in the previous sentence

tatkauśalaṃ samudānayati

tat–kauśalam sam+ut+ā+nayati(nī)

[DN: samudāyanayati]

於諸善巧速能成辦

tat– : pron., n.

°kauśalam : cpd., n.acc.sg. of °kauśala

samudānayati : pres. 3rd sg.

     

mahāsmṛtibalādhānaprāptaśca bhavati

mahā–smṛti–bala–ā+dhāna(dhā)–pra+āptaḥ(āp) ca bhavati(bhū)

得大念力

mahā– : adj.

smṛti– : f.noun

bala– : n.noun

ādhāna– : n.noun

°prāptaḥ : cpd., m.nom.sg. of °prāpta(ppp.) bodhisattvaḥ in the previous sentence

ca : ind.

bhavati : pres. 3rd sg.

     

na ca tena kauśalenonnatiṃ gacchati

na ca tena kauśalena ut+natim(nam) gacchati(gam)


不因善巧而自貢高

na, ca : both ind.

tena : pron., n.instr.sg. of tad

kauśalena : n.instr.sg. of kauśala

unnatim : f.acc.sg. of unnati

gacchati : pres. 3rd sg.

     

na ca pareṣāmācāryamuṣṭiṃ karoti

na ca pareṣām ācārya–muṣṭim karoti(kṛ)

亦於他所無有祕吝

na, ca : both ind.

pareṣām : m.gen.pl. of para

ācārya– : fpp.

°muṣṭim : cpd., f.acc.sg. of °muṣṭi

karoti : pres. 3rd sg.

     

 

 

sarvakauśaleṣu cāsaṃlīnacitto bhavati| utsāhavānavyāhatagatiśca bhavati| dṛḍhasannāhaprayogaḥ yathā yathā saṃsāre saṃsaran duḥkhaviśeṣaṃ labhate tathā tathotsāhaṃ bardhayatyanuttarāyāṃ samyaksaṃbodhau| yathā yathā samucchrayaviśeṣamadhigacchati tathā tathāni-rmānataro bhavati sattvānāmantike| yathā yathā jñānaviśeṣamadhigacchati tathā tathā bhūyasyā mātrayā paropārambhavivādaprakīrṇalapitākleśopakleśebhyaśca vṛttaskha litasamudācārebhyaḥ parijñāya parijñāya cittamadhyupekṣate| yathā yathā guṇairvi[va] rdhatetathā tathā praticchannakalyāṇo bhavati| na parato jñātuṃ samanveṣate na lābha satkāram| imā evaṃbhāgīyā bahavo'nuśaṃsā bhavanti bodhisattvasya bodhipakṣyā bodhyanukūlāstajjñānasanniśritasya| tasmād ye kecidbodhimanuprāptavanto ye ca kecitprāpsyanti ye ca prāpnuvanti sarve ta etadeva jñānaṃ niśritya nānyannyūnaṃ prativiśiṣṭaṃ vā|

於諸善巧心無怯弱,有所堪能,所行無礙,具足堅固甲冑加行。是諸菩薩於生死中如如流轉遭大苦難,如是如是於其無上正等菩提堪能增長。如如獲得尊貴殊勝,如是如是於諸有情憍慢漸減。如如證得智慧殊勝,如是如是倍於他所難詰、諍訟、諠雜、語論、本惑、隨惑,犯禁現行,能數觀察,深心棄捨。如如功德展轉增長,如是如是轉覆自善,不求他知,亦不希求利養恭敬。如是等類,菩薩所有眾多勝利,是菩提分、隨順菩提,皆依彼智。是故一切已得菩提、當得、今得,皆依彼智,除此更無若劣若勝。 (大正30.487b29-c11)

And, his mind does not become cowed with regard to all skillfulness. He is persevering and unobstructed in his action, applying firm armour-like effort. As he experiences a specific type of suffering while circling in saṃsāra, correspondingly, he strengthens his perseverance more and more towards the Supreme Perfect Enlightenment. As he attains a specific exaltation, correspondingly, he becomes more and more humble in the company of sentient beings. As he attains a specific kind of knowledge, to a greater and greater extent, his mind through understanding more and more fully, recoils from the manifestations of disciplinary transgressions resulting from the primary and secondary defilements of blaming others, disputes and frivolous talk. As he develops in virtues, he comes to conceal his own goodness more and more. He does not seek to be known by others nor seek gains or honour from others. The bodhisattva, relying on that knowledge, has many such kinds of benefits which conduce to and accord with enlightenment. Therefore, whoever have attained enlightenment, whoever will attain and whoever attaining, they all have relied on this very knowledge; not another one, whether inferior or superior. (FT 4.9)

 

sarvakauśaleṣu cāsaṃlīnacitto bhavati

sarva–kauśaleṣu ca a+sam+līna(lī)–cittaḥ bhavati(bhū)

於諸善巧心無怯弱

sarva– : adj.

°kauśaleṣu : cpd., n.loc.pl. of °kauśala

asaṃlīna– : ppp.

°cittaḥ : cpd., adj., m.nom.sg. of °citta(n.) bodhisattvaḥ which is understood

bhavati : pres. 3rd sg.

     

utsāhavānavyāhatagatiśca bhavati

utsāhavān a+vi+ā+hata(han)–gatiḥ(gam) ca bhavati

有所堪能, 所行無礙

utsāhavān : m.nom.sg. of utsāhavant(adj.) bodhisattvaḥ which is understood

avyāhata– : ppp.

°gatiḥ : cpd., f.nom.sg. of °gati

bhavati : pres. 3rd sg.

     

dṛḍhasannāhaprayogaḥ

dṛḍha(dṛh)–sam+nāha(nah)–pra+yogaḥ(yuj)

具足堅固甲冑加行

dṛḍha– : ppp.

sannāha– : m.noun

°prayogaḥ : cpd., m.nom.sg. of °prayoga

yathā yathā saṃsāre saṃsaran

yathā yathā sam+sāre(sṛ) sam+saran(sṛ)

於生死中如如流轉

[如如於生死中流轉]

yathā : adv.

saṃsāre : m.loc.sg. of saṃsāra

saṃsaran : m.nom.sg. of saṃsarant(pr.p.)

duḥkhaviśeṣaṃ labhate

duḥkha–vi+śeṣam(śiṣ) labhate(labh)


遭大苦難

duḥkha– : m.noun

°viśeṣam : cpd., m.acc.sg. of °viśeṣa

labhate : pres. 3rd sg. ātm.

tathā tathotsāhaṃ vardhayaty

tathā tathā utsāham vardhayati(vṛdh)

[DN: bardhayaty; TK: vardhayaty]

如是如是…堪能增長

tathā : adv.

utsāham : m.acc.sg. of utsāha

vardhayati : caus., pres. 3rd sg.

anuttarāyāṃ samyaksaṃbodhau

an+uttarāyām samyak–sam+bodhau

於其無上正等菩提

anuttarāyām : f.loc.sg. of anuttarā(adj.) °saṃbodhau

samyak– : adv.

°saṃbodhau : cpd., f.loc.sg. of °saṃbodhi

     

yathā yathā samucchrayaviśeṣamadhigacchati

yathā yathā sam+ut+śraya(śri)–vi+śeṣam

adhi+gacchati(gam)

如如獲得尊貴殊勝


yathā : adv.

samucchraya– : m.noun

°viśeṣam : cpd., m.acc.sg. of °viśeṣa

adhigacchati : pres. 3rd sg.

tathā tathā nirmānataro bhavati sattvānāmantike

tathā tathā nir+mānataraḥ bhavati(bhū) sattvānām antike

[DN: tathāni-rmānataro]

如是如是於諸有情憍慢漸減

tathā : adv.

nirmānataraḥ : m.nom.sg. of nirmānatara(adj.) bodhisattvaḥ which is understood

bhavati : pres. 3rd sg.

sattvānām : m.gen.pl. of sattva(pr.p. sant with n.abs.su. tva)

antike : n.loc.sg. of antika

     

yathā yathā jñānaviśeṣamadhigacchati

yathā yathā jñāna–vi+śeṣam adhi+gacchati(gam)

如如證得智慧殊勝

jñāna– : n.noun

°viśeṣam : cpd., m.acc.sg. of °viśeṣa

adhigacchati : pres. 3rd sg.

tathā tathā bhūyasyā mātrayā

如是如是倍於

tathā : adv.

bhūyasyā mātrayā : adverbial phrase meaning “to greater and greater extent”

paropārambhavivādaprakīrṇalapitākleśopakleśebhyaś ca

para–upa+ā+rambha(rambh)–vi+vāda(vad)–pra+kīrṇa(k)–lapitā(lap)–kleśa(kliś)–upa+kleśebhyaḥ ca




他所難詰-諍訟-諠雜-語論-本惑-隨惑

para– : m.noun

upārambha– : m.noun

vivāda– : m.noun

prakīrṇa– : ppp.

lapitā– : ppp., f.noun

kleśa– : m.noun

°upakleśebhyaḥ : cpd., m.abl.pl. of °upakleśa

ca : ind.

vṛttaskhalitasamudācārebhyaḥ

vṛtta(vṛt)–skhalita(skhal)–sam+ut+ā+cārebhyaḥ(car)

[DN: vṛttaskha lita°]

犯禁現行

vṛtta– : ppp.

skhalita– : ppp.

°samudācārebhyaḥ : cpd., m.abl.pl. of °samudācāra

parijñāya parijñāya(jñā)

能數觀察

ger.

cittamadhyupekṣate

cittam adhi+upa+īkṣate(īkṣ)

深心棄捨

cittam : n.nom.sg. of citta

adhyupekṣate : pres. 3rd sg. ātm.

     

yathā yathā guṇair vardhate

yathā yathā guṇaiḥ vardhate(vṛdh)

[DN: guṇairvi[va] rdhate]

如如功德增長

guaiḥ : m.instr.pl. of guṇa

vardhate : pres. 3rd sg. ātm.

tathā tathā praticchannakalyāṇo bhavati

tathā tathā prati+channa(chad)–kalyāṇaḥ bhavati

如是如是轉覆自善

praticchanna– : ppp.

°kalyāṇaḥ : cpd., m.nom.sg. of °kalyāṇa

bhavati : pres. 3rd sg.

     

na parato jñātuṃ samanveṣate

na parataḥ jñātum(jñā) sam+anu+ā+iṣate(iṣ)

不求他知

na : ind.

parataḥ : adv.

jñātum : inf.

samanveṣate : pres. 3rd sg. ātm.

na lābhasatkāram

na lābha–satkāram

[DN: lābha satkāram]

亦不希求利養恭敬

na : ind.

lābha– : m.noun

°satkāram : cpd., m.acc.sg. of °satkāra

     

ima evaṃbhāgīyā bahavo'nuśaṃsā bhavanti bodhisattvasya

ime evam–bhāgīyāḥ bahavaḥ anu+śaṃsāḥ

bhavanti(bhū) bodhisattvasya

[DN: imā; TK: ima]

如是等類菩薩所有眾多勝利

ime : dem., m.nom.pl. of idam

evam– : ind.

°bhāgīyāḥ : cpd., m.nom.pl. of °bhāgīya

bahavaḥ : m.nom.pl. of bahu

anuśaṃsāḥ : m.nom.pl. of anuśaṃsa

bhavanti : pres. 3rd pl.

bodhisattvasya : m.gen.sg. of bodhisattva

bodhipakṣyā bodhyanukūlās

bodhi–pakṣyāḥ bodhi–anukūlāḥ

菩提分隨順菩提

bodhi– : f.noun

°pakṣyāḥ : cpd., m.nom.pl. of °pakṣya(adj.) anuśaṃsāḥ

°anukūlāḥ : cpd., m.nom.pl. of °anukūla(adj.) anuśaṃsāḥ

tajjñānasanniśritasya

tat–jñāna–sam+ni+śritasya(śri)

皆依彼智

tat– : pron., n.

jñāna– : n.noun

°sanniśritasya : cpd., m.gen.sg. of °sanniśrita(ppp.) bodhisattvasya

     

tasmād ye kecidbodhimanuprāptavanto

tasmāt ye ke+cit bodhim anu+pra+āptavantaḥ(āp)

是故一切已得菩提

tasmāt : n.abl.sg. of tad used as adv.

ye : rel.pron., m.nom.pl. of yad

kecit : indefinite pron., m.nom.pl. of ka with su. cit

ye kecit with subsequent sarve te means “whoever … they all …”

bodhim : f.acc.sg. of bodhi

anuprāptavantaḥ : m.nom.pl. of anuprāptavant(ppa.)

ye ca kecitprāpsyanti

ye ca ke+cit pra+āpsyanti(āp)

當得

ye : rel.pron., m.nom.pl. of yad

ca : ind.

kecit : indefinite pron., m.nom.pl. of ka with su. cit

prāpsyanti : sf. 3rd pl.

ye ca prāpnuvanti(āp)

今得

ye : rel.pron., m.nom.pl. of yad

prāpnuvanti : pres. 3rd pl.

sarve ta etadeva jñānaṃ niśritya

sarve te etat eva jñānam ni+śritya(śri)

皆依彼智

sarve : m.nom.pl. of sarva(adj.)

te : correl.pron., m.nom.pl. of tad

etat : dem., n.acc.sg. of etad

eva : ind.

jñānam : n.acc.sg. of jñāna

niśritya : ger.

nānyannyūnaṃ prativiśiṣṭaṃ vā

na anyat ni+ūnam(av) prati+vi+śiṣṭam(śiṣ) vā

除此更無若劣若勝

na : ind.

anyat : n.acc.sg. of anya(adj.) jñānam

nyūnam : n.acc.sg. of nyūna(ppp.) jñānam

prativiśiṣṭam : n.acc.sg. of prativiśiṣṭa(ppp.) jñānam

: ind.

     

 

4.3. 乘無戲論能正修行

evaṃ niṣprapañcanayārūḍho bodhisattva evaṃ caṃ bahvanuśaṃsa ātmanaśca buddhadharmaparipākāya pareṣāñca yānatrayadharmaparipākāya samyak pratipanno bhavati| evañca punaḥ samyak pratipanno bhavati| bhogeṣvātmabhāve ca nistṛṣṇo bhavati| nistṛṣṇatāyāñca śikṣate sattveṣu bhogātmabhāvaparityāgāya sattvānāmevārthāya| saṃvṛtaśca bhavati susaṃvṛtaḥ| kāyena vācā sambareṇa ca śikṣate prakṛtyā pāpārucitāyai prakṛtibhadrakalyāṇatāyai ca| kṣamo bhavati parataḥ sarvopatāpakipratipattīnām| kṣamitvaṃ ca śikṣate mandakrodhatāyai ca a-paropatāpanatāyai ca| sarvavidyāsthāneṣu cābhiyukto bhavati kuśalaśca sattvānāṃ vicikitsāprahāṇāyānugrahopasaṃhārāya ca ātmanaśca sarvajñatvahetuparigrahāya| adhyātmasthitacittaśca bhavati susamāhitacittaḥ| cittasthitaye ca śikṣate caturbrāhmavihārapariśodhanatāyai pañcābhijñāvikrīḍanatāyai ca sattvakṛtyānuṣṭhānatāyai sarvakauśalyābhiyogajakleśa-vinodanatāyai ca| vicakṣaṇaśca bhavati paramatattvajñaḥ| paramatattvajñatāyai ca śikṣate mahāyāne cāyatyāmātmanaḥ parinirvāṇāya|

又諸菩薩乘御如是無戲論理,獲得如是眾多勝利,為自成熟諸佛法故,為成熟他三乘法故,修行正行。彼於如是修正行時,於自身財遠離貪愛,於諸眾生學離貪愛能捨身財。唯為利益諸眾生故,又能防護、極善防護,由身語等。修學律儀,性不樂惡,性極賢善。又能忍他一切侵惱,於行惡者能學堪忍,性薄瞋忿,不侵惱他。又能勤修一切明處令其善巧,為斷眾生一切疑難,為惠眾生諸饒益事,為自攝受一切智因。又能於內安住其心,令心善定,於心安住常勤修學,為淨修治四種梵住,為能遊戲五種神通,為能成立利眾生事,為欲除遣精勤修學一切善巧所生勞倦。又性黠慧成極真智。為極真智常勤修學,為自當來般涅槃故修習大乘。(大正30.487c11-27)

Thus, mounted on the proliferation-free way, thus acquiring many benefits, the bodhisattva comes to be properly practising for the maturation of the Buddha-qualities for himself, and for the maturation of the Dharma of the Three Vehicles for others. And, moreover, so properly practising, comes to be free from craving for possessions and his personal being. And, he trains in non-craving in order to be able to completely give away himself and his possessions to sentient beings. For the sole sake of sentient beings, he becomes restrained, well-restrained in body and speech. And, he trains in restraint for the sake of being naturally disinclined towards evil and for the sake of being naturally virtuous and good. He becomes forebearing towards all vexations and transgressions from others, and, he trains in forebearance so that he be slow to anger and not to cause trouble to others. He applies effort to all aspects of sciences, he becomes skillful, for the sake of dispelling doubts, conferring benefits for sentient beings and sustaining the cause of omniscience for himself. His mind becomes internally stabilized and well equipoised. He trains for the sake of mental stability, for the sake of purifying the Four Brāhma Abodes, for the sake of sporting in the Five Higher Knowledges, for the sake of facilitating the activities of sentient beings and for the sake of removing disturbances resulting from the exertion to [the mastering of] all skilfullness. He becomes wise, a knower of the highest reality. He trains for the sake of the knowledge of the highest reality in Mahāyāna, and for the sake of his own parinirvāṇa in the future. (FT 4.10)

 

evaṃ evam

如是

ind.

niṣprapañcanayārūḍho bodhisattva

nis+pra+pañca(pañc)–naya(nī)–ā+rūḍhaḥ(ruh) bodhisattvaḥ

諸菩薩乘御無戲論理

[無戲論理乘御菩薩]

niṣprapañca– : m.noun

naya– : m.noun

°ārūḍhaḥ : cpd., m.nom.sg. of °ārūḍha(ppp.) bodhisattvaḥ

bodhisattvaḥ : m.nom.sg. of bodhisattva

evaṃ bahvanuśaṃsa

evam bahu–anu+śaṃsaḥ(śaṃs)

[DN: evaṃ caṃ bahvanuśaṃsa]

如是眾多勝利

evam : ind.

bahu– : adj.

°anuśaṃsaḥ : cpd., m.nom.sg. of °anuśaṃsa

ātmanaśca buddhadharmaparipākāya

ātmanaḥ ca buddha–dharma–pari+pākāya(pac)

為自成熟諸佛法故

ātmanaḥ : m.gen.sg. of ātman

ca : ind.

buddha– : ppp., m.noun

dharma– : m.noun

°paripākāya : cpd., m.dat.sg. of °paripāka

pareṣāñca yānatrayadharmaparipākāya

pareṣām ca yāna–traya–dharma–pari+pākāya

為成熟他三乘法故

pareṣām : m.gen.pl. of para

ca : ind.

yāna– : n.noun

traya– : cardinal, m.

dharma– : m.noun

°paripākāya : cpd., m.dat.sg. of °paripāka

samyak pratipanno bhavati

samyak prati+pannaḥ(pad) bhavati(bhū)


修行正行

samyak : adv.

pratipannaḥ : m.nom.sg. of pratipanna(ppp.) bodhisattvaḥ

bhavati : pres. 3rd sg.

     

evañca punaḥ samyak pratipanno bhavati

evam ca punaḥ samyak prati+pannaḥ(pad) bhavati(bhū)


彼於如是修正行時

evam, ca, punaḥ : all ind.

samyak : adv.

pratipannaḥ : m.nom.sg. of pratipanna(ppp.) bodhisattvaḥ

bhavati : pres. 3rd sg.

     

bhogeṣvātmabhāve ca nistṛṣṇo bhavati

bhogeṣu(bhuj) ātma–bhāve ca nis+tṛṣṇaḥ(tṛṣ) bhavati

於自身財遠離貪愛

bhogeṣu : m.loc.pl. of bhoga

ātma– : m., ātman in cpd. form

°bhāve : cpd., m.loc.sg. of °bhāva

ca : ind.

nistṛṣṇaḥ : m.nom.sg. of nistṛṣṇa(ppp.) bodhisattvaḥ

bhavati : pres. 3rd sg.

     

nistṛṣṇatāyāñca śikṣate

nis+tṛṣṇatāyām(tṛṣ) ca śikṣate(śikṣ)

學離貪愛

nistṛṣṇatāyām : f.loc.sg. of nistṛṣṇatā(ppp. nistṛṣṇa with f.abs.su. tā)

śikṣate : pres. 3rd sg. ātm.

sattveṣu bhogātmabhāvaparityāgāya

sattveṣu bhoga–ātma+bhāva–pari+tyāgāya

於諸眾生能捨身財

sattveṣu : m.loc.pl. of sattva(pr.p. sant with n.abs.su. tva)

bhoga– : m.noun

ātmabhāva– : m.noun

°parityāgāya : cpd., m.dat.sg. of °parityāga

sattvānāmevārthāya

sattvānām eva arthāya

唯為利益諸眾生故

sattvānām : m.gen.pl. of sattva(pr.p. sant with n.abs.su. tva)

eva : ind.

arthāya : m.dat.sg. of artha

     

saṃvṛtaśca bhavati susaṃvṛtaḥ

sam+vṛtaḥ(vṛ) ca bhavati su+sam+vṛtaḥ(vṛ)

又能防護極善防護

saṃvṛtaḥ : m.nom.sg. of saṃvṛta(ppp.) bodhisattvaḥ

bhavati : pres. 3rd sg.

susaṃvṛtaḥ : m.nom.sg. of susaṃvṛta(ppp.) bodhisattvaḥ

     

kāyena vācā samvare ca śikṣate

kāyena vācā sam+vare ca śikṣate(śikṣ)

[DN: sambareṇa; TK: samvare]

由身語等修學律儀

kāyena : m.instr.sg. of kāya

vācā : f.instr.sg. of vāc

samvare : m./n.loc.sg. of saṃvara

śikṣate : pres. 3rd sg. ātm.

prakṛtyā pāpārucitāyai

prakṛtyā pāpa–a+rucitāyai(ruc)

性不樂惡

prakṛtyā : f.instr.sg. of prakṛti

pāpa– : adj.

°arucitāyai : cpd., f.dat.sg. of °arucitā(ppp.)

prakṛtibhadrakalyāṇatāyai ca

prakṛti–bhadra–kalyāṇatāyai ca

性極賢善

prakṛti– : f.noun

bhadra– : adj.

°kalyāṇatāyai : cpd., f.dat.sg. of °kalyāṇatā(adj. kalyāṇa with f.abs.su. )

     

kṣamo bhavati parataḥ sarvopatāpavipratipattīnām

kṣamaḥ(kṣam) bhavati(bhū) parataḥ sarva–upa+tāpa(tap)–vi+prati+pattīnām(pad)

[DN: °kipratipattīnām; TK: °vipratipattīnām]

能忍他一切侵惱

kṣamaḥ : m.nom.sg. of kṣama(adj.) bodhisattvaḥ

bhavati : pres. 3rd sg.

parataḥ : adv., para(adj.) with abl.su. taḥ

sarva– : adj.

upatāpa– : m.noun

°vipratipattīnām : cpd., f.gen.pl. of °vipratipatti

     

kṣamitvaṃ ca śikṣate

kṣamitvam(kṣam) ca śikṣate(śikṣ)

能學堪忍

kṣamitvam : n.acc.sg. of kṣamitva

śikṣate : pres. 3rd sg. ātm.

mandakrodhatāyai ca

manda–krodhatāyai(krudh) ca

性薄瞋忿

manda– : adj.

°krodhatāyai : cpd., f.dat.sg. of °krodhatā(m.noun krodha with f.abs.su. )

aparopatāpanatāyai ca

a+para–upa+tāpanatāyai(tap) ca

[DN: a-paropatāpanatāyai]

不侵惱他

apara– : m.noun

°upatāpanatāyai : cpd., f.dat.sg. of °upatāpanatā(adj. upatāpana with f.abs.su. )

     

sarvavidyāsthāneṣu

sarva–vidyā–sthāneṣu(sthā)

一切明處

sarva– : adj.

vidyā– : f.noun

sthāneṣu : cpd., n.loc.pl. of sthāna

cābhiyukto bhavati

ca abhi+yuktaḥ(yuj) bhavati(bhū)

又能勤修

abhiyuktaḥ : m.nom.sg. of abhiyukta(ppp.) bodhisattvaḥ

bhavati : pres. 3rd sg.

kuśalaśca kuśalaḥ ca

令其善巧

kuśalaḥ : m.nom.sg. of kuśala(adj.) bodhisattvaḥ

sattvānāṃ vicikitsāprahāṇāyānugrahopasaṃhārāya ca

sattvānām vicikitsā–pra+hāṇāya(hā) anu+graha(grah)–upa+sam+hārāya(hṛ) ca

為斷眾生一切疑難,

為惠眾生諸饒益事

[眾生的疑為斷及為惠饒益]

sattvānām : m.gen.pl. of sattva(pr.p. sant with n.abs.su. tva)

vicikitsā– : f.noun

°prahāṇāya : cpd., n.dat.sg. of °prahāṇa

anugraha– : m.noun

°upasaṃhārāya : cpd., m.dat.sg. of °upasaṃhāra

ātmanaśca sarvajñatvahetuparigrahāya

ātmanaḥ ca sarva–jñatva–hetu–pari+grahāya

為自攝受一切智因

[自一切智因為攝]

ātmanaḥ : m.gen.sg. of ātman

sarva– : adj.

jñatva– : jña(adj.) with n.abs.su. tva

hetu– : m.noun

°parigrahāya : cpd., m.dat.sg. of °parigraha

     

adhyātmasthitacittaśca bhavati susamāhitacittaḥ

adhyātma–sthita(sthā)–cittaḥ ca bhavati su+sam+ā+hita(hi)–cittaḥ

又能於內安住其心,

令心善定

adhyātma– : adj.

sthita– : ppp.

°cittaḥ : cpd., adj., m.nom.sg. of °citta(n.) bodhisattvaḥ

ca : ind.

bhavati : pres. 3rd sg.

susamāhita– : ppp.

°cittaḥ : cpd., adj., m.nom.sg. of °citta(n.) bodhisattvaḥ

     

cittasthitaye ca śikṣate

citta–sthitaye ca śikṣate(śikṣ)

於心安住勤修學

citta– : n.noun

°sthitaye : cpd., f.dat.sg. of °sthiti

śikṣate : pres. 3rd sg. ātm.

caturbrāhmavihārapariśodhanatāyai

catur–brāhma–vi+hāra(hṛ)–pari+śodhanatāyai(śudh)

為淨修治四種梵住

catur– : cardinal

brāhma– : adj.

vihāra– : m.noun

°pariśodhanatāyai : cpd., f.dat.sg. of °pariśodhanatā(n.noun pariśodhana with f.abs.su. )

pañcābhijñāvikrīḍanatāyai ca

pañca–abhi+jñā–vi+krīḍana+tāyai(krīḍ) ca

為能遊戲五種神通

pañca– : cardinal

abhijñā– : f.noun

°vikrīḍanatāyai : cpd., f.dat.sg. of °vikrīḍanatā(n.noun vikrīḍana with f.abs.su. )

sattvakṛtyānuṣṭhānatāyai

sattva–kṛtya–anu+ṣṭhāna+tāyai(sthā)

為能成立利眾生事

sattva– : m./n.noun, sant(pr.p.) with n.abs.su. tva

kṛtya– : fpp.

°anuṣṭhānatāyai : cpd., f.dat.sg. of °anuṣṭhānatā(n.noun anuṣṭhāna with f.abs.su. )

sarvakauśalyābhiyogajakleśavinodanatāyai ca

sarva–kauśalya–abhi+yoga+ja–kleśa–vi+nodana+tāyai(nud) ca

[DN: °kleśa-vinodanatāyai]


為欲除遣精勤修學一切善巧所生勞倦

[一切善巧精勤修學所生勞倦為欲除遣]

sarva– : adj.

kauśalya– : n.noun

abhiyogaja– : adj., abhiyoga(m.) with su. ja

kleśa– : m.noun

°vinodanatāyai : cpd., f.dat.sg. of °vinodanatā(n.noun vinodana with f.abs.su. )

ca : ind.

     

vicakṣaṇaśca bhavati paramatattvajñaḥ

vi+cakṣaṇaḥ(cakṣ) ca bhavati parama–
tattva–jñaḥ

性黠慧成極真智

vicakṣaṇaḥ : m.nom.sg. of vicakṣaṇa(adj.) bodhisattvaḥ

bhavati : pres. 3rd sg.

parama– : adj.

tattva– : tat(pron.) with n.abs.su. tva

°jñaḥ : cpd., m.nom.sg. of °jña(adj.) bodhisattvaḥ

     

paramatattvajñatāyai ca

parama–tattva–jñatāyai ca

為極真智

parama– : adj.

tattva– : tat(pron.) with n.abs.su. tva

°jñatāyai : cpd., f.dat.sg. of °jñatā(adj. jña with f.abs.su. )

ca : ind.

śikṣate mahāyāne

śikṣate(śikṣ) mahā–yāne

常勤修學大乘

[修學大乘]

śikṣate : pres. 3rd sg. ātm.

mahā– : adj.

°yāne : n.loc.sg. of °yāna

cāyatyāmātmanaḥ parinirvāṇāya

ca āyatyām ātmanaḥ pari+nirvāṇāya

為自當來般涅槃故

ca : ind.

āyatyām : f.loc.sg. of āyati

ātmanaḥ : m.gen.sg. of ātman

parinirvāṇāya : n.dat.sg. of parinirvāṇa

     

 

 

sa khalu bodhisattva evaṃ samyakprayukto guṇavatsu sattveṣu pūjālābhasatkāreṇa pratyupasthito bhavati| doṣavatsu sattveṣu parameṇa kāruṇyacittenānukampācittena pratyupasthito bhavati| yathāśaktyā ca yathābalaṃ doṣaprahāṇāyaiṣāṃ prayujyate| apakāriṣu sattveṣu maitracittatayā pratyupasthito bhavati| yathāśaktyā ca yathābalam aśaṭho bhūtvā amāyāvī teṣāṃ hitasukhamupasaṃharati| teṣāmapakāriṇāṃ svenāśayaprayogadoṣeṇa vairacittatāyāḥ prahāṇārthamupakāriṣu sattveṣu kṛtajñatayā tulyādhikena pratyupakāreṇa pratyupasthito bhavati| āśāñca dhārmikī paripūrayatyasya yathāśaktyā yathābalam| apratibalo'pi ca yācitaḥ san teṣu teṣu kṛtyakaraṇīyeṣvādaraṃ vyāyāmamupadarśayati na sakṛdeva nirākaroti| kathamayaṃ saṃjñāpyetā'śakto'haṃ nākarttukāma iti| ityayamevaṃbhāgīyo bodhisattvasya niṣprapañcanayārūḍhasya paramatattvajñāna-sanniśritasya samyakprayogo veditavyaḥ|

又諸菩薩即於如是修正行時,於具功德諸有情所,常樂現前供養恭敬。於具過失諸有情所,常樂現前發起最勝悲心愍心。隨能隨力令彼除斷所有過失。於己有怨諸有情所,常起慈心。隨能隨力、無諂無誑作彼種種利益安樂,令彼怨者意樂、加行所有過失及怨嫌心自然除斷。於己有恩諸有情所,善知恩故,若等若增現前酬報,隨能隨力如法令其意望滿足。雖無力能,彼若求請,即於彼彼所作事業,示現殷重精勤營務,終不頓止彼所希求。「云何令彼知我無力非無欲樂?」如是等類,當知名為菩薩乘御無戲論理,依極真智修正加行。(大正30.487c27-488a11)

The bodhisattva, properly engaged in this way, avails himself in terms of offering, gain and honour to virtuous beings. [On the other hand], he avails himself with thoughts of supreme compassion and thoughts of supreme sympathy towards corrupt beings; and, to the extent of his ability and power, he is devoted to the eradication of their corruption. He avails himself with thoughts of loving–kindness towards sentient beings who have wronged him. To the extent of his ability and power, without cheating and without being deceitful, he provides benefit and happiness for them, for the sake of eliminating mental hostility of the wrong-doers on account of their own intention, effort and faults. He avails himself, out of gratitude, to beings who are his benefactors, by way of equal reciprocation or more, and to the extent of his ability and power, fulfills their righteous aspirations. Even when he is incapable, when being requested, he displays enthusiasm and effort with regard to these and those duties to be done and does not decline abruptly - How should this be expressed to that person – “I am not capable, not that I do not wish to do”. Thus it is this, of such a type, to be known as the proper effort (prayoga) of a bodhisattva who has embarked on the proliferation-free way (niprapañcanaya-arūhasya), supported by the knowledge of the Supreme Reality (parama-tattva-jñāna). (FT 4.11)

 

sa khalu bodhisattva

saḥ khalu bodhisattvaḥ

諸菩薩

saḥ : m.nom.sg. of tad

khalu : ind.

bodhisattvaḥ : m.nom.sg. of bodhisattva

evaṃ samyakprayukto

evam samyak pra+yuktaḥ(yuj)

即於如是修正行時

evam : ind.

samyak : adv.

prayuktaḥ : m.nom.sg. of prayukta(ppp.) bodhisattvaḥ

guṇavatsu sattveṣu

於具功德諸有情所

guṇavatsu : m.loc.pl. of guṇavant(adj.) sattveṣu

sattveṣu : m.loc.pl. of sattva(pr.p. sant with n.abs.su. tva)

pūjālābhasatkāreṇa

pūjā(pūj)–lābha–satkāreṇa

供養恭敬


pūjā– : f.noun

lābha– : adj.

°satkāreṇa : cpd., m.instr.sg. of °satkāra

pratyupasthito bhavati

prati+upa+sthitaḥ(sthā) bhavati(bhū)

常樂現前

pratyupasthitaḥ : m.nom.sg. of pratyupasthita(ppp.) bodhisattvaḥ

bhavati : pres. 3rd sg.

     

doṣavatsu sattveṣu

doṣavatsu(duṣ) sattveṣu

於具過失諸有情所

doṣavatsu : m.loc.pl. of doṣavant(adj.) sattveṣu

sattveṣu : m.loc.pl. of sattva(pr.p. sant with n.abs.su. tva)

parameṇa kāruṇyacittenānukampācittena

parameṇa kāruṇya–cittena anu+kampā–cittena

最勝悲心愍心

parameṇa : n.instr.sg. of parama(adj.) °cittena

kāruṇya– : n.noun

°cittena : cpd., n.instr.sg. of °citta

anukampā– : f.noun

°cittena : cpd., n.instr.sg. of °citta

pratyupasthito bhavati

prati+upa+sthitaḥ(sthā) bhavati(bhū)

常樂現前

pratyupasthitaḥ : m.nom.sg. of pratyupasthita(ppp.) bodhisattvaḥ

bhavati : pres. 3rd sg.

     

yathāśaktyā ca yathābalaṃ

yathā–śaktyā ca yathā–balam

隨能隨力

yathā– : adv.

°śaktyā : cpd., adv.

yathā– : adv.

°balam : cpd., adv.

doṣaprahāṇāyaiṣāṃ prayujyate

doṣa–pra+hāṇāya(hā) eṣām pra+yujyate(yuj)

令彼除斷所有過失

doṣa– : m.noun

°prahāṇāya : cpd., n.dat.sg. of °prahāṇa

eṣām : dem., m.gen.pl. of idam

prayujyate : pass., pres. 3rd sg.

     

apakāriṣu sattveṣu

apa+kāriṣu sattveṣu

於己有怨諸有情所

apakāriṣu : m.loc.pl. of apakārin(adj.) sattveṣu

sattveṣu : m.loc.pl. of sattva(pr.p. sant with n.abs.su. tva)

maitracittatayā pratyupasthito bhavati

maitra–cittatayā prati+upa+sthitaḥ(sthā) bhavati

常起慈心

maitra– : adj.

°cittatayā : cpd., f.instr.sg. of °cittatā(n.noun citta with f.abs.su. )

pratyupasthitaḥ : m.nom.sg. of pratyupasthita(ppp.) bodhisattvaḥ

bhavati : pres. 3rd sg.

     

yathāśaktyā ca yathābalam

yathā–śaktyā ca yathā–balam

隨能隨力

yathā– : adv.

°śaktyā : cpd., adv.

yathā– : adv.

°balam : cpd., adv.

aśaṭho bhūtvā amāyāvī

a+śaṭhaḥ bhūtvā(bhū) a+māyāvī

無諂無誑

aśaṭhaḥ : m.nom.sg. of aśaṭha(adj.) bodhisattvaḥ

bhūtvā : ger.

amāyāvī : m.nom.sg. of amāyāvin(adj.) bodhisattvaḥ

teṣāṃ hitasukhamupasaṃharati

teṣām hita(dhā)–sukham upa+sam+harati(hṛ)

種種利益安樂

teṣām : pron., m.gen.pl. of tad

hita– : ppp.

°sukham : cpd., n.acc.sg. of °sukha

upasaṃharati : pres. 3rd sg.

     

teṣāmapakāriṇāṃ

teṣām apa+kāriṇām

彼怨者

teṣām : pron., m.gen.pl. of tad

apakāriṇām : m.gen.pl. of apakārin(adj.) teṣām

svenāśayaprayogadoṣeṇa

svena āśaya–pra+yoga–doṣeṇa

意樂加行所有過失…自然…

[自然意樂加行過失..]

svena : adv.

āśaya– : m.noun

prayoga– : m.noun

°doṣeṇa : cpd., m.instr.sg. of °doṣa

vairacittatāyāḥ prahāṇārtham

vaira–cittatāyāḥ pra+hāṇa–artham

怨嫌心…除斷

vaira– : adj.

°cittatāyāḥ : cpd., f.gen.sg. of °cittatā(n.noun citta with f.abs.su. )

prahāṇa– : n.noun

°artham : cpd., adv.

upakāriṣu sattveṣu

upa+kāriṣu sattveṣu

於己有恩諸有情所

upakāriṣu : m.loc.pl. of upakārin(adj.) sattveṣu

sattveṣu : m.loc.pl. of sattva(pr.p. sant with n.abs.su. tva)

kṛtajñatayā

kṛta–jñatayā(jñā)

善知恩故

kṛta– : ppp.

°jñatayā : cpd., f.instr.sg. of °jñatā(ppp.)

tulyādhikena pratyupakāreṇa

tulya(tul)–adhikena prati+upa+kāreṇa(kṛ)

若等若增…酬報

tulya– : adj.

°adhikena : cpd., m.instr.sg. of °adhika(adj.) pratyupakāreṇa

pratyupakāreṇa : m.instr.sg. of pratyupakāra

pratyupasthito bhavati

prati+upa+sthitaḥ(sthā) bhavati(bhū)

現前

pratyupasthitaḥ : m.nom.sg. of pratyupasthita(ppp.) bodhisattvaḥ

bhavati : pres. 3rd sg.

     

āśāñca dhārmikīṃ paripūrayatyasya

āśām ca dhārmikīm pari+pūrayati(pṛ/pṝ) asya

[DN: dhārmikī; TK: dhārmikīṃ]

如法令其意望滿足

[意望如法令滿足其]

āśām : f.acc.sg. of āśā

dhārmikīm : f.acc.sg. of dhārmiki(adj.) āśām

paripūrayati : caus., pres. 3rd sg.

asya : dem., m.gen.sg. of idam

yathāśaktyā yathābalam

yathā–śaktyā yathā–balam

隨能隨力

yathā– : adv.

°śaktyā : cpd., adv.

yathā– : adv.

°balam : cpd., adv.

     

apratibalo'pi ca

a+prati+balaḥ api ca

雖無力能

apratibalaḥ : m.nom.sg. of apratibala

api, ca : both ind.

yācitaḥ san

yācitaḥ(yāc) san(as)

彼若求請

yācitaḥ : m.nom.sg. of yācita(ppp.)

san : m.nom.sg. of sant(pr.p.)

teṣu teṣu kṛtyakaraṇīyeṣv

teṣu teṣu kṛtya(kṛ)–karaṇīyeṣu(kṛ)

即於彼彼所作事業

teṣu : pron., n.loc.pl. of tad

kṛtya– : fpp.

°karaṇīyeṣu : cpd., n.loc.pl. of °karaṇīya(fpp.)

ādaraṃ vyāyāmamupadarśayati

ādaram vi+ā+yāmam(yam) upa+darśayati(dṛś)

示現殷重精勤營務

[殷重精勤營務示現]

ādaram : adv./m.acc.sg., meaning “enthusiastically/ enthusiasm”

vyāyāmam : m.acc.sg. of vyāyāma

upadarśayati : caus., pres. 3rd sg.

na sakṛdeva nirākaroti

na sakṛt eva nir+ā+karoti(kṛ)

終不頓止彼所希求


na : ind.

sakṛt : adv., meaning “abruptly”

eva : ind.

nirākaroti : pres. 3rd sg.

     

kathamayaṃ saṃjñāpyetā'śakto'haṃ

katham ayam sam+jñāpyeta(jñā) a+śaktaḥ aham

云何令彼知我無力

katham : adv.

ayam : dem., m.nom.sg. of idam

saṃjñāpyeta : caus., opt., pass. 3rd sg.

aśaktaḥ : m.nom.sg. of aśakta(adj.) aham

aham : p.pron., 1st nom.sg. of mad

nākartukāma iti

na a+kartu(kṛ)–kāmaḥ iti

[DN: nākarttukāma]

非無欲樂

na, iti : both ind.

akartu– : inf.

°kāmaḥ : cpd., m.nom.sg. of °kāma

     

ityayamevaṃbhāgīyo

iti ayam evam bhāgīyaḥ(bhaj)

如是等類

iti : ind.

ayam : dem., m.nom.sg. of idam

evam : ind.

bhāgīyaḥ : m.nom.sg. of bhāgīya

bodhisattvasya

菩薩

m.gen.sg. of bodhisattva

niṣprapañcanayārūḍhasya

nis+pra+pañca(pañc)–naya(nī)–ā+rūḍhasya(ruh)

乘御無戲論理

niṣprapañca– : m.noun

naya– : m.noun

°ārūḍhasya : cpd., m.gen.sg. of °ārūḍha(ppp.) bodhisattvasya

paramatattvajñānasanniśritasya

parama–tattva–jñāna–sam+ni+śritasya(śri)

[DN: °jñāna-sanniśritasya]

依極真智

parama– : adj.

tattva– : tat(pron.) with n.abs.su. tva

jñāna– : n.noun

°sanniśritasya : cpd., m.gen.sg. of °sanniśrita(ppp.) bodhisattvasya

samyakprayogo veditavyaḥ

samyak pra+yogaḥ veditavyaḥ(vid)

當知名為修正加行

samyak : adv.

prayogaḥ : m.nom.sg. of prayoga

veditavyaḥ : m.nom.sg. of veditavya(fpp.)

     

 

5.1. 立離言自性

tatra kayā yuktyā nirabhilāpyasvabhāvatā sarvadharmāṇāṃ pratyavagantavyā| yeyaṃ svalakṣaṇaprajñaptirdharmāṇāṃ yaduta rūpamiti vā vedaneti vā pūrvavadantato yāvannirvāṇamiti vā prajñaptimātrameva tadveditavyam| na svabhāvo nāpi ca tadvinirmuktastadanyo vāggocaro vāgaviṣayaḥ| evaṃ sati na svabhāvo dharmāṇāṃ tathā vidyate yathābhilapyate| na ca punaḥ sarveṃṇa sarvaṃ na vidyate| sa punarevamavidyamāno na ca sarveṇa sarvamavidyamānaḥ| kathaṃ vidyate| asadbhū tasamāropāsaṃgrāhavivarjitaśca bhūtāpavādāsaṃgrāhavivarjitaśca vidyate| sa punaḥ pāramārthikaḥ svabhāvaḥ sarvadharmāṇāṃ nirvikalpasyaiva jñānasya gocaro veditavyaḥ|

以何道理應知諸法離言自性?謂一切法假立自相,或說為色,或說為受,如前廣說乃至涅槃,當知一切唯假建立,非有自性,亦非離彼別有自性,是言所行、是言境界。如是諸法非有自性如言所說。亦非一切都無所有。如是非有,亦非一切都無所有,云何而有?謂離增益實無妄執,及離損減實有妄執,如是而有。即是諸法勝義自性,當知唯是無分別智所行境界。(大正30.488a12-20)

Herein, by what reasoning should the state of the ineffable intrinsic nature (nirabhilāpyasvabhāvatā) of all dharma-s be understood? Whatever which is the designation in terms of the intrinsic characteristics of dharma-s, namely “form” or “feelings” as afore-mentioned or finally up to “nirvāṇa”, should be understood as just mere-designation (prajñapti-mātra). It is not the intrinsic nature nor is there another [nature] apart from that. It is the activity and domain of speech. That being so, in whichever manner it is spoken, in that manner the intrinsic nature of all dharma-s, is not found. But, it is also not the case that it is not found in every way. If, non-existing in this way but not non-existing in every way, how does it exist? It exists devoid of the false grasping of the superimposition (samāropa) onto the non-existent and avoiding the false grasping of the denial (apavāda) of the true existent. Hence, it should be understood that the intrinsic nature of all dharma-s in the highest sense is the domain of the non-conceptualising knowledge alone (nirvikalpasya eva jñānasya). (FT 5.1)

 

tatra kayā yuktyā

以何道理

tatra : adv.

kayā : interr.pron., f.instr.sg. of kā

yuktyā : f.instr.sg. of yukti

nirabhilāpyasvabhāvatā sarvadharmāṇāṃ

nir+abhi+lāpya(lap)–sva+bhāva+tā sarva–dharmāṇām

諸法離言自性

[離言自性一切法的]

nirabhilāpya– : fpp.

°svabhāvatā : cpd., f.nom.sg., svabhāva(m.) with f.abs.su.

sarva– : adj.

°dharmāṇām : cpd., m.gen.pl. of °dharma

pratyavagantavyā prati+ava+gantavyā(gam)

應知

f.nom.sg. of pratyavagantavyā(fpp.)

     

yeyaṃ svalakṣaṇaprajñaptirdharmāṇāṃ

yā iyam sva+lakṣaṇa(lakṣ)–prajñaptiḥ(jñā)
dharmāṇām

謂一切法假立自相


: rel.pron. of °prajñaptiḥ, f.nom.sg. of yad

iyam : dem. of °prajñaptiḥ, f.nom.sg. of idam

svalakṣaṇa– : n.noun

°prajñaptiḥ : cpd., f.nom.sg. of °prajñapti

dharmāṇām : m.gen.pl. of dharma

yaduta

yat uta

說為

yat : rel.pron., n.nom.sg. of yad

uta : ind.

adverbial phrase meaning “that is, …”

rūpamiti vā rūpam iti vā


或「色」

rūpam : n.nom.sg. of rūpa

iti : ind., as a quotation mark of rūpam

: ind.

vedaneti vā vedanā(vid) iti vā

或「受」

vedanā : f.nom.sg. of vedanā

pūrvavad pūrva+vat

如前

adv.

antato yāvan

anta+taḥ yāvat

乃至

antataḥ : abl., anta(m./n.) with abl.su. ta

yāvat : ind.

adverbial phrase meaning “finally up to”

nirvāṇamiti vānir+vāṇam(vā) iti vā

「涅槃」

nirvāṇam : n.nom.sg. of nirvāṇa

prajñaptimātrameva tadveditavyam

pra+jñapti(jñā)–mātram eva tat
veditavyam(vid)


當知一切唯假建立

[唯假建立當知]

prajñapti– : f.noun

°mātram : cpd., n.nom.sg. of °mātra

eva : ind.

tat : pron., n.nom.sg. of tad

veditavyam : n.nom.sg. of veditavya(fpp.)

     

na svabhāvo

na sva+bhāvaḥ

非有自性

na : ind.

svabhāvaḥ : m.nom.sg. of svabhāva

nāpi ca na api ca

亦非

na, api, ca, : all ind.

na na api : meaning “neither … nor …”

tadvinirmuktas

tat–vi+nir+muktaḥ(√muc)

離彼

tat– : pron., n.

°vinirmuktaḥ : cpd., m.nom.sg. of °vinirmukta(ppp.)

tadanyo

tat–anyaḥ

別有自性

[別有彼]

tat– : pron., n.

°anyaḥ : cpd., m.nom.sg. of °anya(adj.) svabhāvaḥ

vāggocaro

vāk–gocaraḥ

是言所行

vāk– : use in cpd. for vāc

°gocaraḥ : cpd., m.nom.sg. of °gocara

vāgviṣayaḥ vāk–viṣayaḥ(√viṣ)

[DN: vāgaviṣayaḥ]

是言境界

vāk– : use in cpd. for vāc

°viṣayaḥ : cpd., m.nom.sg. of °viṣaya

     

evaṃ sati

evam sati(as)

如是

evam : ind.

sati : m.loc.sg. of sant(pr.p.)

loc.absol. meaning “this being so, …”

na svabhāvo dharmāṇāṃ

na svabhāvaḥ dharmāṇām

諸法非有自性

na : ind.

svabhāvaḥ : m.nom.sg. of svabhāva

dharmāṇām : m.gen.pl. of dharma

tathā vidyate yathābhilapyate

tathā vidyate(vid) yathā abhilapyate(lap)


如言所說

tathā : correl.pron. of yathā

vidyate : pass., pres. 3rd sg.

yathā : relative of tathā

abhilapyate : pass., pres. 3rd sg.

     

na ca punaḥ sarveṇa sarvaṃ na vidyate

na ca punaḥ sarveṇa sarvam na vidyate

[DN: sarveṃṇa sarvaṃ]




亦非一切都無所有

na, ca, punaḥ : all ind.

sarveṇa : n.instr.sg. of sarva(adj.)

sarvam : n.nom.sg. of sarva(adj.)

sarveṇa sarvam : meaning “in each and every way”

vidyate : pass., pres. 3rd sg.

     

sa punarevamavidyamāno

saḥ punaḥ evam a+vidyamānaḥ(vid)

如是非有

saḥ : pron., m.nom.sg. of tad

punaḥ, evam : both ind.

avidyamānaḥ : m.nom.sg. of avidyamāna(pr.p., pass.)

na ca sarveṇa sarvamavidyamānaḥ

na ca sarveṇa sarvam avidyamānaḥ


亦非一切都無所有

na, ca : both ind.

sarveṇa : n.instr.sg. of sarva(adj.)

sarvam : n.nom.sg. of sarva(adj.)

sarveṇa sarvam : meaning “in each and every way”

avidyamānaḥ : m.nom.sg. of avidyamāna(pr.p., pass.)

     

kathaṃ vidyate

katham vidyate(vid)

云何而有

katham : adv.

vidyate : pass., pres. 3rd sg.

     

asadbhūtasamāropāsaṃgrāhavivarjitaśca

a+sat(as)–bhūta(bhū)– sam+ā+ropa(ruh)–ā+sam+grāha(grah)–vi+varjitaḥ(vṛj) ca

[DN: asadbhū tasamāropā°]

離增益實無妄執

[無實增益妄執離]

asat– : pr.p.

bhūta– : ppp.

samāropa– : m.noun

āsaṃgrāha– : m.noun

°vivarjitaḥ : cpd., m.nom.sg. of °vivarjita(ppp.)

ca : ind.

bhūtāpavādāsaṃgrāhavivarjitaśca

bhūta–apa+vāda(vad)–ā+sam+grāha–vi+varjitaḥ(vṛj) ca

離損減實有妄執

[實有損減妄執離]

bhūta– : ppp.

apavāda– : m.noun

āsaṃgrāha– : m.noun

°vivarjitaḥ : cpd., m.nom.sg. of °vivarjita(ppp.)

ca : ind.

vidyate

如是而有

pass., pres. 3rd sg.

     

sa punaḥ

saḥ punaḥ

即是

saḥ : pron., m.nom.sg. of tad

punaḥ : ind.

pāramārthikaḥ svabhāvaḥ sarvadharmāṇāṃ

pārama–ārthikaḥ svabhāvaḥ sarva–dharmāṇām

諸法勝義自性

pārama– : adj.

°ārthikaḥ : cpd., m.nom.sg. of °ārthika(adj.) svabhāvaḥ

svabhāvaḥ : m.nom.sg. of svabhāva

sarva– : adj.

°dharmāṇām : cpd., m.gen.pl. of °dharma

nirvikalpasyaiva jñānasya

nir+vikalpasya(kḷp) eva jñānasya(jñā)


無分別智

nirvikalpasya : n.gen.sg. of nirvikalpa

eva : ind

jñānasya : n.gen.sg. of jñāna

gocaro gocaraḥ

所行境界

m.nom.sg. of gocara

veditavyaḥ(vid)

當知

m.nom.sg. of veditavya(fpp.)

     

 

5.2.1. 辨破小乘隨名多體失

sa cetpunaryathaivābhilāpo yeṣu dharmeṣu yasminvastuni pravartate tadātmakāste dharmā vā tadvastu syāt| evaṃ sati bahuvidhā bahavaḥ svabhāvā ekasya dharmasyaikasya vastuno bhaveyuḥ| tat kasya hetoḥ| tathā hyekasmindharme ekasminvastuni bahuvidhā bahavo bahubhirabhilāpaiḥ prajñaptaya upacārāḥ kriyante| na ca bahuvidhānāñca bahūnāṃ prajñaptivādānāṃ niyamaḥ kaścidupalabhyate| yadanyatamena prajñaptivādenaikena tasya dharmasya tasya vastunaḥ tādātmyaṃ tanmayatā tatsvabhāvatā syānnānyairavaśiṣṭaiḥ prajñaptivādaiḥ| tasmātsakalavikalaiḥ sarvaprajñaptivādaiḥ sarvadharmāṇāṃ sarvavastūnāṃ nāsti tādātmyaṃ nāsti tanmayatā nāsti tatsvabhāvatā|

若於諸法諸事隨起言說,即於彼法彼事有自性者,如是,一法一事應有眾多自性。何以故?以於一法一事制立眾多假說而詮表故。亦非眾多假說詮表決定可得,謂隨一假說,於彼法彼事有體、有分、有其自性,非餘假說。是故一切假說若具不具,於一切法、於一切事,皆非有體、有分、有其自性。(大正30.488a20-27)

Moreover, with regard to dharma-s and object-base (vastu), if they operate just like the expression, these dharma-s and that object-base should be possessed of that self-nature. This being so, there would be manifold intrinsic natures of one dharma, one object-base. Why? Because with regard to one dharma, one object-base, assorted and numerous figurative expressions (upacārāḥ) are coined by means of many terminologies for the sake of designations. And, among the multiple and numerous conceptual designations, not any fixed definition is apperceived (upalabhyate) such that, with regard any one of them, any one of the conceptual designations of that dharma, object-base, ought to have that identity, that composition, that intrinsic nature and not any other remaining conceptual designations. Therefore, in terms of all complete or incomplete conceptual designations, all dharma-s, all object-bases do not possess that identity, that composition nor that intrinsic nature. (FT 5.2.1)

 

sacetpunaryathaivābhilāpo

sacet punaḥ yathā eva abhi+lāpaḥ(lap)

[DN: sa cet]

若隨言說

sacet : adv.

punaḥ, eva : both ind.

yathā : adv.

abhilāpaḥ : m.nom.sg. of abhilāpa

yeṣu dharmeṣu yasminvastuni

yeṣu dharmeṣu yasmin vastuni

於諸法諸事

yeṣu : rel.pron. of dharmeṣu, m.loc.pl. of yad

dharmeṣu : m.loc.pl. of dharma

yasmin : rel.pron. of vastuni, n.loc.sg. of yad

vastuni : n.loc.sg. of vastu

pravartate(vṛt)

pres. 3rd sg. ātm.

tadātmakās

tat–ātmakāḥ

彼自性

tat– : pron., n.

°ātmakāḥ : cpd., m.nom.pl. of °ātmaka(adj.)

te dharmā vā tadvastu

te dharmāḥ vā tat vastu

彼法彼事

te : pron., m.nom.pl. of tad

dharmāḥ : m.nom.pl. of dharma

: ind.

tat : pron., n.nom.sg. of tad

vastu : n.nom.sg. of vastu

syāt syāt(as)

opt. 3rd sg.

     

evaṃ sati

evam sati(as)

如是

evam : ind.

sati : m.loc.sg. of sant(pr.p.)

loc.absol. meaning “this being so, …”

bahuvidhā bahavaḥ svabhāvā

bahu–vidhāḥ bahavaḥ svabhāvāḥ

眾多自性

bahu– : adj.

°vidhāḥ : cpd., m.nom.pl. of °vidha(adj.) svabhāvāḥ

bahavaḥ : m.nom.pl. of bahu(adj.) svabhāvāḥ

svabhāvāḥ : m.nom.pl. of svabhāva

ekasya dharmasyaikasya vastuno

eka+sya dharma+sya eka+sya vastu+naḥ

一法一事

ekasya : m.gen.sg. of eka(adj.) dharmasya

dharmasya : m.gen.sg. of dharma

ekasya : n.gen.sg. of eka(adj.) vastunaḥ

vastunaḥ : n.gen.sg. of vastu

bhaveyuḥ bhū+a+ī+yuḥ

應有

opt. 3rd pl.

     

tat kasya hetoḥ

何以故

tat : connective

kasya : interr.pron., m.gen.sg. of ka

hetoḥ : m.gen.sg. of hetu

     

tathā hyekasmindharme ekasminvastuni

tathā hi eka+smin dharme eka+smin vastuni

以於一法一事

tathā : adv.

hi : ind.

tathā hi : adverbial phrase meaning “because”

ekasmin : m.loc.sg. of eka(adj.)dharme

dharme : m.loc.sg. of dharma

ekasmin : n.loc.sg. of eka(adj.) vastuni

vastuni : n.loc.sg. of vastu

bahuvidhā bahavo bahubhirabhilāpaiḥ

bahu–vidhāḥ bahavaḥ bahubhiḥ

abhilāpaiḥ(lap)

眾多假說


bahu– : adj.

°vidhāḥ : cpd., m.nom.pl. of °vidha(adj.) upacārāḥ

bahavaḥ : m.nom.pl. of bahu(adj.) upacārāḥ

bahubhiḥ : m.instr.pl. of bahu(adj.) abhilāpaiḥ

abhilāpaiḥ : m.instr.pl. of abhilāpa

prajñaptaya prajñaptaye(jñā)

而詮表故

f.dat.sg. of prajñapti

upacārāḥ kriyante(kṛ)

制立

upacārāḥ : m.nom.pl. of upacāra

kriyante : pass., pres. 3rd pl.

     

na ca

亦非

na, ca : both ind.

bahuvidhānāñca bahūnāṃ prajñaptivādānāṃ

bahu–vidhānām ca bahūnām prajñapti–vādānām

眾多假說詮表

bahu– : adj.

°vidhānām : cpd., m.gen.pl. of °vidha(adj.) °vādānām

ca : ind.

bahūnām : m.gen.pl. of bahu(adj.) °vādānām

prajñapti– : f.noun

°vādānām : cpd., m.gen.pl. of °vāda

niyamaḥ(yam)

決定

m.nom.sg. of niyama

kaścidupalabhyate

kaś+cit upa+labhyate(labh)

可得

kaścit : indefinite pron., m.nom.sg. of ka with su. cit

upalabhyate : pass., pres. 3rd sg.

     

yadanyatamena prajñaptivādenaikena

yat anyatamena prajñapti–vādena ekena


謂隨一假說

yat : rel.pron., n.nom.sg. of yad

anyatamena : m.instr.sg. of anyatama

prajñapti– : f.noun

°vādena : cpd., m.instr.sg. of °vāda

ekena : m.instr.sg. of eka(adj.)°vādena

tasya dharmasya tasya vastunaḥ


於彼法彼事

tasya : pron., m.gen.sg. of tad

dharmasya : m.gen.sg. of dharma

tasya : pron., n.gen.sg. of tad

vastunaḥ : n.gen.sg. of vastu

tādātmyaṃ tanmayatā tatsvabhāvatā syān

tāt–ātmyam tat–mayatā tat–svabhāvatā
syāt(as)

有體有分有其自性

tāt– : adv.

°ātmyam : cpd., n.nom.sg. of °ātmya(adj.)

tat– : pron., n.

°mayatā : cpd., f.nom.sg., maya(adj.) with f.abs.su.

tat– : pron., n.

°svabhāvatā : cpd., f.nom.sg., svabhāva(m.) with f.abs.su.

syāt : opt. 3rd sg.

nānyairavaśiṣṭaiḥ prajñaptivādaiḥ

na anyaiḥ ava+śiṣṭaiḥ(śiṣ)
prajñapti–vādaiḥ

非餘假說

na : ind.

anyaiḥ : m.instr.pl. of anya(adj.) °vādaiḥ

avaśiṣṭaiḥ : m.instr.pl. of avaśiṣṭa(ppp.) °vādaiḥ

prajñapti– : f.noun

°vādaiḥ : cpd., m.instr.pl. of °vāda

     

tasmātsakalavikalaiḥ sarvaprajñaptivādaiḥ

tasmāt sa+kala–vi+kalaiḥ sarva–prajñapti–vādaiḥ

是故一切假說若具不具

[是故若具不具一切假說]

tasmāt : n.abl.sg. of tad used as adv.

sakala– : adj.

°vikalaiḥ : cpd., m.instr.pl. of °vikala(adj.) °vādaiḥ

sarva– : adj.

prajñapti– : f.noun

°vādaiḥ : cpd., m.instr.pl. of °vāda

sarvadharmāṇāṃ sarvavastūnāṃ

sarva–dharmāṇām sarva–vastūnām

於一切法於一切事

sarva– : adj.

°dharmāṇām : cpd., m.gen.pl. of °dharma

sarva– : adj.

°vastūnām : cpd., n.gen.pl. of °vastu

nāsti tādātmyaṃ

na asti(as) tāt–ātmyam

非有體

na : ind.

asti : pres. 3rd sg.

tāt– : adv., meaning “as that”

°ātmyam : cpd., n.nom.sg. of °ātmya(adj.)

nāsti tanmayatā

na asti tat–mayatā

非有分

na : ind.

asti : pres. 3rd sg.

tat– : pron., n.

°mayatā : cpd., f.nom.sg., maya(adj.) with f.abs.su.

nāsti tatsvabhāvatā

na asti tat–svabhāvatā

非有其自性

na : ind.

asti : pres. 3rd sg.

tat– : pron., n.

°svabhāvatā : cpd., f.nom.sg., svabhāva(m.) with f.abs.su.

     

 

5.2.2. 辨破小乘名前無體失

api ca sa cedrūpādayo dharmā yathāpūrvanirdiṣṭāḥ prajñaptivādasvabhāvā bhaveyuḥ| evaṃ sati pūrva tāvadvastu paścāttatra chandataḥ prajñaptivādopacāraḥ| prākprajñaptivādopacārādakṛte prajñaptivādopacāre sa dharmastadvastu niḥsvabhāva eva syāt| sati niḥsvabhāvatve nirvastukaḥ prajñaptivādo na yujyate| prajñaptivādopacāre cāsati prajñaptivādasvabhāvatā dharmasya vastuno na yujyeta|

又如前說色等諸法,若隨假說有自性者,要先有事然後隨欲制立假說,先未制立彼假說時,彼法彼事應無自性。若無自性,無事制立假說詮表,不應道理。假說詮表既無所有,彼法彼事隨其假說而有自性,不應道理。(大正30.488a27-b04)

Furthermore, if, the dharma-s, form and so on, just as previously pointed out would become the intrinsic natures of their conceptual designations, that being so, beforehand, firstly there is an object-base and from there, afterwards there is the expression of the conceptual designation as desired. Before the figurative expression of the conceptual designation, when the figurative expression of the conceptual designation has not been coined, that dharma, that object-base would definitely be without intrinsic nature. There being no intrinsic nature, the conceptual designation of nothing (no-thing) does not conform to logic. And since the figurative expression of conceptual designation does not exist, the fact of intrinsic nature of that conceptual designation of the dharma and the object-base would not be logical. (FT 5.2.2)

 

api ca saced api ca sacet

[DN: sa ced]

又若

api, ca : both ind.

sacet : adv.

rūpādayo dharmā

rūpa–ādayaḥ dharmāḥ

色等諸法

rūpa– : n.noun

°ādayaḥ : cpd., m.nom.pl. of °ādi dharmāḥ

dharmāḥ : m.nom.pl. of dharma

yathāpūrvanirdiṣṭāḥ

yathā pūrva–nir+diṣṭāḥ(diś)

如前說


yathā : adv.

pūrva– : adj.

°nirdiṣṭāḥ : cpd., m.nom.pl. of °nirdiṣṭa(ppp.) dharmāḥ

prajñaptivādasvabhāvā bhaveyuḥ

pra+jñapti(jña)–vāda(vad)–svabhāvāḥ
bhaveyuḥ(bhū+a+ī+yuḥ)


隨假說有自性

[假說自性有]

prajñapti– : f.noun

vāda– : m.noun

°svabhāvāḥ : cpd., m.nom.pl. of °svabhāva

bhaveyuḥ : opt. 3rd pl.

     

evaṃ sati

evam sati(as)

[如是]

evam : ind.

sati : m.loc.sg. of sant(pr.p.)

loc.absol. meaning “this being so, …”

pūrvan tāvadvastu

pūrvam tāvat vastu

[DN: pūrva]

先有事

pūrvam : adv.

tāvat : adv.

pūrvam tāvat : adverbial phrase meaning “beforehand”

vastu : n.nom.sg. of vastu

paścāt

然後

adv., meaning “afterwards”

tatra chandataḥ prajñaptivādopacāraḥ

tatra chanda+taḥ prajñapti–vāda–
upa+cāraḥ(car)

隨欲制立假說

tatra : adv.

chandataḥ : abl., chanda(m.) with abl.su. taḥ

prajñapti– : f.noun

vāda– : m.noun

°upacāraḥ : cpd., m.nom.sg. of °upacāra

     

prākprajñaptivādopacārād

prāk prajñapti–vāda–upacārat

先制立假說

prāk : adv.

prajñapti– : f.noun

vāda– : m.noun

°upacārat : cpd., m.abl.sg. of °upacāra

akṛte prajñaptivādopacāre

a+kṛte(kṛ) prajñapti–vāda–upacāre


未制立彼假說時

akṛte : m.loc.sg. of akṛta(ppp.) °upacāre

prajñapti– : f.noun

vāda– : m.noun

°upacāre : cpd., m.loc.sg. of °upacāra

loc.absol.

sa dharmastadvastu

saḥ dharmaḥ tat vastu


彼法彼事




saḥ : pron., m.nom.sg. of tad

dharmaḥ : m.nom.sg. of dharma

tat : pron., n.nom.sg. of tad

vastu : n.nom.sg. of vastu

niḥsvabhāva eva syāt

niḥ+svabhāvaḥ eva syāt(as)

應無自性

niḥsvabhāvaḥ : m.nom.sg. of niḥsvabhāva

eva : ind.

syāt : opt. 3rd sg.

     

sati niḥsvabhāvatve

sati(as) niḥ+svabhāva+tve

若無自性

sati : n.loc.sg. of sant(pr.p.)

niḥsvabhāvatve : n.loc.sg. of niḥsvabhāvatva(m.noun niḥsvabhāva with n.abs.su. tva)

loc.absol.

nirvastukaḥ prajñaptivādo

nir+vastu+ka+ḥ prajñapti–vādaḥ

無事假說詮表

nirvastukaḥ : m.nom.sg. of nirvastuka(adj.)°vādaḥ

prajñapti– : f.noun

°vādaḥ : cpd., m.nom.sg. of °vāda

na yujyate

na yujyate(yuj)

不應道理

na : ind.

yujyate : pass., pres. 3rd sg.

     

prajñaptivādopacāre cāsati

prajñapti–vāda–upacāre ca a+sati(as)

假說詮表既無所有

prajñapti– : f.noun

vāda– : m.noun

°upacāre : cpd., m.loc.sg. of °upacāra

ca : ind.

asati : m.loc.sg. of asant(pr.p.)

loc.absol.

prajñaptivādasvabhāvatā dharmasya vastuno

prajñapti–vāda–svabhāvatā dharmasya vastunaḥ

彼法彼事隨其假說而有自性

[假說自性彼法彼事有]


prajñapti– : f.noun

vāda– : m.noun

°svabhāvatā : cpd., f.nom.sg., svabhāva(m.) with f.abs.su.

dharmasya : m.gen.sg. of dharma

vastunaḥ : n.gen.sg. of vastu

na yujyetana yujyeta(yuj)

不應道理

na : ind.

yujyeta : opt. 3rd sg. ātm.

     

 

5.2.3. 辨破小乘色前有名失

sa cetpunaḥ pūrvameva prajñaptivādopacārādakṛte prajñaptivādopacāre sa dharmastadvastu tadātmakaṃ syāt| evaṃ sati vinā tena rūpamiti prajñaptivādopacāreṇa rūpasaṃjñake dharme rūpasaṃjñake vastuni rūpabuddhiḥ pravarteta| na ca pravartate| tadanena kāraṇonānayā yuktyā nirabhilāpyaḥ svabhāvaḥ sarvadharmāṇāṃ pratyavagantavyaḥ| yathārūpamevaṃ vedanādayo yathānirdiṣṭā dharmā antato yāvannirvāṇaparyantā veditavyāḥ|

又若諸色未立假說詮表已前,先有色性,後依色性制立假說攝取色者,是則離色假說詮表,於色想法、於色想事應起色覺,而實不起。由此因緣,由此道理,當知諸法離言自性。如說其色,如是受等如前所說,乃至涅槃,應知亦爾。(大正30.488b04-09)

Again, if, just before the figurative expression of the conceptual designation, when the figurative expression of the conceptual designation has not been coined, that dharma, object-base, ought to have that self-nature. That being so, without the figurative expression of the conceptual designation “form”, the ideation of form with regard to a dharma and an object-base, and an awareness / cognition of form should arise. But, it does not arise. So, by this reason, by this logic, the ineffable nature of all dharma-s should be directly realized. Likewise form, feelings etc., the dharma-s just pointed out, finally up to the ends of nirvāṇa, are to be understood. (FT 5.2.3)

 

sacet punaḥ

[DN: sa cet]

又若

sacet : adv.

punaḥ : ind.

pūrvameva prajñaptivādopacārād

pūrvam eva pra+jñapti(jña)–vāda(vad)–
upa+cārāt(car)

制立假說已前

pūrvam : adv.

eva : ind.

prajñapti– : f.noun

vāda– : m.noun

°upacārāt : cpd., m.abl.sg. of °upacāra

akṛte prajñaptivādopacāre

a+kṛte(kṛ) prajñapti–vāda–upacāre


未制立假說詮表

akṛte : m.loc.sg. of akṛta(ppp.) °upacāre

prajñapti– : f.noun

vāda– : m.noun

°upacāre : cpd., m.loc.sg. of °upacāra

loc.absol.

sa dharmastadvastu

saḥ dharmaḥ tat vastu

諸色

[彼法彼事]

sa : pron., m.nom.sg. of tad

dharmaḥ : m.nom.sg. of dharma

tat : pron., n.nom.sg. of tad

vastu : n.nom.sg. of vastu

tadātmakaṃ syāt

tat–ātmakam syāt(as)

有色性

tat– : pron., n.

°ātmakam : cpd., n.nom.sg. of °ātmaka(adj.)

syāt : opt. 3rd sg.

     

evaṃ sati

evam sati(as)

是則

evam : ind.

sati : m.loc.sg. of sant(pr.p.)

loc.absol. meaning “that being so, …”

vinā tena rūpamiti prajñaptivādopacāreṇa

vinā tena rūpam iti prajñapti-vāda-upacāreṇa

離「色」假說詮表

vinā : ind.

tena : pron., m.instr.sg. of tad

rūpam : n.nom.sg. of rūpa

iti : ind., as quotation mark of rūpam

prajñapti– : f.noun

vāda– : m.noun

°upacāreṇa : cpd., m.instr.sg. of °upacāra

rūpasaṃjñake dharme

rūpa–saṃjñake(jñā) dharme

於色想法

rūpa– : n.noun

°saṃjñake : cpd., m.loc.sg. of °saṃjñaka(adj.) dharme

dharme : m.loc.sg. of dharma

rūpasaṃjñake vastuni

rūpa–saṃjñake vastuni

於色想事

rūpa– : n.noun

°saṃjñake : cpd., n.loc.sg. of °saṃjñaka(adj.) vastuni

vastuni : n.loc.sg. of vastu

rūpabuddhiḥ pravarteta

rūpa–buddhiḥ(budh) pra+varteta(vṛt)

應起色覺

rūpa– : n.noun

°buddhiḥ : cpd., f.nom.sg. of °buddhi

pravarteta : opt. 3rd sg. ātm.

     

na ca pravartate

na ca pra+vartate(vṛt)

而實不起

na : ind.

ca : ind.

pravartate : pres. 3rd sg. ātm.

     

tadanena kāraṇenānayā yuktyā

tat anena kāraṇena(kṛ) anayā yuktyā(yuj)

[DN: kāraṇonānayā]

由此因緣由此道理

tat : connective

anena : dem., n.instr.sg. of idam

kāraṇena : n.instr.sg. of kāraṇa

anayā : dem., f.instr.sg. of idam

yuktyā : f.instr.sg. of yukti

nirabhilāpyaḥ svabhāvaḥ sarvadharmāṇāṃ

nir+abhi+lāpyaḥ(lap) svabhāvaḥ(bhū)
sarva–dharmāṇām

諸法離言自性


nirabhilāpyaḥ : m.nom.sg. of nirabhilāpya(fpp.)

svabhāvaḥ : m.nom.sg. of svabhāva

sarva– : adj.

°dharmāṇām : cpd., m.gen.pl. of °dharma

pratyavagantavyaḥ prati+avagam+tavya+ḥ

當知

m.nom.sg. of pratyavagantavya(fpp.)

     

yathārūpamevaṃ vedanādayo

yathā rūpam evam vedanā–ādayaḥ

如色如是受等

yathā : adv.

rūpam : n.nom.sg. of rūpa

evam : ind.

vedanā– : f.noun

°ādayaḥ : cpd., m.nom.pl. of °ādi

yathānirdiṣṭā dharmā

yathā nir+diṣṭāḥ(diś) dharmāḥ

如所說

[如所說諸法]

yathā : adv.

nirdiṣṭāḥ : m.nom.pl. of nirdiṣṭa(ppp.) dharmāḥ

dharmāḥ : m.nom.pl. of dharma

antato yāvannirvāṇaparyantā

antataḥ yāvat nirvāṇa–paryantāḥ

乃至涅槃

antata: abl. used as adv., anta(m./n.) with abl.su. ta

yāvat : ind.

antataḥ yāvat : adverbial phrase meaning “finally up to”

nirvāṇa– : n.noun

°paryantāḥ : cpd., m.nom.pl. of °paryanta

veditavyāḥ(vid)

應知

m.nom.pl. of veditavya(fpp.)

     

 

5.3.1. 總標兩種相似大乘

dvāvimāvasmāddharmavinayātpranaṣṭau veditavyau| yaśca rūpādīnāṃ dharmāṇāṃ rūpādikasya vastunaḥ prajñaptivādasvabhāvaṃ svalakṣaṇamasadbhūtasamāropato'bhiniviśate| yaścāpi prajñaptivādanimittādhiṣṭhānaṃ prajñaptivādanimittasanniśrayaṃ nirabhilāpyātmakatayā paramārthasadbhūtaṃ vastvapadamāno nāśayati sarveṇa sarvaṃ nāstīti|

有二種人於佛所說法毘奈耶俱為失壞。一者、於色等法、於色等事,謂有假說自性自相,於實無事起增益執;二者、於假說相處、於假說相依離言自性勝義法性,謂一切種皆無所有,於實有事起損減執。(大正30.488b09-14)

These two are to be understood as being lost/perished from this Buddhist system (Dharma-Vinaya): [1] He, who is attached to the self-characteristic of the intrinsic nature of conceptual designation of “form”, etc. of dharma-s and “form”, etc. of the object-base, by way of superimposition on the non-existent. [2] And, also he who nullifies by negating the foundational-cause for conceptual designation (prajñaptivāda-nimitta-adhiṣṭhānam) and the support-cause for conceptual designation (prajñaptivāda-nimitta-saṃniśrayam) of an object-base, which is existent in the highest sense in terms of the fact of having an ineffable nature, saying that “nothing exists in every way”. (FT 5.3.1)

 

dvāvimāv

dvau imau

二種人

dvau : m.nom.du. of dvi(cardinal)

imau : dem., m.nom.du. of idam

asmāddharmavinayāt

asmāt dharma–vinayāt(nī)

於法毘奈耶

asmāt : dem., m.abl.sg. of idam

dharma– : m.noun

°vinayāt : cpd., m.abl.sg. of °vinaya

praṇaṣṭau veditavyau

pra+naṣṭau(naś) veditavyau(vid)

[DN: pranaṣṭau]

俱為失壞

praṇaṣṭau : m.nom.du. of praaṣṭa(ppp.) imau

veditavyau : m.nom.du. of veditavya(fpp.)

     

yaśca yaḥ ca

一者

yaḥ : rel.pron., m.nom.sg. of yad

ca : ind.

rūpādīnāṃ dharmāṇāṃ

rūpa–ādīnām dharmāṇām

於色等法

rūpa– : n.noun

°ādīnām : cpd., m.gen.pl. of °ādi

dharmāṇām : m.gen.pl. of dharma

rūpādikasya vastunaḥ

rūpa–ādikasya vastunaḥ

於色等事

rūpa– : n.noun

°ādikasya : cpd., n.gen.sg. of °ādika(adj.) vastunaḥ

vastunaḥ : n.gen.sg. of vastu

prajñaptivādasvabhāvaṃ svalakṣaṇam

prajñapti(jñā)–vāda(vad)–
sva+bhāvam(bhū) sva+lakṣaṇam(lakṣ)

假說自性自相

prajñapti– : f.noun

vāda– : m.noun

°svabhāvam : cpd., adj., n.acc.sg. of °svabhāva(m.) svalakṣaṇam

svalakṣaṇam : n.acc.sg. of svalakṣaṇa

asadbhūtasamāropato'bhiniviśate

a+sat(as)–bhūta(bhū)–
sam+ā+ropa+taḥ(ruh) abhi+ni+viśate(viś)

於實無事起增益執

asat– : pr.p.

bhūta– : ppp.

°samāropataḥ : cpd., abl., samāropa(m.) with abl.su. taḥ

abhiniviśate : pres. 3rd sg. ātm.

     

yaścāpi

yaḥ ca api

二者

yaḥ : rel.pron., m.nom.sg. of yad

ca, api : both ind.

prajñaptivādanimittādhiṣṭhānaṃ

prajñapti–vāda–nimitta–adhi+ṣṭhānam(sthā)

於假說相處

prajñapti– : f.noun

vāda– : m.noun

nimitta– : n.noun

°adhiṣṭhānam : cpd., n.acc.sg of °adhiṣṭhāna

prajñaptivādanimittasanniśrayaṃ

prajñapti–vāda–nimitta–sam+ni+śrayam(śri)

於假說相依

prajñapti– : f.noun

vāda– : m.noun

nimitta– : n.noun

°sanniśrayam : cpd., m.acc.sg. of °sanniśraya

nirabhilāpyātmakatayā

nir+abhilāpya(lap)–ātmakatayā

離言自性

nirabhilāpya– : fpp.

°ātmakatayā : cpd., f.instr.sg. of °ātmakatā(adj. ātmaka with f.abs.su.)

paramārthasadbhūtaṃ vastv

parama–artha–sat(as)–bhūtam(bhū) vastu


勝義法性…於實有事

[於勝義實有事]

parama– : adj.

artha– : m.noun

sat– : pr.p.

°bhūtam : cpd., n.acc.sg. of °bhūta(ppp.) vastu

vastu : n.acc.sg. of vastu

apavadamāno nāśayati

apa+vadamānaḥ(vad) nāśayati(naś)

[DN: apadamāno; TK: apavadan]

起損減執

apavadamānaḥ : m.nom.sg. of apavadamāna(pr.p.)

nāśayati : caus., pres. 3rd sg.

sarveṇa sarvaṃ nāstīti

sarveṇa sarvam na asti(as) iti

謂一切種皆無所有

sarveṇa : n.instr.sg. of sarva(adj.)

sarvam : n.nom.sg. of sarva(adj.)

sarveṇa sarvam : phrase meaning “in each and every way”

na : ind.

asti : pres. 3rd sg.

iti : ind.

     

 

5.3.2. 別破兩種相似大乘

asadbhūtasamārope tāvadye doṣāste pūrvameva nirūpitā uttānā viśaditāḥ prakāśitāḥ| yairdoṣai rūpādike vastunayasadbhūtasamāropātpranaṣṭo bhavatyasmāddharmavinayāditi veditavyaḥ|

於實無事起增益執妄立法者所有過失,已具如前顯了開示。於色等法實無事中起增益執有過失故,於佛所說法毘奈耶甚為失壞。(大正30.488b14-17)

Firstly, those faults with regard to the superimposition on the non-existent, they have just been previously indicated, clarified, exposed and declared. By virtue of these faults of the superimposition on what does not exist truly, with regard to an object-base, “rūpa” etc., he is understood as one who comes to be perished from the Buddhist system. (FT 5.3.2)

 

asadbhūtasamārope

a+sat(as)–bhūta(bhū)–
sam+ā+rope(ruh)

於實無事起增益執

asat– : pr.p.

bhūta– : ppp.

°samārope : cpd., m.loc.sg. of °samāropa

tāvad tāvat

[最初]

ind., meaning “firstly”

ye doṣāste

ye doṣāḥ(duṣ) te

妄立法者所有過失

ye : rel.pron. of doṣāḥ, m.nom.pl. of yad

doṣāḥ : m.nom.pl. of doṣa

te : correl.pron. of doṣāḥ, m.nom.pl. of tad

pūrvameva

如前

pūrvam : adv.

eva : ind.

adverbial phrase meaning “as previously”

nirūpitā uttānā vivṛtāḥ prakāśitāḥ

ni+rūpitāḥ(rūp) ut+tānāḥ(tan) vi+vṛtāḥ(vṛ) pra+kāśitāḥ(kāś)

[DN: viśaditāḥ; TK: vivṛtāḥ]

顯了開示

nirūpitāḥ : m.nom.pl. of nirūpita(ppp.) doṣāḥ

uttānāḥ : m.nom.pl. of uttāna(adj.) doṣāḥ

vivṛtāḥ : m.nom.pl. of vivṛta(ppp.) doṣāḥ

prakāśitāḥ : m.nom.pl. of prakāśita(ppp.) doṣāḥ

     

yairdoṣai yaiḥ doṣaiḥ

有過失故

yaiḥ : rel.pron., m.instr.pl. of yad

doṣaiḥ : m.instr.pl. of doṣa

rūpādike vastunyasadbhūtasamāropāt

rūpa–ādike vastuni a+sat–bhūta–samāropāt(ruh)

[DN: vastunay°]

於色等法實無事中起增益執

[於色等事起實無增益執]

rūpa– : n.noun

°ādike : cpd., n.loc.sg. of °ādika(adj.) vastuni

vastuni : n.loc.sg. of vastu

asat– : pr.p.

bhūta– : ppp.

°samāropāt : cpd., m.abl.sg. of °samāropa

praṇaṣṭo bhavaty

pra+naṣṭaḥ(naś) bhavati(bhū)

[DN: pranaṣṭo]

失壞

praṇaṣṭaḥ : m.nom.sg. of praṇaṣṭa(ppp.)

bhavati : pres. 3rd sg.

asmāddharmavinayād

asmāt dharma–vinayāt(nī)

於佛所說法毘奈耶

[於此法毘奈耶]

asmāt : dem., m.abl.sg. of idam

dharma : m.noun

°vinayāt : cpd., m.abl.sg. of °vinaya

iti veditavyaḥ(vid)

[應知]

iti : ind.

veditavyaḥ : m.nom.sg. of veditavya(fpp.)

     

 

 

yathā punā rūpādikeṣu dharmeṣuvastumātramapyapavadamānaḥ sarvavaināśikaḥ pranaṣṭo bhavatyasmāddharmavinayāt tathā vakṣyāmi rūpādīnāṃ dharmānāṃ vastumātramapavadato naiva tattvaṃ nāpi prajñaptistadubhayametanna yujyate| tadyathā satsu rūpādiṣu skandheṣu pudgalaprajñaptiryujyate| nāsatsu| nirvastukāpudgalaprajñaptiḥ| evaṃ sati rūpādīnāṃ dharmāṇāṃ vastumātre [sa] rūpādidharmaprajñaptivādopacāro yujyate| nāsati| nirvastukaḥ prajñaptivādopacāraḥ| tatra prajñaptervastu nāstīti niradhiṣṭhānā prajñaptirapi nāsti|

於色等法實有唯事起損減執,壞諸法者所有過失,由是過失於佛所說法毘奈耶甚為失壞,我今當說。謂若於彼色等諸法實有唯事起損減執,即無真實,亦無虛假,如是二種皆不應理。譬如要有色等諸蘊,方有假立補特伽羅,非無實事而有假立補特伽羅;如是要有色等諸法實有唯事,方可得有色等諸法假說所表,非無唯事而有色等假說所表。若唯有假無有實事,既無依處,假亦無有。是則名為壞諸法者。(大正30.488b18-27)

Further, I shall now explain how the complete nihilist (sarvavaināśika), denying even the mere-object-base (vastumātra) in dharma-s, matter etc. come to be lost from the Buddhist system. For one denying the mere-object-base of dharma-s, matter etc., there is neither reality (tattva) nor concept/designation (prajñapti) — both these two are not possible. Just as, the concept (‘conceptualization‘) of a person is possible only when the aggregates, matter etc. are present, not when they are not present; likewise, it is given the existence of the mere-object-base that the metaphorical expression of the concept of the dharma-s, matter etc. is possible, not when it does not exist. There cannot be the object-less-base (nirvastuka) metaphorical expression of a concept. In this case, the object-base of a concept does not exist, hence the concept which is without a support basis (niradhiṣṭhāna) too, does not exist. (FT 5.3.3)

 

yathā punā (=punar)

yathā punaḥ


yathā : rel.adv.

punaḥ : ind.

rūpādikeṣu dharmeṣu

rūpa–ādikeṣu dharmeṣu

於色等法

rūpa– : n.noun

°ādikeṣu : cpd., m.loc.pl. of °ādika(adj.) dharmeṣu

dharmeṣu : m.loc.pl. of dharma

vastumātramapyapavadamānaḥ

vastu–mātram(mā) api apavadamānaḥ(vad)

實有唯事起損減執


vastu– : n.noun

°mātram : cpd., n.acc.sg. of °mātra

api : ind.

apavadamānaḥ : m.nom.sg. of apavadamāna(pr.p.)

sarvavaināśikaḥ

sarva–vi+nāśikaḥ(naś)

所有壞諸法者

sarva– : adj.

°vaināśikaḥ : cpd., m.nom.sg. of °vaināśika(adj.)

praṇaṣṭo bhavatyasmāddharmavinayāt

pra+naṣṭaḥ(naś) bhavati(bhū) asmāt
dharma–vinayāt(nī)

[DN: pranaṣṭo]

於法毘奈耶甚為失壞

praṇaṣṭaḥ : m.nom.sg. of praṇaṣṭa(ppp.) °vaināśikaḥ

bhavati : pres. 3rd sg.

asmāt : dem., m.abl.sg. of idam

dharma– : m.noun

°vinayāt : cpd., m.abl.sg. of °vinaya

tathā vakṣyāmi(vac)

我今當說

tathā : adv.

vakṣyāmi : sf., 1st sg.

rūpādīnāṃ dharmānāṃ

rūpa–ādīnām dharmānām

於色等諸法

rūpa– : n.noun

°ādīnām : cpd., m.gen.pl. of °ādi

dharmānām : m.gen.pl. of dharma

vastumātramapavadato

vastu–mātram(mā) apa+vadataḥ(vad)

唯事起損減執

vastu– : n.noun

°mātram : cpd., n.acc.sg. of °mātra

apavadataḥ : m.gen.sg. of apavadant(pr.p.)

naiva tattvaṃ nāpi prajñaptis

na eva tat+tvam na api prajñaptiḥ(jñā)

即無真實亦無虛假

na, eva : both ind.

tattvam : n.nom.sg. of tattva(pron. tat with n.abs.su. tva)

na, api : both ind.

na eva na api … : means “neither … nor …”

prajñaptiḥ : f.nom.sg. of prajñapti

tadubhayametanna yujyate

tat–ubhayam etat na yujyate(yuj)

如是二種皆不應理

tat– : pron., n.

°ubhayam : cpd., n.nom.sg. of °ubhaya

etat : dem., n.nom.sg. of idam

na : ind.

yujyate : pass., pres. 3rd sg.

     

tadyathā

tat yathā

譬如

tat : pron., n.nom.sg. of tad

yathā : adv.

adverbial phrase meaning “just as …”

satsu rūpādiṣu skandheṣu

satsu(as) rūpa–ādiṣu skandheṣu

要有色等諸蘊

satsu : m.loc.pl. of sant(pr.p.)

rūpa– : n.noun

°ādiṣu : cpd., m.loc.pl. of °ādi

skandheṣu : m.loc.pl. of skandha

loc.absol.

pudgalaprajñaptiryujyate

pudgala–prajñaptiḥ yujyate(yuj)

方有假立補特伽羅

[補特伽羅假立方有]

pudgala– : m.noun

°prajñaptiḥ : cpd., f.nom.sg. of °prajñapti

yujyate : pass., pres. 3rd sg.

     

nāsatsu na a+satsu(as)


na : ind.

asatsu : m.loc.pl. of asant(pr.p.), loc.absol.

     

nirvastukāpudgalaprajñaptiḥ

nir+vastukā pudgala–prajñaptiḥ

非無實事而有假立補特伽羅


nirvastukā : f.nom.sg. of nirvastukā(adj.) °prajñaptiḥ

pudgala– : m.noun

°prajñaptiḥ : cpd., f.nom.sg. of °prajñapti

     

evaṃ sati rūpādīnāṃ dharmāṇāṃ

evam sati(as) rūpa–ādīnām dharmāṇām

如是有色等諸法


evam, eva : both ind.

sati : m.loc.sg. of sant(pr.p.), loc.absol. means “likewise”

rūpa– : n.noun

°ādīnām : cpd., m.gen.pl. of °ādi

dharmānām : m.gen.pl. of dharma

vastumātre vastu–mātre(mā)

於實有唯事

vastu– : n.noun

°mātre : cpd., n.loc.sg. of °mātra

[sa] rūpādidharmaprajñaptivādopacāro

saḥ rūpa–ādi–dharma–prajñapti–vāda–
upacāraḥ(car)

色等諸法假說所表

saḥ : pron., m.nom.sg. of tad

rūpa– : n.noun

ādi– : m.noun

dharma– : m.noun

prajñapti– : f.noun

vāda– : m.noun

°upacāraḥ : cpd., m.nom.sg. of °upacāra

yujyate

方可得有

pass., pres. 3rd sg.

     

nāsati na a+sati(as)

非無


na : ind.

asati : m.loc.sg. of asant(pr.p.), loc.absol.

     

nirvastukaḥ prajñaptivādopacāraḥ

nir+vastukaḥ prajñapti–vāda–upacāraḥ

唯事而有假說所表


nirvastukaḥ : m.nom.sg. of nirvastuka(adj.) °upacāraḥ

prajñapti– : f.noun

vāda– : m.noun

°upacāraḥ : cpd., m.nom.sg. of °upacāra

     

tatra prajñaptervastu nāstīti

tatra prajñapteḥ(jñā) vastu na asti iti

若唯有假無有實事


tatra : adv.

prajñapteḥ : f.gen.sg. of prajñapti

vastu : n.nom.sg. of vastu

na : ind.

asti : pres. 3rd sg.

iti : ind., meaning “so, thus …”

niradhiṣṭhānā nir+adhi+ṣṭhānā(sthā)

既無依處

f.nom.sg. of niradhiṣṭhānā

prajñaptirapi nāsti

prajñaptiḥ api na asti

假亦無有

prajñaptiḥ : f.nom.sg. of prajñapti

api : ind.

na : ind.

asti : pres. 3rd sg.

     

 

 

ato ya ekatyā durvijñeyān sūtrāntānmahāyānapratisaṃyuktān gambhīrān śūnyatāpratisaṃyuktānābhiprāyikārthanirūpitān śrutvā yathābhūtaṃ bhāṣitasyārthamavijñāyāyoniśo vikalpyā-yogavihitena tarkamātrakeṇaivaṃ dṛṣṭayo bhavantyevaṃvādinaḥ| prajñaptimātrameva sarvametacca tattvam| yaścaivaṃ paśyati sa samyak paśyatīti| teṣāṃ prajñaptyadhiṣṭhānasya vastumātrasyābhāvātsaiva prajñaptiḥ sarveṇa sarvaṃ na bhavati| kutaḥ punaḥ prajñaptimātraṃ tattvaṃ bhaviṣyatīti| tadanena paryāyeṇa taistattvamapi prajñaptirapi tadubhayamapyapavāditaṃ bhavati| prajñaptitattvāpavādācca pradhāno nāstiko veditavyaḥ|

如有一類聞說難解大乘相應、空性相應未極顯了密意趣義甚深經典,不能如實解所說義,起不如理虛妄分別;由不巧便所引尋思,起如是見立如是論:一切唯假是為真實,若作是觀名為正觀。彼於虛假所依處所實有唯事撥為非有,是則一切虛假皆無,何當得有一切唯假是為真實?由此道理,彼於真實及以虛假二種俱謗都無所有。由謗真實及虛假故,當知是名最極無者。(大正30.488b28-c08)

Thus, certain people who, having heard the profound discourses which are difficult to understand, connected with the Mahāyāna, connected with emptiness (śūnyatā), not truly discerning the spoken words, conceptualizing improperly (ayoniśo vikalpayitvā), on account of mere reasoning (tarka-mātra) unskilfully induced, come to be of such views, of such theories: “all is mere concept, and this is reality (tattva); and he who sees thus sees correctly.” For them, because of the non-existence of the mere-object-base which is the support basis of concept, that very concept too completely cannot come to be, how will there be the reality which is mere-concept? So, from this perspective, both reality as well as concept are denied by them. On account of the denial of [both] concept and reality, this is to be known as the foremost nihilist (pradhānaḥ nāstikaḥ). (FT 5.3.4)

 

ato ya ekatyā

ataḥ ye ekatyāḥ

如有一類

ataḥ : adv.

ye : rel.pron., m.nom.pl. of yad

ekatyāḥ : m.nom.pl. of ekatya

durvijñeyān sūtrāntānmahāyānapratisaṃyuktān

dur+vijñeyān(jñā) sūtrāntān mahā–yāna–prati+sam+yuktān(yuj)

難解大乘相應…經典

[難解經典大乘相應]

durvijñeyān : m.acc.pl. of durvijñeya(fpp.)

sūtrāntān : m.acc.pl. of sūtrānta

mahā– : adj.

yāna– : n.noun

°pratisaṃyuktān : cpd., m.acc.pl. of °pratisaṃyukta(ppp.) sūtrāntān

gambhīrān śūnyatāpratisaṃyuktān

gambhīrān śūnyatā–pratisaṃyuktān(yuj)

甚深空性相應

gambhīrān : m.acc.pl. of gambhīra(adj.) sūtrāntān

śūnyatā– : f.noun., śūnya(adj.) with f.abs.su.

°pratisaṃyuktān : cpd., m.acc.pl. of °pratisaṃyukta(ppp.) sūtrāntān

ābhiprāyikārthanirūpitān

a+abhi+pra+ayika(ī)–artha–ni+rūpitān(rūp)

未極顯了密意趣義

[密意趣義未極顯了]

ābhiprāyika– : adj.

artha– : m.noun

°nirūpitān : cpd., m.acc.pl. of °nirūpita(ppp.) sūtrāntān

śrutvā śru+tvā

聞說

ger.

yathābhūtaṃ

yathā–bhūtam

如實

yathā– : adv.

°bhūtam : cpd., adv.

bhāṣitasyārthamavijñāya

bhāṣitasya(bhāṣ) artham a+vijñāya(jñā)

不能解所說義

[所說義不能解]

bhāṣitasya : m.gen.sg. of bhāṣita(ppp.)

artham : m.acc.sg. of artha

avijñāya : ger.

ayoniśo vikalpyāyogavihitena tarkamātrakeṇa

ayoniśaḥ vi+kalpya(kḷp) a+yoga–
vi+hitena(dhā) tarka(tark)–mātrakeṇa

[DN: vikalpyā-yoga°]

起不如理虛妄分別

由不巧便所引尋思

ayoniśaḥ : adv.

vikalpya : ger.

ayoga– : m.noun

°vihitena : cpd., n.instr.sg. of °vihita(ppp.)

tarka– : m.noun

°mātrakeṇa : cpd., n.instr.sg. of °mātraka(adj.)

ivaṃ dṛṣṭayo bhavantyevaṃvādinaḥ

evam dṛṣṭayaḥ(dṛś) bhavanti evam vādinaḥ(vad)

起如是見立如是論

evam : ind.

dṛṣṭayaḥ : f.nom.pl. of °dṛṣṭi

bhavanti : pres. 3rd pl.

evam : ind.

vādinaḥ : m.nom.pl. of °vādin

     

prajñaptimātrameva sarvam

prajñapti–mātram eva sarvam

一切唯假


prajñapti– : f.noun

°mātram : cpd., n.nom.sg. of °mātra

eva : ind.

sarvam : n.nom.sg. of sarva(adj.) °mātram

etacca tattvam

etat ca tattvam

是為真實

etat : dem., n.nom.sg. of etad

ca : ind.

tattvam : n.nom.sg. of tattva(pron. tat with n.abs.su. tva)

     

yaścaivaṃ paśyati

yaḥ ca evam paśyati(paś)

若作是觀

yaḥ : rel.pron., m.nom.sg. of yad

ca : ind.

evam : ind.

paśyati : pres. 3rd sg.

sa samyak paśyatīti

saḥ samyak paśyati iti

名為「正觀」

saḥ : pron., m.nom.sg. of tad

samyak : adv.

paśyati : pres. 3rd sg.

iti : ind.

     

teṣāṃ prajñaptyadhiṣṭhānasya

teṣām prajñapti–adhiṣṭhānasya(sthā)

彼於虛假所依處所

teṣām : pron., m.gen.pl. of tad

prajñapti– : f.noun

°adhiṣṭhānasya : cpd., n.gen.sg. of °adhiṣṭhāna

vastumātrasyābhāvāt

vastu–mātrasya a+bhāvāt(bhū)


實有唯事撥為非有


vastu– : n.noun

°mātrasya : cpd., n.gen.sg. of °mātra

abhāvāt : m.abl.sg. of abhāva

saiva prajñaptiḥ

sā eva prajñaptiḥ


是則虛假

: pron., f.nom.sg. of tad

eva : ind.

prajñaptiḥ : f.nom.sg. of prajñapti

sarveṇa sarvaṃ na bhavati

sarveṇa sarvam na bhavati

一切皆無

sarveṇa : n.instr.sg. of sarva(adj.)

sarvam : n.nom.sg. of sarva(adj.)

sarveṇa sarvam : phrase meaning “in each and every way”

na : ind.

bhavati : pres. 3rd sg.

     

kutaḥ punaḥ

何當

kutaḥ : adv. from ka

punaḥ : ind.

adverbial phrase meaning “How will there be …”

prajñaptimātraṃ tattvaṃ bhaviṣyatīti

prajñapti–mātram tattvam bhaviṣyati(bhū) iti

一切唯假是為真實

[唯假真實是為]

prajñapti– : f.noun

°mātram : cpd., n.nom.sg. of °mātra

tattvam : n.nom.sg. of tattva(pron. tat with n.abs.su. tva)

bhaviṣyati : sf., 3rd sg.

iti : ind.

     

tadanena paryāyeṇa

tat anena paryāyeṇa

由此道理

tat : connective

anena : dem., m.instr.sg. of idam

paryāyeṇa : m.instr.sg. of paryāya

taistattvamapi prajñaptirapi

taiḥ tattvam api prajñaptiḥ api

彼於真實及以虛假

taiḥ : pron., m.instr.pl. of tad

tattvam : n.nom.sg. of tattva(pron. tat with n.abs.su. tva)

api : ind.

prajñaptiḥ : f.nom.sg. of prajñapti

tadubhayamapyapavāditaṃ bhavati

tat–ubhayam api apa+vāditam(vad) bhavati

二種俱謗

tat– : pron., n.

°ubhayam : cpd., n.nom.sg. of °ubhaya(adj.)

apavāditam : n.nom.sg. of apavādita(ppp., caus.) °ubhayam

bhavati : pres. 3rd sg.

     

prajñaptitattvāpavādācca

prajñapti–tattva–apavādāt(vad) ca

由謗真實及虛假故

prajñapti– : f.noun

tattva– : tat(pron.) with n.abs.su. tva

°apavādāt : cpd., m.abl.sg. of °apavāda

pradhāno nāstiko veditavyaḥ

pra+dhānaḥ(dhā) na+āstikaḥ(as) veditavyaḥ

當知是名最極無者

pradhāna : m.nom.sg. of pradhāna(adj.) nāstikaḥ

nāstikaḥ : m.nom.sg. of nāstika(adj.)

veditavyaḥ : m.nom.sg. of veditavya(fpp.)

     

 

sa evaṃ nāṣṭikaḥ sannakathyo bhavatyasaṃvāsyo bhavati vijñānāṃ sabrahmacāriṇām| sa ātmānamapi vipādayati| loko'pi yo'sya dṛṣṭyanumata āpādyate| idañca sandhāyoktaṃ bhagavatā- varamihaikatyasya pudgaladṛṣṭirna tvevaikatyasya durgṛhītā śūnyateti| taktasya hetoḥ| pudgaladṛṣṭiko janturjñeye kevalaṃ muhyennatu sarva jñeyamapavadeta| na tato nidānamapāyeṣūpapadyeta| nāpi dharmārthikaṃ duḥkhavimokṣārthikañca paraṃ visaṃvādayenna vipralambhayet| dharme satye ca pratiṣṭhāpayet| [na ca śaithiliko bhavecchikṣāpadeṣu| durgṛhītayā punaḥ śūnyatayā jñeye vastuni muhyet| apyapavadet jñeyaṃ sarvam| tannidānaṃ cāpāyeṣūpapadyate| dhārmikaṃ ca duḥkhavimokṣārthikaṃ paraṃ vipādayet| śaithilikaśca syācchikṣāpadeṣu| evaṃbhūtaṃ vastu apavadamānaḥ praṇaṣṭo bhavatyasmād dharmavinayāt|

如是無者,一切有智同梵行者不應共語,不應共住。如是無者,能自敗壞,亦壞世間隨彼見者。世尊依彼密意說言:「寧如一類起我見者,不如一類惡取空者」。何以故?起我見者唯於所知境界迷惑,不謗一切所知境界,不由此因墮諸惡趣;於他求法求苦解脫不為虛誑不作稽留;於法於諦亦能建立;於諸學處不生慢緩。惡取空者,亦於所知境界迷惑,亦謗一切所知境界,由此因故墮諸惡趣;於他求法求苦解脫能為虛誑亦作稽留;於法於諦不能建立;於諸學處極生慢緩。如是損減實有事者,於佛所說法毘奈耶甚為失壞。(大正30.488c08-21)

He, being a nihilist in this way, is not to be spoken with nor associated with among the knowlegable ones and fellow spiritual practitioners. He destroys himself and also causes the world which follows his view to fall into misfortune. And, it has been implicitly spoken by the Bhagavant: “In this case, it is better that, a type to have the “person”-view, instead of a type who has emptiness wrongly grasped.” Why? A person having a person-view would be deluded with regard to a knowable exclusively, but would not negate all the knowables, not because of this alone, he be reborn in the unfortunate realms. Moveover, he would neither speak falsely nor deceive others who seek the dharma and liberation from suffering and, he would establish himself in the dharma and truth, and would not be one who is slack in the training instructions. Whereas, on account of the emptiness wrongly grasped, he would be deluded with regard to an object-base - a knowable, as well as deny all knowables. Due to that, he would be reborn among the unfortunate ones. And, he would harm the seeker of the Dharma and the seeker of liberation from suffering, and others; and would be slack in the training instructions. Thus, negating the object-base which is real, he comes to be perished from the Buddhist System. (FT 5.3.5)

 

sa evaṃ nāstikaḥ

saḥ evam na+āstikaḥ(as)

[DN: nāṣṭikaḥ]

如是無者

saḥ : pron., m.nom.sg. of tad

evam : ind.

nāstikaḥ : m.nom.sg. of nāstika(adj.)

sannakathyo bhavatyasaṃvāsyo bhavati

san(as) a+kathyaḥ(kath) bhavati
a+sam+vāsyaḥ(vas) bhavati

不應共語不應共住

san : m.nom.sg. of sant(pr.p.)

akathyaḥ : m.nom.sg. of akathya(fpp.)

bhavati : pres. 3rd sg.

asaṃvāsyaḥ : m.nom.sg. of asaṃvāsya(fpp.)

vijñānāṃ vijñānām(jñā)

有智…者

m.gen.pl. of vijña(adj.)

sabrahmacāriṇām

sa+brahma–cāriṇām(car)

同梵行者

sabrahma– : n.noun

°cāriṇām : cpd., m.gen.pl. of °cārin(adj.)

     

sa ātmānamapi vipādayati

saḥ ātmānam api vi+pādayati(pad)


如是無者能自敗壞

saḥ : pron., m.nom.sg. of tad

ātmānam : m.acc.sg. of ātman

api : ind.

vipādayati : caus., pres. 3rd sg.

     

loko'pi yo'sya dṛṣṭyanumatam āpadyate

lokaḥ api yaḥ asya dṛṣṭi(dṛś)–anu+matam(man) āpadyate(pad)

[DN: °anumata āpādyate; TK: °anumatam āpadyate]

亦壞世間隨彼見者


lokaḥ : m.nom.sg. of loka

api : ind.

yaḥ : rel.pron., m.nom.sg. of yad

asya : dem., m.gen.sg. of idam

dṛṣṭi– : f.noun

°anumatam : cpd., m.acc.sg. of °anumata(ppp.)

āpadyate : caus., pres. 3rd sg. ātm.

     

idañca sandhāyoktaṃ bhagavatā

idam ca sam+dhāya(dhā) uktam(vac) bhagavatā

[DN: bhagavatā-]

世尊依彼密意說言


idam : dem., n.nom.sg. of idam

sandhāya : ger., adv.

uktam : n.nom.sg. of ukta(ppp.)

bhagavatā : m.instr.sg. of bhagavant

varam

寧如

ind., meaning “it is better that …”

ihaikatyasya pudgaladṛṣṭir

iha ekatyasya pudgala–dṛṣṭiḥ(dṛś)

一類起我見者


iha : ind.

ekatyasya : m.gen.sg. of ekatya

pudgala– : m.noun

°dṛṣṭiḥ : cpd., f.nom.sg. of °dṛṣṭi

na tvevaikatyasya

na tu eva ekatyasya

不如一類

na, tu, eva : all ind., meaning “but not the very …”

ekatyasya : m.gen.sg. of ekatya

durgṛhītā śūnyateti

dur+gṛhītā(grah) śūnya+tā iti

惡取空者

durgṛhītā : f.nom.sg. of durgṛhītā(ppp.)

śūnyatā : f.nom.sg., śūnya(adj.) with f.abs.su.

iti : ind.

     

tatkasya hetoḥ tat kasya hetoḥ

[DN: taktasya]


何以故

tat : connective

kasya : interr.pron., m.gen.sg. of ka

hetoḥ : m.gen.sg. of hetu

     

pudgaladṛṣṭiko janturjñeye

pudgala–dṛṣṭikaḥ(dṛś) jantuḥ jñeye(jñā)


起我見者於所知境界

pudgala– : m.noun

°dṛṣṭikaḥ : cpd., m.nom.sg. of °dṛṣṭika(adj.) jantuḥ

jantuḥ : m.nom.sg. of jantu

jñeye : n.loc.sg. of jñeya(fpp.)

kevalaṃ muhyen

kevalam muhyet(muh)

唯迷惑

kevalam : adv.

muhyet : opt. 3rd sg.

natu sarvaṃ jñeyamapavadeta

na tu sarvam jñeyam(jñā)
apa+vadeta(vad)

[DN: sarva]

不謗一切所知境界


na, tu : both ind.

sarvam : n.acc.sg. of sarva(adj.) jñeyam

jñeyam : n.acc.sg. of jñeya(fpp.)

apavadeta : opt. 3rd sg. ātm.

     

na tato nidānamapāyeṣūpapadyeta

na tataḥ nidānam apāyeṣu
upa+padyeta(pad)


不由此因墮諸惡趣




na : ind.

tataḥ : adv.

nidānam : n.acc.sg. of nidāna

apāyeṣu : m.loc.pl. of apāya

upapadyeta : opt. 3rd sg. ātm

     

nāpi na api

[亦不]

na, api : both ind.

dharmārthikaṃ duḥkhavimokṣārthikañca paraṃ

dharma–ārthikam(arth) duḥkha–vimokṣa(muc)–ārthikam ca param

於他求法求苦解脫






dharma– : m.noun

°ārthikam : cpd., m.acc.sg. of °ārthika(adj.) param

duḥkha– : adj./n.noun

vimokṣa– : m.noun

°ārthikam : cpd., m.acc.sg. of °ārthika(adj.) param

ca : ind.

param : m.acc.sg. of para

visaṃvādayen vi+sam+vādayet(vad)

虛誑

caus., opt. 3rd sg.

na vipralambhayet

na vi+pra+lambhayet(labh)

不稽留

na : ind.

vipralambhayet : caus., opt. 3rd sg.

     

dharme satye ca pratiṣṭhāpayet

dharme satye ca prati+ṣṭhāpayet(sthā)

於法於諦亦能建立

dharme : m.loc.sg. of dharma

satye : n.loc.sg. of satya

ca : ind.

pratiṣṭhāpayet : caus., opt. 3rd sg.

     

na ca śaithiliko bhavecchikṣāpadeṣu

na ca śaithilikaḥ bhavet śikṣā(śikṣ)–padeṣu

於諸學處不生慢緩

[不生慢緩於諸學處]

na, ca : both ind.

śaithilikaḥ : m.nom.sg. of śaithilika(adj.)

bhavet : opt. 3rd sg.

śikṣā– : f.noun

°padeṣu : cpd., n.loc.pl. of °pada

     

durgṛhītayā punaḥ śūnyatayā

dur+gṛhītayā(grah) punaḥ śūnyatayā

惡取空者

durgṛhītayā : f.instr.sg. of durgṛhītā(ppp.)

punaḥ : ind.

śūnyatayā : f.instr.sg. of śūnyatā(adj. śūnya with f.abs.su. )

jñeye vastuni muhyet

jñeye vastuni muhyet(muh)

於所知境界迷惑

jñeye : n.loc.sg. of jñeya(fpp.)

vastuni : n.loc.sg. of vastu

muhyet : opt. 3rd sg.

     

apyapavadet jñeyaṃ sarvam

api apa+vadet(vad) jñeyam sarvam

亦謗一切所知境界

api : ind.

apavadet : opt. 3rd sg.

jñeyam : n.acc.sg. of jñeya(fpp.)

sarvam : n.acc.sg. of sarva(adj.) jñeyam

     

tannidānaṃ

tat nidānam

此因

tat : pron., n.acc.sg. of tad

nidānam : n.acc.sg. of nidāna

cāpāyeṣūpapadyate

ca apāyeṣu upa+padyate(pad)

墮諸惡趣

ca : ind.

apāyeṣu : m.loc.pl. of apāya

upapadyate : pres. 3rd sg. ātm.

     

dhārmikaṃ ca duḥkhavimokṣārthikaṃ paraṃ

dhārmikam ca duḥkha–vimokṣa–ārthikam param

於他求法求苦解脫


dhārmikam : m.acc.sg. of dhārmika(adj.) param

duḥkha– : n.noun

vimokṣa– : m.noun

°ārthikam : cpd., m.acc.sg. of °ārthika(adj.) param

param : m.acc.sg. of para

vipādayet vi+pādayet(pad)

能為虛誑

caus., opt. 3rd sg.

     

śaithilikaśca syācchikṣāpadeṣu

śaithilikaḥ ca syāt(as) śikṣā–padeṣu

於諸學處極生慢緩

śaithilikaḥ : m.nom.sg. of śaithilika(adj.)

ca : ind.

syāt : opt. 3rd sg.

śikṣā– : f.noun

°padeṣu : cpd., n.loc.pl. of °pada

     

evaṃbhūtaṃ vastu apavadamānaḥ

evam bhūtam(bhū) vastu apa+vadamānaḥ(vad)

如是損減實有事者

evam : ind.

bhūtam : n.acc.sg. of bhūta(ppp.) vastu

vastu : n.acc.sg. of vastu

apavadamānaḥ : m.nom.sg. of apavadamāna(pr.p.)

praṇaṣṭo bhavatyasmād dharmavinayāt

pra+naṣṭaḥ(naś) bhavati(bhū) asmāt dharma–vinayāt

於法毘奈耶甚為失壞

praṇaṣṭa : m.nom.sg. of praṇaṣṭa(ppp.)

bhavati : pres. 3rd sg.

asmāt : dem., m.abl.sg. of idam

dharma– : m.noun

°vinayāt : cpd., m.abl.sg. of °vinaya

     

 

5.3.3. 善惡取空有別

kathaṃ punardurgṛhītā bhavati śūnyatā| yaḥ kaści] cchramaṇo vā brāhmaṇo vā tacca necchati yena śūnyam| tadapi necchati yat śūnyam| iyamevaṃrūpā durgṛhītā śūnyatetyucyate| taktasya hetoḥ| yena hi śūnyaṃ tadasadbhāvāt| yacca śūnyaṃ tatsadbhāvācchūnyatā yujyeta| sarvābhāvācca kutra kiṃ kena śūnyaṃ bhaviṣyati| na ca tena tasyaiva śūnyatā yujyate| tasmādevaṃ durgṛhītā śūnyatā bhavati|

云何名為惡取空者?謂有沙門或婆羅門,由彼故空亦不信受,於此而空亦不信受,如是名為惡取空者。何以故?由彼故空彼實是無,於此而空此實是有,由此道理可說為空。若說一切都無所有,何處、何者、何故名空?亦不應言由此於此即說為空。是故名為惡取空者。(大正30.488c22-28)

Again, how does emptiness come to be wrongly-grasped (durgṛhītā śūnyatā)? He, who is a recluse (śramaaḥ) or a brāhmaṇaḥ who does not accept with “regards to what, it is empty” and also does not accept “that which is empty”. This which is of such a kind, is said to be emptiness wrongly-grasped. Why? For emptiness would be logical only from the non-existence of that which on its own account is empty, and the existence of that which is indeed empty. From the non-existence of all, where, what and how, will it be “empty”? Through this, emptiness by itself, is not logical. Therefore, in this way, emptiness is wrongly-grasped. (FT 5.4.1)

 

kathaṃ punar

katham punaḥ

云何

katham : adv.

punaḥ : ind.

durgṛhītā bhavati śūnyatā

dur+gṛhītā(grah) bhavati(√bhū) śūnya+tā


名為惡取空者

durgṛhītā : f.nom.sg. of durgṛhītā(ppp.) śūnyatā

bhavati : pres. 3rd sg.

śūnyatā : f.nom.sg., śūnya(adj.) with f.abs.su.

     

yaḥ kaścicchramaṇo vā brāhmaṇo vā

yaḥ kaś+cit śramaṇaḥ vā brāhmaṇaḥ vā

謂有沙門或婆羅門

yaḥ : rel.pron. of śramaṇaḥ brāhmaṇaḥ, m.nom.sg. of yad

kaścit : indefinite pron., m.nom.sg. of ka with su. cit

śramaṇaḥ : m.nom.sg. of śramaṇa

: ind.

brāhmaṇaḥ : m.nom.sg. of brāhmaṇa

tacca necchati yena śūnyam

tat ca na icchati(iṣ) yena śūnyam

由彼故亦不信受


tat : pron., n.acc.sg. of tad

ca, na : both ind.

icchati : pres. 3rd sg.

yena : rel.pron., m.instr.sg. of yad

śūnyam : n.acc.sg. of śūnya(adj.)

     

tadapi necchati yat śūnyam

tat api na icchati(iṣ) yat śūnyam


於此而空亦不信受


tat : correl.pron., n.acc.sg. of tad

api, na : both ind.

icchati : pres. 3rd sg.

yat : rel.pron., n.acc.sg. of yad

śūnyam : n.acc.sg. of śūnya(adj.)

     

iyamevaṃrūpā

iyam evam–rūpā

如是[形式的]

iyam : dem., f.nom.sg. of idam

evam : ind.

°rūpā : cpd., f.nom.sg. of °rūpā(adj.)

durgṛhītā śūnyatetyucyate

dur+gṛhītā(grah) śūnya+tā iti ucyate(vac)


名為惡取空者

durgṛhītā : f.nom.sg. of durgṛhītā(ppp.) śūnyatā

śūnyatā : f.nom.sg., śūnya(adj.) with f.abs.su.

iti : ind.

ucyate : pass., pres. 3rd sg.

     

tatkasya hetoḥ tat kasya hetoḥ

[DN: taktasya]

以故

tat : connective

kasya : interr.pron., m.gen.sg. of ka

hetoḥ : m.gen.sg. of hetu

     

yena hi śūnyaṃ tadasadbhāvāt

yena hi śūnyam tat–a+sat–bhāvāt(bhū)

由彼故空彼實是無

yena : rel.pron., n.instr.sg. of yad

hi : ind.

śūnyam : n.nom.sg. of śūnya(adj.)

tat– : pron., n.

asat– : pr.p.

°bhāvāt : cpd., m.abl.sg. of °bhāva

     

yacca śūnyaṃ tatsadbhāvāc

yat ca śūnyam tat–sat(as)–bhāvāt(bhū)

於此而空此實是有

yat : rel.pron., n.nom.sg. of yad

ca : ind.

śūnyam : n.nom.sg. of śūnya(adj.)

tat– : pron., n.

sat– : pr.p.

°bhāvāt : cpd., m.abl.sg. of °bhāva

chūnyatā yujyeta

śūnya+tā yujyeta(yuj)

由此道理可說為空

śūnyatā : f.nom.sg., śūnya(adj.) with f.abs.su.

yujyeta : pass., opt. 3rd sg.

     

sarvābhāvācca

sarva–a+bhāvāt ca

若說一切都無所有

sarva– : adj.

°abhāvāt : cpd., m.abl.sg. of °abhāva

ca : ind.

kutra kiṃ kena śūnyaṃ bhaviṣyati

kutra kim kena śūnyambhū+iṣya+ti

何處何者何故名空

kutra : adv.

kim : interr.pron., n.nom.sg. of kim

kena : interr.pron., n.instr.sg. of kim

śūnyam : n.nom.sg. of śūnya(adj.)

bhaviṣyati : sf., 3rd sg.

     

na ca tena tasyaiva śūnyatā yujyate

na ca tena tasya eva śūnya+tā yujyate(yuj)


亦不應言由此於此即說為空


na, ca : both ind.

tena : pron., n.instr.sg. of tad

tasya : pron., n.gen.sg. of tad

eva : ind.

śūnyatā : f.nom.sg., śūnya(adj.) with f.abs.su.

yujyate : pass., pres. 3rd sg.

     

tasmādevaṃ

tasmāt evam

是故

tasmāt : adv.

evam : ind.

durgṛhītā śūnyatā bhavati

dur+gṛhītā(grah) śūnya+tā bhavati

名為惡取空者

durgṛhītā : f.nom.sg. of durgṛhītā(ppp.) śūnyatā

śūnyatā : f.nom.sg., śūnya(adj.) with f.abs.su.

bhavati : pres. 3rd sg.

     

 

 

kathañca punaḥ sugṛhītā śūnyatā bhavati| yataśca yad yatra na bhavati tat tena śūnyamiti samanupaśyati| yatpunaratrāvaśiṣṭaṃ bhavati tatsadihāstīti yathābhūtaṃ prajānāti| iyamucyate śūnyatāvakrāntiryathābhūtā aviparītā| tadyathā rūpādisaṃjñake yathā nirdiṣṭe vastuni rūpamityevamādiprajñaptivādātmako dharmo nāsti| atastadrūpādisaṃjñakaṃ vastu tena rūpamityevamādiprajñaptivādātmanā śūnyam| kiṃ punastatra rūpādisaṃjñake vastunayavaśiṣṭam| yaduta tadeva rūpamityevamādiprajñaptivādāśrayaḥ| taccobhayaṃ yathābhūtaṃ prajānāti yaduta vastamātrañca vidyamānaṃ vastamātre ca prajñaptimātraṃ ca cāsadbhūtaṃ samāropayati| na bhūtamapavadate nādhikaṃ karoti na nyūnīkaroti notkṣipati na pratikṣipati| yathābhūtañca tathatāṃ nirabhilāpyasvabhāvatāṃ yathābhūtaṃ prajānāti| iyamucyate sugṛhītā śūnyatā samyak prajñayā supratividdheti|

云何復名善取空者?謂由於此彼無所有,即由彼故正觀為空;復由於此餘實是有,即由餘故如實知有。如是名為悟入空性如實無倒。謂於如前所說一切色等想事,所說色等假說性法都無所有,是故於此色等想事,由彼色等假說性法說之為空。於此一切色等想事何者為餘?謂即色等假說所依。如是二種皆如實知,謂於此中實有唯事,於唯事中亦有唯假。不於實無起增益執,不於實有起損減執,不增不減、不取不捨。如實了知如實真如離言自性,如是名為善取空者於空法性能以正慧妙善通達。(大正30.488c28-489a11)

And so, how does emptiness come to be properly-grasped (sugṛhītā śūnyatā)? And, one properly observes : That which does not exist therein, then it is empty of that. But, one understands truly as it is : That which remains herein, being real, does exist here. This is known as the realization of emptiness truly as it is and not topsy turvy (aviparītā). For instance, a dharma having the nature of conceptual designation of “form” etc. with regards to an object-base with the ideation of form etc. as just pointed out, a does not exist. Hence, that object-base having the ideation of “form” etc. is empty in terms of that nature of conceptual designation. But, what has remained in that object-base having the ideation “form” etc. is the supporting basis for the conceptual designation of that form itself. And one knows the two truly as it is : that is the mere-object-base (vastumātra) which is being found and the mere conceptual designation (prajñaptimātra) with regard to the mere-object-base. He neither superimposes on what is non-existent, nor negates what is existent, nor adds, nor subtracts, and neither grasps nor rejects. And he knows suchness, the fact of its ineffable nature, truly as it is and which accords with truth. This is known as “the emptiness well-grasped and well penetrated through perfect wisdom”. (FT 5.4.2)

 

kathañca punaḥ

katham ca punaḥ

云何復

katham : adv.

ca, punaḥ : both ind.

sugṛhītā śūnyatā bhavati

su+gṛhītā(grah) śūnya+tā bhavati(bhū)

名善取空者

sugṛhītā : f.nom.sg. of sugṛhītā(ppp.) śūnyatā

śūnyatā : f.nom.sg., śūnya(adj.) with f.abs.su.

bhavati : pres. 3rd sg.

     

yataśca yataḥ ca

yataḥ : adv. from abl. of ya

yad yatra na bhavati

yat yatra na bhavati(bhū)

於此彼無所有

yat : rel.pron., n.nom.sg. of yad

yatra : adv.

na : ind.

bhavati : pres. 3rd sg.

tat tena śūnyamiti samanupaśyati

tat tena śūnyam iti sam+anu+paśyati(paś)


即由彼故正觀為空

tat : pron., n.acc.sg. of tad

tena : correl.pron., n instr.sg. of tad

śūnyam : n.acc.sg. of śūnya(adj.)

iti : ind.

samanupaśyati : pres. 3rd sg.

     

yatpunaratrāvaśiṣṭaṃ bhavati

yat punaḥ atra ava+śiṣṭam(√śiṣ)

bhavati(bhū)

復由於此餘實是有

yat : rel.pron., n.nom.sg. of yad

punaḥ : ind.

atra : adv.

avaśiṣṭam : n.nom.sg. of avaśiṣṭa(ppp.)

bhavati : pres. 3rd sg.

tatsadihāstīti

tat sat(as) iha asti(as) iti


即由餘故…有

[彼實是有]

tat : correl.pron., n.nom.sg. of tad

sat : n.nom.sg. of sant(pr.p.)

iha : ind.

asti : pres. 3rd sg.

iti : ind.

yathābhūtaṃ prajānāti

yathā–bhūtam(bhū) pra+jānāti(jñā)

如實知

yathā– : adv.

°bhūtam : cpd., adv.

prajānāti : pres. 3rd sg.

     

iyamucyate

iyam ucyate(vac)

如是名為

iyam : dem., f.nom.sg. of idam

ucyate : pass., pres. 3rd sg.

śūnyatāvakrāntiryathābhūtā aviparītā

śūnya+tā ava+krāntiḥ yathā–bhūtā(bhū) a+vi+pari+itā(i/ī)

悟入空性如實無倒

śūnyatā : f.nom.sg., śūnya(adj.) with f.abs.su.

avakrāntiḥ : f.nom.sg. of avakrānti

yathā– : adv.

°bhūtā : cpd., f.nom.sg. of °bhūtā(ppp.) avakrāntiḥ

aviparītā : f.nom.sg. of aviparītā(ppp.) avakrāntiḥ

     

tadyathā tat yathā

tat : pron., n.nom.sg. of tad

yathā : adv.

adverbial phrase meaning “for instance”

rūpādisaṃjñake yathā nirdiṣṭe vastuni

rūpa–ādi–saṃjñake(jñā) yathā–nirdiṣṭe(diś) vastuni

於如前所說一切色等想事

[於色等想如前所說事]

rūpa– : n.noun

ādi– : m.noun

°saṃjñake : cpd., n.loc.sg. of °saṃjñaka(adj.) vastuni

yathā– : adv.

°nirdiṣṭe : cpd., n.loc.sg. of °nirdiṣṭa(ppp.) vastuni

vastuni : n.loc.sg. of vastu

rūpamityevamādiprajñaptivādātmako dharmo

rūpam iti evam–ādi–prajñapti(jñā)–vāda(vad)–ātmakaḥ dharmaḥ

「色」等假說性法

rūpam : n.nom.sg. of rūpa

iti : ind., as quotation mark of rūpam

evam : ind.

ādi– : m.noun

prajñapti– : f.noun

vāda– : m.noun

°ātmakaḥ : cpd., m.nom.sg. of °ātmaka(adj.) dharmaḥ

dharmaḥ : m.nom.sg. of dharma

nāsti na asti(as)

無所有

na : ind.

asti : pres. 3rd sg.

     

atastadrūpādisaṃjñakaṃ vastu

ataḥ tat rūpa–ādi–saṃjñakam(jñā) vastu

是故此色等想事

ataḥ : adv.

tat : pron., n.nom.sg. of tad

rūpa– : n.noun

ādi– : m.noun

°saṃjñakam : cpd., n.nom.sg. of °saṃjñaka(adj.) vastu

vastu : n.nom.sg. of vastu

tena

由彼

pron., n.instr.sg. of tad

rūpamityevamādiprajñaptivādātmanā śūnyam

rūpam iti evam–ādi–prajñapti–vāda–ātmanā śūnyam

等假說性法

說之為空

rūpam : n.nom.sg. of rūpa

iti : ind., as a quotation mark of rūpam

evam : ind.

ādi– : m.noun

prajñapti– : f.noun

vāda– : m.noun

°ātmanā : cpd., m.instr.sg. of °ātman

śūnyam : n.nom.sg. of śūnya(adj.) saṃjñakam vastu

     

kiṃ punastatra

kim punaḥ tatra

何者於此

kim : interr.pron., n.nom.sg. of kim

punaḥ : ind.

tatra : adv.

rūpādisaṃjñake vastunyavaśiṣṭam

rūpa–ādi–saṃjñake vastuni ava+śiṣṭam(√śiṣ)

[DN: vastunay°]

色等想事為餘

rūpa– : n.noun

ādi– : m.noun

°saṃjñake : cpd., n.loc.sg. of °saṃjñaka(adj.) vastuni

vastuni : n.loc.sg. of vastu

avaśiṣṭam : n.nom.sg. of avaśiṣṭa(ppp.)

     

yaduta yat uta

yat : rel.pron., n.nom.sg. of yad

uta : ind.

adverbial phrase meaning “that is …”

tadeva rūpamityevamādiprajñaptivādāśrayaḥ

tat eva rūpam iti evam–ādi–prajñapti–vāda–

āśrayaḥ(√śri)

「色」等假說所依

tat : pron., n.nom.sg. of tad

eva : ind.

rūpam : n.nom.sg. of rūpa

iti : ind., as quotation mark of rūpam

evam : ind.

ādi– : m.noun

prajñapti– : f.noun

vāda– : m.noun

°āśrayaḥ : cpd., m.nom.sg. of °āśraya

     

taccobhayaṃ

tat ca ubhayam

如是二種

tat : pron., n.acc.sg. of tad

ca : ind.

ubhayam : n.acc.sg. of ubhaya(adj.)

yathābhūtaṃ prajānāti

yathā–bhūtam(bhū) prajānāti(jñā)

如實知

yathā– : adv.

°bhūtam : cpd., adv.

prajānāti : pres. 3rd sg.

yaduta

yat uta


yat : rel.pron., n.nom.sg. of yad

uta : ind.

adverbial phrase meaning “that is …”

vastumātrañca vidyamānaṃ

vastu–mātram(mā) ca vidyamānam(vid)

[DN: vastamātrañca]

於此中實有唯事

vastu– : n.noun

°mātram : cpd., n.nom.sg. of °mātra

ca : ind.

vidyamānam : n.nom.sg. of vidyamāna(pr.p., pass.)

vastumātre ca prajñaptimātraṃ

vastu–mātre ca prajñapti–mātram

[DN: vastamātre]

於唯事中亦有唯假

vastu– : n.noun

°mātre : cpd., n.loc.sg. of °mātra

ca : ind.

prajñapti– : f.noun

°mātram : cpd., n.nom.sg. of °mātra

na cāsadbhūtaṃ samāropayati

na ca a+sat(as)–bhūtam(bhū)

sam+ā+ropayati(ruh)

[DN: ca cāsadbhūtaṃ; TK: na cāsadbhūtaṃ]

不於實無起增益執

na, ca : both ind.

asat– : pr.p.

°bhūtam : cpd., n.acc.sg. of °bhūta(ppp.)

samāropayati : caus., pres. 3rd sg.

     

na bhūtamapavadate

na bhūtam(bhū) apa+vadate(vad)

不於實有起損減執

na : ind.

bhūtam : n.acc.sg. of bhūta(ppp.)

apavadate : pres. 3rd sg. ātm.

nādhikaṃ karoti na nyūnīkaroti

na adhikam karoti(kṛ) na

nyūnī–karoti(kṛ)

不增不減

na : ind.

adhikam : n.acc.sg. used as adv.

karoti : pres. 3rd sg.

nyūnī : used in cpd. for nyūna(ppp.)

°karoti : cpd., pres. 3rd sg.

notkṣipati na pratikṣipati

na ut+kṣipati(kṣip) na prati+kṣipati(kṣip)

不取不捨

na : ind.

utkṣipati : pres. 3rd sg.

pratikṣipati : pres. 3rd sg.

     

yathābhūtañca

yathā–bhūtam(bhū) ca

如實

yathā– : adv.

°bhūtam : cpd., adv.

tathatāṃ nirabhilāpyasvabhāvatāṃ

tathā+tā+m nirabhilāpya(lap)–sva+bhāva+tām

真如離言自性

tathatām : f.acc.sg. of tathatā(adv. tathā with f.abs.su. )

nirabhilāpya– : fpp.

°svabhāvatām : cpd., f.acc.sg. of °svabhāvatā(m.noun svabhāva with f.abs.su. )

tathatām and °svabhāvatām : in apposition

yathābhūtaṃ prajānāti

yathā–bhūtam(bhū) prajānāti(jñā)

如實了知

yathā– : adv.

°bhūtam : cpd., adv.

prajānāti : pres. 3rd sg.

     

iyamucyate sugṛhītā śūnyatā

iyam ucyate su+gṛhītā śūnya+tā

如是名為善取空者

iyam : dem., f.nom.sg. of idam

ucyate : pass., pres. 3rd sg.

sugṛhītā : f.nom.sg. of sugṛhītā(ppp.) śūnyatā

śūnyatā : f.nom.sg., śūnya(adj.) with f.abs.su.

samyak prajñayā supratividdheti

samyak prajñayā su+prati+viddhā(vyadh) iti

以正慧妙善通達

samyak : adv.

prajñayā : f.instr.sg. of prajñā

supratividdhā : f.nom.sg. of supratividdhā(ppp.)

iti : ind.

     

 

 

iyaṃ tāvadupapattisādhanayuktirānulomikī yayā nirabhilāpyasvabhāvatā sarvadharmāṇāṃ pratyavagantavyā|

如是隨順證成道理,應知諸法離言自性。(大正30.489a11-12)

This, first of all, is reasoning by way of establishment based on cogent evidence through which the ineffable intrinsic nature of all dharma-s is to be understood. (FT 5.5)

 

iyaṃ tāvad

iyam tāvat

如是

iyam : dem., f.nom.sg. of idam

tāvat : adv., meaning “first of all”

upapattisādhanayuktirānulomikī

upa+patti(pad)–sādhana(sādh)–

yuktiḥ(yuj) ānulomikī

隨順證成道理

[證成道理隨順]

upapatti– : f.noun

sādhana– : adj.

°yuktiḥ : cpd., f.nom.sg. of °yukti

ānulomikī : f.nom.sg. of ānulomikī(adj.) °yuktiḥ

yayā

[由此]

rel.pron., f.instr.sg. of yad

nirabhilāpyasvabhāvatā sarvadharmāṇāṃ

nir+abhilāpya(lap)–sva+bhāva(bhū)+tā

sarva–dharmāṇām

諸法離言自性

[離言自性一切法的]

nirabhilāpya– : fpp.

°svabhāvatā : cpd., f.nom.sg., svabhāva(m.) with f.abs.su.

sarva– : adj.

°dharmāṇām : cpd., m.gen.pl. of °dharma

pratyavagantavyā

prati+ava+gantavyā(gam)

應知

f.nom.sg. of pratyavagantavyā(fpp.)

     

 

6.1. 轉有經證

āptāgamato'pi nirabhilāpyasvabhāvāḥ sarvadharmā veditavyāḥ| yathoktaṃ bhagavatā evamevārthaṃ gāthābhigītena paridīpayatā bhavasaṃkrāntisūtre|
yena yena hi nāmnā vai yo yo dharmo'bhilapyate|
na sa saṃvidyate tatra dharmāṇāṃ sā hi dharmatā||iti|
kathañca punariyaṃ gāthā etamevārthaṃ paridīpayati| rūpādisaṃjñakasya dharmasya yadrūpamityevamādi nāma| yena rūpamityevamādinā nāmnā te rūpādisaṃjñakā dharmā abhilapyante'nuvyavahriyante rūpamiti vā vedaneti vā vistareṇa yāvannirvāṇamiti vā| tatra na ca rūpādisaṃjñakā dharmāḥ svayaṃ rūpādyātmakāḥ| na ca teṣu tadanyo rūpādyātmako dharmo vidyate| yā punasteṣāṃ rūpādisaṃjñakānāṃ dharmāṇāṃ nirabhilāpyenārthena vidyamānatā saiṣā paramārthataḥ svabhāvadharmatā veditavyā|

復由至教,應知諸法離言自性。如佛世尊《轉有經》中,為顯此義而說頌曰:
「以彼彼諸名,詮彼彼諸法,此中無有彼,是諸法法性。」
云何此頌顯如是義?謂於色等想法,建立色等法名,即以如是色等法名詮表,隨說色等想法,或說為色或說為受或說為想,廣說乃至說為涅槃。於此一切色等想法,色等自性都無所有,亦無有餘色等性法;而於其中,色等想法離言義性,真實是有,當知即是勝義自性亦是法性。(大正30.489a13-23)

Also, from the perspective of the scriptures (āpta-āgamataḥ), all dharma-s should be understood as having the ineffable intrinsic natures. Just as it has been spoken in this precise way, by the Bhagavat who elucidated the meaning through reciting a verse in the Bhavasaṃkrāntisūtra :
“Indeed, by whichever name and whichever dharma that is linguistically expressed, that [dharma] is not found therein. That is the dharma nature (dharmatā) of all dharma-s.”
And so, how does this very stanza illuminate its meaning? That which has the name “form” etc., a dharma having the ideation of form etc. through that name “form” etc., these dharma-s with ideation of form etc. are expressed conventionally as “form” or “feelings” and so on up to “nirvāṇa”. And therein, these dharma-s with the ideation of form etc. do not, by themselves, have the nature of form etc. nor is there another dharma with the nature of form etc. to be found among them. However, that which is being found among the dharma-s with the ideation “form” etc. is in terms of the nature of being ineffable. This is to be understood from the perspective of the highest meaning, as the intrinsic nature, self nature of dharma-s. (FT 6.1-6.2.1.2)

 

āptāgamato'pi

āpta(āp)–āgama+taḥ(gam) api

復由至教

āpta– : ppp.

°āgamataḥ : cpd., abl., āgama(m.) with abl.su. taḥ

api : ind.

nirabhilāpyasvabhāvāḥ sarvadharmā

nir+abhi+lāpya(lap)–sva+bhāvāḥ

sarva–dharmāḥ

諸法離言自性

nirabhilāpya– : fpp.

°svabhāvāḥ : cpd., m.nom.pl. of °svabhāva

sarva– : adj.

°dharmāḥ : cpd., m.nom.pl. of °dharma

veditavyāḥ(vid)

應知

m.nom.pl. of veditavya(fpp.)

     

yathoktaṃ bhagavatā evamevārthaṃ

yathā uktam(vac) bhagavatā evam eva artham

如佛世尊…此義而說

yathā : adv.

uktam : n.nom.sg. of ukta(ppp.)

bhagavatā : m.instr.sg. of bhagavant

evam : ind.

eva : ind.

artham : m.acc.sg. of artha

gāthābhigītena paridīpayatā

gāthā–abhi+gītena(gai)

pari+dīpayatā(dīp)

為顯…頌曰

gāthā– : f.noun

°abhigītena : cpd., m.instr.sg. of °abhigīta(ppp.)

paridīpayatā : m.instr.sg. of paridīpayant(pr.p., caus.)

bhavasaṃkrāntisūtre

bhava–saṃkrānti(kram)–sūtre

《轉有經》中

bhava– : m.noun

saṃkrānti– : f.noun

°sūtre : cpd., n.loc.sg. of °sūtra

     

yena yena hi nāmnā vai

以彼彼諸名

yena : rel.pron., n.instr.sg. of yad

hi : ind., emphatic

nāmnā : n.instr.sg. of nāman

vai : ind., emphatic

yo yo dharmo'bhilapyate

yaḥ yaḥ dharmaḥ abhi+lapyate(lap)

詮彼彼諸法

yaḥ : rel.pron., m.nom.sg. of yad

dharmaḥ : m.nom.sg. of dharma

abhilapyate : pass., pres. 3rd sg.

     

na sa saṃvidyate tatra

na saḥ sam+vidyate(vid) tatra

此中無有彼

na : ind.

saḥ : pron., m.nom.sg. of tad

saṃvidyate : pass., pres. 3rd sg.

tatra : adv.

dharmāṇāṃ sā hi dharmatā iti

dharmāṇām sā hi dharmatā iti

是諸法法性

dharmāṇām : m.gen.pl. of dharma

: pron., f.nom.sg. of tad

hi : ind., emphatic

dharmatā : f.nom.sg., dharma(m.) with f.abs.su.

iti : ind.

     

kathañca punar

katham ca punaḥ

云何

katham : adv.

ca : ind.

punaḥ: ind.

iyaṃ gāthā etamevārthaṃ paridīpayati

iyam gāthā etam eva artham

pari+dīpayati(dīp)

此頌顯如是義






iyam : dem., f.nom.sg. of idam

gāthā : f.nom.sg. of gāthā

etam : dem., m.acc.sg. of etad

eva : ind.

artham : m.acc.sg. of artha

paridīpayati : caus., pres. 3rd sg.

     

rūpādisaṃjñakasya dharmasya

rūpa–ādi–saṃjñakasya dharmasya

於色等想法

rūpa– : n.noun

ādi– : m.noun

°saṃjñakasya : cpd., m.gen.sg. of °saṃjñaka(adj.) dharmasya

dharmasya : m.gen.sg. of dharma

yadrūpamityevamādi nāma

yat rūpam iti evam–ādi nāma

「色」等法名

yat : rel.pron., n.nom.sg. of yad

rūpam : n.nom.sg. of rūpa

iti : ind., as quotation mark of rūpam

evam– : ind.

°ādi : cpd., n.nom.sg. of °ādi nāma

nāma : n.nom.sg. of nāman

     

yena rūpamityevamādinā nāmnā

yena rūpam iti evam–ādinā nāmnā

即以如是「色」等法名

yena : rel.pron., n.instr.sg. of yad

rūpam : n.nom.sg. of rūpa

iti : ind., as quotation mark of rūpam

evam– : ind.

°ādinā : cpd., n.instr.sg. of °ādi nāmnā

nāmnā : n.instr.sg. of nāman

te rūpādisaṃjñakā dharmā

te rūpa–ādi–saṃjñakāḥ dharmāḥ

色等想法

te : pron., m.nom.pl. of tad

rūpa– : n.noun

ādi– : m.noun

°saṃjñakāḥ : cpd., m.nom.pl. of °saṃjñaka(adj.) dharmāḥ

dharmāḥ : m.nom.pl. of dharma

abhilapyante'nuvyavahriyante

abhi+lapyante(lap) anu+vi+ava+hriyante(hṛ)

詮表隨說

abhilapyante : pass., pres. 3rd pl.

anuvyavahriyante : pass., pres. 3rd pl.

rūpamiti vā

rūpam iti vā

或說為「色」

rūpam : n.nom.sg. of rūpa

iti : ind., as quotation mark of rūpam

: ind.

vedaneti vā vedanā iti vā

或說為「受」

vedanā : f.nom.sg. of vedanā

vistareṇa yāvannirvāṇamiti vā

vistareṇa yāvat nirvāṇam(vā) iti vā

廣說乃至說為「涅槃」


vistareṇa : adv.

yāvat : ind.

nirvāṇam : n.nom.sg. of nirvāṇa

     

tatra na ca

於此…無

tatra : adv.

na, ca : both ind.

rūpādisaṃjñakā dharmāḥ

rūpa–ādi–saṃjñakāḥ dharmāḥ

色等想法

rūpa– : n.noun

ādi– : m.noun

°saṃjñakāḥ : cpd., m.nom.pl. of °saṃjñaka(adj.) dharmāḥ

dharmāḥ : m.nom.pl. of dharma

svayaṃ rūpādyātmakāḥ

svayam rūpa–ādi–ātmakāḥ

色等自性

svayam : adv., meaning “by themselves …”

rūpa– : n.noun

ādi– : m.noun

°ātmakāḥ : cpd., m.nom.pl. of °ātmaka(adj.) dharmāḥ

     

na ca teṣu

[於此]

na, ca : both ind.

teṣu : pron., m.loc.pl. of tad

tadanyo rūpādyātmako dharmo vidyate

tat–anyaḥ rūpa–ādi–ātmakaḥ dharmaḥ vidyate(vid)

有餘色等性法

tat– : pron., n.

°anya : cpd., m.nom.sg of °anya

rūpa– : n.noun

ādi– : m.noun

°ātmakaḥ : cpd., m.nom.sg. of °ātmaka(adj.) dharmaḥ

dharmaḥ : m.nom.sg of dharma

vidyate : pass., pres. 3rd sg.

     

yā punasteṣāṃ rūpādisaṃjñakānāṃ dharmāṇāṃ

yā punaḥ teṣām rūpa–ādi–saṃjñakānām dharmāṇām

而於其中色等想法

: rel.pron., f.nom.sg. of yad

puna : ind.

teṣām : pron., m.gen.pl. of tad

rūpa– : n.noun

ādi– : m.noun

°saṃjñakānām : cpd., m.gen.pl. of °saṃjñaka(adj.) dharmāṇām

dharmāṇām : m.gen.pl. of dharma

nirabhilāpyenārthena

nirabhilāpyena(lap) arthena

離言義性

nirabhilāpyena : m.instr.sg. of nirabhilāpya(fpp.)

arthena : m.instr.sg. of artha

vidyamānatāvidyamāna+tā(vid)

真實是有

f.nom.sg., pass., vidyamāna(pr.p.) with f.abs.su.

saiṣā paramārthataḥ svabhāvadharmatā

sā eṣā parama–artha+taḥ svabhāva–dharma+tā

即是勝義自性, 亦是法性

[即是勝義自性法性]

: pron., f.nom.sg. of tad

eṣā : dem., f.nom.sg. of etad

parama– : adj.

°arthataḥ : cpd., adv., artha(m./n.) with abl.su. taḥ

svabhāva– : m.noun

°dharmatā : cpd., f.nom.sg., dharma(m.) with f.abs.su.

veditavyāveditavyā(vid)

當知

f.nom.sg. of veditavyā(fpp.)

     

 

6.2. 義品證

uktañca bhagavatā arthavargīyeṣu|
yāḥ kāñcana saṃvṛtayo hi loke
sarvā hi tā munirno upaiti|
anupago hyasau kena upādadīta
dṛṣṭaśrute kāntimasaṃprakurvan|
kathamiyaṃ gāthā etamevārthaṃ paridīpayati| rūpādisaṃjñake vastuni yā rūpamityevamādyāḥ prajñaptayaḥ| tāḥ saṃvṛtaya ityucyante| tābhiḥ prajñaptibhistasya vastunastādātmyamityevaṃ nopaiti tāḥ saṃvṛtīḥ| tatkasya hetoḥ| samāropāpavādikā dṛṣṭirasya nāsti| ato'sau tasyā viparyāsapratyupasthānāyā dṛṣṭerabhāvādanupaga ityucyate| sa evamanapagaḥ san kenopādadīta| tayā dṛṣṭyā vinā tadvastusamāropato vāpavādato vā anupādadānaḥ samyagdarśī bhavati jñeye tadasya dṛṣṭam| yastasyaiva jñeyasyābhilāpānuśravastadasya śrutam| tasmin dṛṣṭaśrute tṛṣṇāṃ notpādayati na vivardhayati| nānyatra tenāvalambanena prajahātyupekṣakaśca viharati| evaṃ kāntiṃ karoti|

又佛世尊《義品》中說:
「世間諸世俗,牟尼皆不著,
 無著孰能取?見聞而不愛。」
云何此頌顯如是義?謂於世間色等想事所有色等種種假說,名諸世俗。如彼假說於此想事有其自性,如是世俗牟尼不著。何以故?以無增益損減見故,無有現前顛倒見故,由此道理名為不著。如是無著誰復能取?由無見故於事不取增益損減,於所知境能正觀察,故名為見,聽聞所知境界言說,故名為聞。依此見聞貪愛不生亦不增長。唯於彼緣畢竟斷滅,安住上捨故名不愛。(大正30.489a23-b07)

And it is said by the Bhagavat in the Arthavargīya :
That which are, whatever conventions in the world, indeed all of them, the sage does not approach. He, who does not take up, indeed by what could he cling, not taking a liking with regard to what is seen and heard.”
How does this very stanza illuminate its meaning? Conceptual designations, with regard to the object-base, having the name of “form” etc., are said to be “conventions”. With regard to conceptual designations of an object-base, the fact of “self-nature” of the object-base is not grasped as those conventions. Why? He does not have the view of superimposition and negation. Henceforth, in the absence of the manifestation of the topsy-turvy (viparyāsa) view, he is said to be “non-clinging”. Thus, he being non-clinging, by what could he cling? Without that view of superimposition or negation or non-clinging, he is the one who sees correctly with regards to a knowable. This is what is seen by him. That which is the very hearing of what is said of the knowable. That is what is heard by him. In that which is seen and heard he does not produce craving nor intensify it. Unless [the above], he abandons on account of that cognitive object, and dwells in equanimity. Thus, in this way, he does not generate desire. (FT 6.2.2.1-6.2.2.2)

 

uktañca bhagavatā arthavargīyeṣu

uktam(vac) ca bhagavatā Artha–vargīyeṣu

又佛世尊〈義品〉中說

uktam : n.nom.sg. of ukta(ppp.)

ca : ind.

bhagavatā : m.instr.sg. of bhagavant

Artha– : m.noun

°vargīyeṣu : cpd., m.loc.pl. of °vargīya

     

yāḥ kāścana saṃvṛtayo hi loke

yāḥ kāś+cana sam+vṛtayaḥ(vṛ) hi loke

[DN: kāñcana; TK: kāścana]

世間諸世俗

yāḥ : rel.pron., f.nom.pl. of yad

kāścana : indefinite pron., f.nom.pl. of kā with su. cana

saṃvṛtayaḥ : f.nom.pl. of saṃvṛti

hi : ind., emphatic

loke : m.loc.sg. of loka

sarvā hi tā munir nopaiti

sarvāḥ hi tāḥ muniḥ na upa+eti(i/ī)

[DN: munirno upaiti]

牟尼皆不著

sarvāḥ : f.acc.pl. of sarva(adj.)

hi : ind., emphatic

tāḥ : correl.pron. of saṃvṛtayaḥ, f.acc.pl. of tad

muniḥ : m.nom.sg. of muni

na : ind.

upaiti : pres. 3rd sg.

     

anupago hyasau kena upādadīta

an+upagaḥ(gam) hi asau kena upa+ā+dadīta(dā)

無著孰能取

anupagaḥ : m.nom.sg. of anupaga(adj.) muniḥ

hi : ind., emphatic

asau : dem., m.nom.sg. of adas

kena : interr.pron., m.instr.sg. of ka

upādadīta : opt. 3rd sg. ātm.

dṛṣṭaśrute kāntimasaṃprakurvan

dṛṣṭa(dṛś)–śrute(śru) kāntim(kam) a+sam+pra+kurvan(kṛ)

見聞而不愛

dṛṣṭa– : ppp.

°śrute : cpd., n.loc.sg. of °śruta(ppp.)

kāntim : f.acc.sg. of kānti

asaṃprakurvan : m.nom.sg. of asaṃprakurvant(pr.p.)

     

katham

云何

adv.

iyaṃ gāthā etamevārthaṃ paridīpayati

iyam gāthā etam eva artham pari+dīpayati(dīp)




此頌顯如是義






iyam : dem., f.nom.sg. of idam

gāthā : f.nom.sg. of gāthā

etam : dem., m.acc.sg. of etad

eva : ind.

artham : m.acc.sg. of artha

paridīpayati : caus., pres. 3rd sg.

     

rūpādisaṃjñake vastuni

rūpa–ādi–saṃjñake vastuni

色等想事

rūpa– : n.noun

ādi– : m.noun

°saṃjñake : cpd., n.loc.sg. of °saṃjñaka(adj.) vastuni

vastuni : n.loc.sg. of vastu

yā rūpamityevamādyāḥ prajñaptayaḥ

yāḥ rūpam iti evam–ādyāḥ prajñaptayaḥ(jñā)

所有「色」等種種假說

yāḥ : rel.pron., f.nom.pl. of yad

rūpam : n.nom.sg. of rūpa

iti : ind., as quotation mark of rūpam

evam– : ind.

°ādyāḥ : cpd., f.nom.pl. of °ādi prajñaptayaḥ

prajñaptayaḥ : f.nom.pl. of prajñapti

     

tāḥ saṃvṛtaya ityucyante

tāḥ sam+vṛtayaḥ(vṛ) iti ucyante(vac)

名諸世俗

tāḥ : pron., f.nom.pl. of tad

saṃvṛtayaḥ : f.nom.pl. of saṃvṛti

iti : ind.

ucyante : pass., pres. 3rd pl.

     

tābhiḥ prajñaptibhis

tābhiḥ prajñaptibhiḥ(jñā)

如彼假說

tābhiḥ : pron., f.instr.pl. of tad

prajñaptibhiḥ : f.instr.pl. of prajñapti

tasya vastunastādātmyamity

tasya vastunaḥ tāt–ātmyam iti

於此想事有其自性

tasya : pron., n.gen.sg. of tad

vastunaḥ : n.gen.sg. of vastu

tāt– : pron., n.

°ātmyam : cpd., n.nom.sg. of °ātmya(adj.)

iti : ind.

evaṃ nopaiti tāḥ saṃvṛtīḥ

evam na upa+eti(i/ī) tāḥ sam+vṛtīḥ(vṛ)

如是世俗牟尼不著

[如是不著世俗]

evam : ind.

na : ind.

upaiti : pres. 3rd sg.

tāḥ : pron., f.acc.pl. of tad

saṃvṛtīḥ : f.acc.pl. of saṃvṛti

     

tatkasya hetoḥ tat kasya hetoḥ

何以故

tat : connective

kasya : interr.pron., m.gen.sg. of ka

hetoḥ : m.gen.sg. of hetu

     

samāropāpavādikā dṛṣṭirasya nāsti

sam+ā+ropa(ruh)–apa+vādikā(vad) dṛṣṭiḥ(dṛś) asya na asti(as)

以無增益損減見

samāropa– : m.noun

°apavādikā : cpd., f.nom.sg. of °apavādikā(adj.) dṛṣṭiḥ

dṛṣṭiḥ : f.nom.sg. of dṛṣṭi

asya : dem., n.gen.sg. of idam

na : ind.

asti : pres. 3rd sg.

     

ato'sau

ataḥ asau

由此...

ataḥ : adv., meaning “henceforth”

asau : dem., m.nom.sg. of adas

tasyā viparyāsapratyupasthānāyā dṛṣṭer abhāvād

tasyāḥ vi+pari+āsa(as)–prati+upa+sthānāyāḥ(sthā) dṛṣṭeḥ(dṛś) a+bhāvāt(bhū)

無有現前顛倒見


tasyāḥ : pron., f.gen.sg. of tad

viparyāsa– : m.noun

°pratyupasthānāyāḥ: cpd., f.gen.sg. of °pratyupasthāpanā

dṛṣṭe : f.gen.sg. of dṛṣṭi

abhāvāt : m.abl.sg. of abhāva

anupaga ityucyate

an+upagaḥ iti ucyate(vac)

名為不著

anupagaḥ : m.nom.sg. of anupaga(adj.)

iti : ind.

ucyate : pass., pres. 3rd sg.

     

sa evamanupagaḥ san

saḥ evam an+upagaḥ san(as)

[DN: anapagaḥ; TK: anupagaḥ]

如是無著

saḥ : pron., m.nom.sg. of tad

evam : ind.

anupagaḥ : m.nom.sg. of anupaga(adj.)

san : m.nom.sg. of sant(pr.p.)

kenopādadīta

kena upa+ā+dadīta(dā)

誰復能取

kena : interr.pron., n.instr.sg of kim

upādadīta : opt. 3rd sg. ātm.

     

tayā dṛṣṭyā vinā

由無見故

tayā : pron., f.instr.sg. of tad

dṛṣṭyā : f.intr.sg. of dṛṣṭi

vinā : ind.

tadvastu

tat vastu

於事

tat : pron., n.acc.sg. of tad

vastu : n.acc.sg. of vastu

samāropato vāpavādato vā anupādadānaḥ

sam+ā+ropa+taḥ(ruh) vā

apa+vāda+taḥ(vad) vā

an+upa+ā+dadānaḥ(dā)

不取增益損減

samāropataḥ : abl., samāropa(m.) with abl.su. taḥ

: ind.

apavādataḥ: abl., apavāda(m.) with abl.su. taḥ

anupādadānaḥ : ātm., m.nom.sg. of anupādadāna(pr.p.)

samyagdarśī bhavati jñeye

samyak–darśī(dṛś) bhavati(bhū) jñeye(jñā)

於所知境能正觀察

samyak– : adv.

°darśī : cpd., m.nom.sg. of °darśin(adj.)

bhavati : pres. 3rd sg.

jñeye : n.loc.sg. of jñeya(fpp.)

tadasya dṛṣṭam

tat asya dṛṣṭam(dṛś)

故名為見

tat : pron., n.nom.sg. of tad

asya : dem., n.gen.sg. of idam

dṛṣṭam : n.nom.sg. of dṛṣṭa(ppp.)

     

yastasyaiva jñeyasyābhilāpānuśravas

yaḥ tasya eva jñeyasya abhilāpa(lap)–

anu+śravaḥ(śru)

聽聞所知境界言說

[所知境界之言說聽聞]

yaḥ : rel.pron. of °anuśravaḥ, m.nom.sg. of yad

tasya : pron., n.gen.sg. of tad

eva : ind.

jñeyasya : n.gen.sg. of jñeya(fpp.)

abhilāpa– : adv.

°anuśravaḥ : cpd., m.nom.sg. of °anuśrava

tadasya śrutam

tat asya śrutam(śru)

故名為聞

tat : pron., n.nom.sg. of tad

asya : dem., n.gen.sg. of idam

śrutam : n.nom.sg. of śruta(ppp.)

     

tasmin dṛṣṭaśrute

tasmin dṛṣṭa(dṛś)–śrute(śru)

依此見聞

tasmin : pron., n.loc.sg. of tad

dṛṣṭa– : ppp.

°śrute : cpd., n.loc.sg. of °śruta(ppp.)

loc.absol.

tṛṣṇāṃ notpādayati

tṛṣṇām(tṛṣ) na ut+pādayati(pad)

貪愛不生

tṛṣṇāṃ : f.acc.sg. of tṛṣṇā

na : ind.

utpādayati : caus., pres. 3rd sg.

na vivardhayati

na vi+vardhayati(vṛdh)

亦不增長

na : ind.

vivardhayati : caus., pres. 3rd sg.

     

nānyatra tenālambanena

na anyatra tena ālambanena

[DN: tenāvalambanena]

唯於彼緣

anyatra : adv.

na anyatra : meaning “except that, only that”

tena : pron., n.instr.sg. of tad

ālambanena : n.instr.sg of ālambana

prajahāty pra+jahāti(hā)

斷滅

pres. 3rd sg.

upekṣakaśca viharati

upa+īkṣakaḥ(īkṣ) ca vi+harati(hṛ)

安住上捨

upekṣakaḥ: m.nom.sg. of upekṣaka(adj.)

ca : ind.

viharati : pres. 3rd sg.

     

evaṃ kāntiṃ na karoti

evam kāntim(kam) na karoti(kṛ)

[DN: kāntiṃ karoti; TK: kāntin na karoti]

故名不愛

evam : ind.

kāntim : f.acc.sg. of kānti

na : ind.

karoti : pres. 3rd sg.

     

 

6.3. 散地證

panaścoktaṃ bhagavatā saṃthakātyāyanamārabhya-iha saṃtha bhikṣurna pṛthivīṃ niśritya dhyāyati| nāpaḥ| na tejaḥ| na vāyum| nākāśavijñānākiñcanyanaivasaṃjñānāsaṃjñāyatanaṃ nemaṃ lokaṃ na paraṃ lokaṃ nobhau sūryācandramasau na dṛṣṭaśrutamatavijñātaṃ prāptaṃ paryeṣitaṃ manasānuvitarkitamanuvicāritam| tatsarvaṃ na niśritya dhyāyati| kathaṃ dhyāyī| pṛthivīṃ na niśritya dhyāyati vistareṇa yāvat sarvaṃ na niśritya dhyāyati| iha saṃtha bhikṣoryā pṛthivyāṃ pṛthivīsaṃjñā sā vibhūtā bhavati| apsu apsaṃjñā vistareṇa yāvat sarvatra yā saṃjñā sā vibhūtā bhavati| evaṃdhyāyī bhikṣurna pṛthivīṃ niśritya dhyāyati vistareṇa yāvanna sarvaṃ sarvamiti niśritya dhyāyati| evaṃ dhyāyinaṃ bhikṣuṃ sendrā devāḥ seśānāḥ saprajāpataya ārānnamaṣyanti|
namaste puruṣājanya namaste puruṣottama|
yasya te nābhijānīmaḥ kiṃ tvaṃ niśritya dhyāyasi||iti|

又佛世尊為彼散他迦多衍那作如是說 : 散他!苾芻不依於地而修靜慮,不依於水、不依於火、不依於風、不依空處、不依識處、不依無所有處、不依非想非非想處、不依此世他世、不依日月光輪、不依見聞覺知、不依所求所得、不依意隨尋伺、不依一切而修靜慮。云何修習靜慮苾芻,不依於地而修靜慮,廣說乃至不依一切而修靜慮?散他!苾芻或有於地除遣地想,或有於水除遣水想,廣說乃至或於一切除一切想。如是修習靜慮苾芻不依於地而修靜慮,廣說乃至不依一切而修靜慮。如是修習靜慮苾芻,為因陀羅為伊舍那、為諸世主并諸天眾,遙為作禮而讚頌曰 :
「敬禮吉祥士 !敬禮士中尊!我今不知汝,依何修靜慮。」(大正30.489b07-23)

Furthermore, concerning this, it is spoken by the Bhagavant to Saṃthakātyāyana : Here, O Saṃtha, the monk (bhikṣu) meditates not relying on earth, water, fire nor wind; not on the spheres of space, consciousness and nothingness, neither ideation nor non-ideation; not on this world nor another world; not on both the sun and the moon; not that which is seen, heard, known and cognized; acquired, desired; subsequent reasoning and investigation by the mind; not relying on all these, he meditates. How does the meditator meditate without relying on earth etc. up to not having to rely on all? Here, O Saṃtha, that ideation of earth with regard to earth which the monk has, comes to be subdued. The ideation of water with regard to water etc. up to with regard to all, that ideation of all comes to be subdued. In this way, the meditating monk meditates without relying on earth etc. up to and he meditates not having to rely on all. In this way, the gods together with Indra-s, Īśāna-s, Prajapati-s pay homage to the meditator monk from afar:
“Salutation to you, the excellent among men; salutation to you, the supreme among men. To you [we say] - “we do not know relying on what do you meditate?” (FT 6.2.3.1)

 

punaścoktaṃ bhagavatā

punaḥ ca uktam(vac) bhagavatā

[DN: panaścoktaṃ]

又佛世尊說

punaḥ, ca : both ind.

uktam : n.nom.sg. of ukta(ppp.)

bhagavatā : m.instr.sg. of bhagavant

saṃthakātyāyanam

為彼散他迦多衍那

m.acc.sg. of saṃthakātyāyana

ārabhya ā+rabh+ya

作如是

ger. used as adv. meaning “concerning …”

iha saṃtha


散他

iha : ind.

saṃtha : m.voc.sg. of saṃtha

bhikṣurna pṛthivīṃ niśritya dhyāyati

bhikṣuḥ na pṛthivīm ni+śritya(śri)

dhyāyati(dhyai/ dhyā)

苾芻不依於地而修靜慮

bhikṣuḥ : m.nom.sg of bhikṣu

na : ind.

pṛthivīm : f.acc.sg. of pṛthivī

niśritya : ger.

dhyāyati : pres. 3rd sg.

     

nāpaḥ na āpaḥ

不依於水


na : ind.

āpaḥ : n.acc.sg. of āpas

     

na tejaḥ

不依於火

tejaḥ : n.acc.sg. of tejas

     

na vāyum

不依於風

vāyum : m.acc.sg. of vāyu

     

nākāśavijñānākiñcanyanaivasaṃjñānāsaṃjñāyatanaṃ

na ākāśa–vijñāna–ākiṃcanya–

(na+eva+saṃjñā–na+a+saṃjñā)–āyatanam

不依空處

不依識處

不依無所有處

不依非想非非想處

na : ind.

ākāśa– : m.noun

vijñāna– : n.noun

ākiṃcanya– : n.noun

naivasaṃjñānāsaṃjñā– : f.noun

°āyatanam : cpd., n.acc.sg. of °āyatana

nemaṃ lokaṃ na paraṃ lokaṃ

na imam lokam na param lokam

不依此世他世

na : ind.

imam : dem., m.acc.sg. of idam

lokam : m.acc.sg. of loka

param : m.acc.sg. of para(adj.) lokam

nobhau sūryācandramasau

na ubhau sūryā–candramasau

不依日月

na : ind.

ubhau : m.acc.du. of ubha

sūryā– : f.noun

°candramasau : cpd., m.acc.du. of °candramasa

na dṛṣṭaśrutamatavijñātaṃ

na dṛṣṭa(dṛś)–śruta(śru)–mata(man)–

vijñātam(jñā)

不依見聞覺知

na : ind.

dṛṣṭa–, śruta–, mata– : all ppp.

°vijñātam : cpd., n.acc.sg. of °vijñāta(ppp.)

prāptaṃ paryeṣitaṃ

pra+āptam(āp) pari+ā+iṣitam(iṣ)

所求所得

[所得所求]

prāptam : n.acc.sg. of prāpta(ppp.)

paryeṣitam : n.acc.sg. of paryeṣita(ppp.)

manasānuvitarkitamanuvicāritam

manasā anu+vi+tarkitam(tark)

anu+vi+cāritam(car)

意隨尋伺

manasā : n.instr.sg. of manas

anuvitarkitam : n.acc.sg. of anuvitarkita(ppp.)

anuvicāritam : n.acc.sg. of anuvicārita(ppp.)

     

tatsarvaṃ na niśritya dhyāyati

tat sarvam na ni+śritya(śri) dhyāyati(dhyai)

不依一切修靜慮

tat : pron., n.acc.sg. of tad

sarvam : n.acc.sg. of sarva(adj.)

na : ind.

niśritya : ger.

dhyāyati : pres. 3rd sg.

     

kathaṃ dhyāyīkatham dhyāyī

云何修習靜慮苾芻

katham : adv.

dhyāyī : m.nom.sg. of dhyāyin(adj.)

     

pṛthivīṃ na niśritya dhyāyati

pṛthivīm na niśritya(śri) dhyāyati(dhyai)

不依於地而修靜慮

pṛthivīm : f.acc.sg. of pṛthivī

na : ind.

niśritya : ger.

dhyāyati : pres. 3rd sg.

vistareṇa yāvat sarvaṃ na niśritya dhyāyati

vistareṇa yāvat sarvam na niśritya(śri)

dhyāyati(dhyai)

廣說乃至不依一切而修靜慮

vistareṇa : adv.

yāvat : ind.

sarvam : n.acc.sg. of sarva(adj.)

na : ind.

niśritya : ger.

dhyāyati : pres. 3rd sg.

     

iha saṃtha


散他

iha : ind.

saṃtha : m.voc.sg. of Saṃtha

bhikṣoryā pṛthivyāṃ pṛthivīsaṃjñā sā vibhūtā

bhavati

bhikṣoḥ yā pṛthivyām pṛthivī–saṃjñā sā

vibhūtā(bhū) bhavati(bhū)

苾芻有於地除遣地想

bhikṣoḥ : m.gen.sg. of bhikṣu

: rel.pron., f.nom.sg. of yad

pṛthivyām : f.loc.sg. of pṛthivī

pṛthivī– : f.noun

°saṃjñā : cpd., f.nom.sg. of °saṃjñā

: correl.pron., f.nom.sg. of tad

vibhūtā : f.nom.sg. of vibhūtā(ppp.) °saṃjñā

bhavati : pres. 3rd sg.

     

apsu apsaṃjñā

apsu ap–saṃjñā

於水…水想

apsu : f.loc.pl. of ap

ap– : f.noun

°saṃjñā : cpd., f.nom.sg. of °saṃjñā

vistareṇa yāvat

廣說乃至

vistareṇa : adv.

yāvat : ind.

sarvatra

於一切

adv.

yā saṃjñā sā vibhūtā bhavati

除…想

yā : rel.pron., f.nom.sg. of yad

saṃjñā : f.nom.sg. of saṃjñā

: correl.pron., f.nom.sg. of tad

vibhūtā : f.nom.sg. of vibhūtā(ppp.) °saṃjñā

bhavati : pres. 3rd sg.

     

evaṃdhyāyī bhikṣur

evam dhyāyī bhikṣuḥ

如是修習靜慮苾芻

evam : ind.

dhyāyī : m.nom.sg. of dhyāyin(adj.) bhikṣu

bhikṣu : m.nom.sg. of bhikṣu

na pṛthivīṃ niśritya dhyāyati

na pṛthivīm niśritya dhyāyati

不依於地而修靜慮

na : ind.

pṛthivīm : f.acc.sg. of pṛthivī

niśritya : ger.

dhyāyati : pres. 3rd sg.

vistareṇa yāvanna sarvaṃ niśritya dhyāyati

vistareṇa yāvat na sarvam niśritya dhyāyati

[DN: sarvaṃ sarvamiti; TK: sarvaṃ]

廣說乃至不依一切而修靜慮

vistareṇa : adv.

yāvat : ind.

na : ind.

sarvam : n.acc.sg. of sarva

niśritya : ger.

dhyāyati : pres. 3rd sg.

     

evaṃ dhyāyinaṃ bhikṣuṃ

evam dhyāyinam bhikṣum

如是修習靜慮苾芻

evam : ind.

dhyāyinam : m.acc.sg. of dhyāyin(adj.) bhikṣum

bhikṣum : m.acc.sg. of bhikṣu

sendrā devāḥ seśānāḥ saprajāpataya

sa+indrāḥ devāḥ sa+īśānāḥ sa+prajāpatayaḥ

為因陀羅, 為伊舍那, 為諸世主并諸天眾

[為因陀羅, 諸天眾, 為伊舍那, 為諸世主]

(sa- : meaning “together with”)

sendrāḥ : m.nom.pl. of sendra

devāḥ : m.nom.pl. of deva

seśānāḥ : m.nom.pl. of seśāna

saprajāpatayaḥ : m.nom.pl. of saprajāpati

ārānnamasyanti

ārāt namasyanti(nam)

[DN: namaṣyanti]

遙為作禮

ārāt : adv., meaning “from afar”

namasyanti : sf. 3rd pl.

     

namaste puruṣājanya

namaḥ te puruṣa–ājanya

敬禮吉祥士

namaḥ : m.nom.sg. of namas

te : p.pron., 2nd dat.sg. of tvad

puruṣa– : m.noun

°ājanya : cpd., m.voc.sg. of °ājanya(fpp.)

namaste puruṣottama

namaḥ te puruṣa–uttama

敬禮士中尊

namaḥ : m.nom.sg. of namas

te : p.pron., 2nd dat.sg. of tvad

puruṣa– : m.noun

°uttama : m.voc.sg. of °uttama

     

yasya te nābhijānīmaḥ

yasya te na abhi+jānīmaḥ(jñā)

我今不知汝

yasya : rel.pron., m.gen.sg. of yad

te : p.pron., 2nd gen.sg. of tvad

na : ind.

abhijānīmaḥ : pres. 1st pl.

kiṃ tvaṃ niśritya dhyāyasi iti

kim tvam ni+śritya(śri) dhyāyasi(dhyai) iti

依何修靜慮

kim : interr.pron., n.acc.sg. of kim

tvam : pron., 2nd nom.sg. of tvad

niśritya : ger.

dhyāyasi : pres. 2nd sg.

iti : ind.

     

 

 

kathañca punaretatsūtrapadametamevārthaṃ paridīpayati pṛthivyādisaṃjñake vastuni yā pṛthivītyevamādikā nāmasaṃketaprajñaptiḥ sā pṛthivyādisaṃjñetyucyate| sā punaḥ saṃjñā pṛthivyādisaṃjñake vastuni samāropikā cāpavādikā ca| tanmayasvabhāvavastugrāhikā samāropikā| vastumātraparamārthanāśagrāhikā cāpavādikā saṃjñetyucyate| sā ca saṃjñāsya vibhūtā bhavati| vibhava ucyate prahāṇaṃ tyāgaḥ|

云何此經顯如是義?謂於一切地等想事,諸地等名施設假立,名地等想,即此諸想,於彼所有色等想事,或起增益或起損減。若於彼事起能增益有體自性執,名增益想,起能損減唯事勝義執,名損減想。彼於此想,能正除遣,能斷能捨,故名除遣。(大正30.489b24-29)

And, moreover, how does this very sutra verse illuminate its meaning? The ideation of earth etc. with regards to an object-base, that which is “earth” etc., name, convention and conceptualization, that one is said to be the “ideation of earth etc.” Moreover, that ideation with regard to an object-base having the name of earth etc. is superimposing and negating. The grasping to the object-base as made of substance and having intrinsic nature is, superimposing. The grasping to the destruction of the ultimate mere-object-base (vastumātra) is said to be the negating ideation. And, when this [type] ideation has come to be subdued, that subduing is called abandonment or forsaking. (FT 6.2.3.2)

 

kathañca punar

katham ca punaḥ

云何

katham : adv.

ca, punaḥ : both ind.

etatsūtrapadametamevārthaṃ paridīpayati

etat sūtra–padam etam eva artham

pari+dīpayati(dīp)

此經顯如是義

etat : dem., n.nom.sg. of etad

sūtra– : n.noun

°padam : cpd., n.nom.sg. of °pada

etam : dem., m.acc.sg. of etad

eva : ind.

artham : m.acc.sg. of artha

paridīpayati : caus., pres. 3rd sg.

pṛthivyādisaṃjñake vastuni

pṛthivī–ādi–saṃjñake vastuni

於地等想事

pṛthivī– : f.noun

ādi– : m.noun

°saṃjñake : cpd., n.loc.sg. of °saṃjñaka(adj.) vastuni

vastuni : n.loc.sg. of vastu

yā pṛthivītyevamādikā nāmasaṃketaprajñaptiḥ

yā pṛthivī iti evam–ādikā nāma–saṃketa–prajñaptiḥ

諸「地」等名施設假立

: rel.pron., f.nom.sg. of yad

pṛthivī : f.nom.sg. of pṛthivī

iti : ind. as quotation mark of pṛthivī

evam– : ind.

°ādikā : cpd., f.nom.sg. of °ādikā(adj.) °prajñaptiḥ

nāma– : n.noun

saṃketa– : adj./m.noun

°prajñaptiḥ : cpd., f.nom.sg. of °prajñapti

sā pṛthivyādisaṃjñetyucyate

sā pṛthivī–ādi–saṃjñā iti ucyate(vac)




名地等想

: dem., f.nom.sg. of tad

pṛthivī– : f.noun

ādi– : m.noun

°saṃjñā : cpd., f.nom.sg. of °saṃjñā

iti : ind.

ucyate : pass., pres. 3rd sg.

     

sā punaḥ saṃjñā

即此諸想

: f.nom.sg. of tad

punaḥ : ind.

saṃjñā : f.nom.sg. of saṃjñā

pṛthivyādisaṃjñake vastuni

pṛthivī–ādi–saṃjñake vastuni

於彼…等想事

[於地等想事]

pṛthivī– : f.noun

ādi– : m.noun

°saṃjñake : cpd., n.loc.sg. of °saṃjñaka(adj.) vastuni

vastuni : n.loc.sg. of vastu

samāropikā cāpavādikā ca

sam+ā+ropikā(ruh) ca apa+vādikā(vad) ca

或起增益或起損減

samāropikā : f.nom.sg. of samāropikā(adj.) saṃjñā

ca : ind.

apavādikā : f.nom.sg. of apavādikā(adj.) saṃjñā

     

tanmayasvabhāvavastugrāhikā

tat–maya–svabhāva–vastu–grāhikā(grah)

於彼事…有體自性執

[有體自性事執]

tat– : n.noun

maya– : adj.

svabhāva– : m.noun

vastu– : n.noun

°grāhikā : cpd., f.nom.sg. of °grāhikā(adj.) saṃjñā

samāropikā

名增益想

f.nom.sg. of samāropikā(adj.) saṃjñā

     

vastumātraparamārthanāśagrāhikā

vastu–mātra–parama–artha–nāśa(naś)–grāhikā

損減唯事勝義執

vastu– : n.noun

mātra– : n.noun

parama– : adj.

artha– : m.noun

nāśa– : m.noun

°grāhikā : cpd., f.nom.sg. of °grāhikā(adj.) saṃjñā

cāpavādikā saṃjñetyucyate

ca apavādikā saṃjñā iti ucyate(vac)

名損減想


ca : ind.

apavādikā : f.nom.sg. of apavādikā(adj.) saṃjñā

saṃjñā : f.nom.sg. of saṃjñā

iti : ind.

ucyate : pass., pres. 3rd sg.

     

sā ca saṃjñāsya vibhūtā bhavati

sā ca saṃjñā asya vi+bhūtā(bhū)

bhavati(bhū)

彼於此想能正除遣

: pron., f.nom.sg. of tad

ca : ind.

saṃjñā : f.nom.sg. of saṃjñā

asya : dem., m. gen. sg of idam

vibhūtā : f.nom.sg. of vibhūtā(ppp.)

bhavati : pres. 3rd sg.

     

vibhava ucyate

vi+bhavaḥ(bhū) ucyate(vac)

故名除遣

vibhavaḥ : m.nom.sg. of vibhava

ucyate : pass., pres. 3rd sg.

prahāṇaṃ tyāgaḥ

prahāṇam(han) tyāgaḥ(tyaj)

能斷能捨

prahāṇam : n.nom.sg. of prahāṇa

tyāgaḥ : m.nom.sg. of tyāga

     

 

 

tasmādāgamato'pi tathāgatāt paramāptāgamādveditavyaṃ nirabhilāpyasvabhāvāḥ sarvadharmā iti|

如是等類無量聖言,名為至教,由此如來最勝至教,應知諸法離言自性。(大正30.489b29-c02)

Therefore, in terms of the scriptures from the Tathāgata and also from the tradition of the highest teachings, it is to be understood that all dharma-s have ineffable intrinsic natures. (FT 6.3)

 

tasmādāgamato'pi

tasmāt āgama+taḥ api

如是聖言


tasmāt : m.abl.sg. of tad used as adv.

āgamataḥ : abl., āgama(m.) with abl.su. taḥ

api : ind.

tāthāgatāt paramāptāgamād

tathāgatāt parama–āpta–āgamāt


由此如來最勝至教

tāthāgatāt : m.abl.sg. of tathāgata

parama– : adj.

āpta– : ppp.

°āgamāt : cpd., m.abl.sg. of °āgama

veditavyaṃ nirabhilāpyasvabhāvāḥ sarvadharmā iti

veditavyam(vid) nirabhilāpya–svabhāvāḥ sarva–dharmāḥ iti

應知諸法離言自性

veditavyam : n.nom.sg. of veditavya(fpp.)

nirabhilāpya– : fpp.

°svabhāvāḥ : cpd., m.nom.pl. of °svabhāva

sarva– : adj.

°dharmāḥ : cpd., m.nom.pl. of °dharma

iti : ind.

     

 

7. 佛起言說意

evaṃ nirabhilāpyasvabhāveṣu sarvadharmeṣu kasmādabhilāpaḥ prayujyate tathā hi vinābhilāpena sā nirabhilāpyadharmatā pareṣāṃ vakta mapi na śakyate śrotumapi| vacane śravaṇe cāsati sā nirabhilāpyasvabhāvatā jñātumapi na śakyate| tasmādabhilāpaḥ prayujyate śravaṇajñānāya|

問:若如是者,何因緣故於一切法離言自性而起言說?答:若不起言說,則不能為他說一切法離言自性,他亦不能聞如是義。若無有聞,則不能知此一切法離言自性。為欲令他聞知諸法離言自性,是故於此離言自性而起言說。(大正30.489c03-08)

That being, why is speech applied with regard to all the dharma-s having ineffable natures? Because, without speech that ineffable dharma nature is not even capable of being spoken nor heard by others. And, there being no speech and hearing, that fact of the ineffable intrinsic nature cannot even be known. Therefore, speech is applied for the sake of the knowledge from hearing. (FT 7)

 

evaṃ evam

如是

ind.

nirabhilāpyasvabhāveṣu sarvadharmeṣu

nir+abhi+lāpya(lap)–sva+bhāveṣu(bhū) sarva–dharmeṣu

於一切法離言自性


nirabhilāpya– : fpp.

°svabhāveṣu : cpd., m.loc.pl. of °svabhāva

sarva– : adj.

°dharmeṣu : cpd., m.loc.pl. of °dharma

kasmād ← kasmāt

何因緣故 [何故]

interr.pron., m.abl.sg. of ka

abhilāpaḥ prayujyate ←

abhilāpaḥ(lap) pra+yujyate(yuj)

而起言說

abhilāpaḥ : m.nom.sg. of abhilāpa

prayujyate : pass., pres. 3rd sg.

tathā hi

[]

tathā : adv.

hi : ind.

adverbial phrase meaning “because”

vinābhilāpena ←

vinā abhi+lāpena(lap)

若不起言說

vinā : ind.

abhilāpena : m.instr.sg. of abhilāpa

sā nirabhilāpyadharmatā ←

sā nir+abhilāpya–dharmatā

諸法離言自性


: pron., f.nom.sg. of tad

nirabhilāpya– : fpp.

°dharmatā : cpd., f.nom.sg., dharma(m.) with f.abs.su.

pareṣāṃ vaktum api na śakyate ←

pareṣām vaktum(vac) api na śakyate(śak)

[DN: vakta mapi]

不能為他說

[為他說不能]

pareṣām : m.gen.pl. of para

vaktum : inf.

api, na : both ind.

śakyate : pass., pres. 3rd sg.

śrotumapi ←

śrotum(śru) api

亦不能聞

śrotum : inf.

api : ind., together with the previous api na meaning “neither … nor …”

     

vacane śravaṇe cāsati ←

vacane(vac) śravaṇe(śru) ca a+sati(as)

若無有聞

[説聞無有]




vacane : n.loc.sg. of vacana

śravaṇe : n.loc.sg. of śravaṇa

asati : n.loc.sg. of asant(pr.p.)

loc.absol.

sā nirabhilāpyasvabhāvatā ←

sā nir+abhilāpya–sva+bhāva+tā

離言自性

: pron., f.nom.sg. of tad

nirabhilāpya– : fpp.

°svabhāvatā : cpd., f.nom.sg., svabhāva(m.) with f.abs.su.

jñātumapi na śakyate ←

jñātum(jñā) api na śakyate

則不能知

jñātum : inf.

api, na : both ind.

śakyate : pass., pres. 3rd sg.

     

tasmād ← tasmāt

是故

m.abl.sg. of tad used as adv.

abhilāpaḥ prayujyate ←

abhilāpaḥ(lap) pra+yujyate(yuj)

起言說

abhilāpaḥ : m.nom.sg. of abhilāpa

prayujyate : pass., pres. 3rd sg.

śravaṇajñānāya ←

śravaṇa(śru)–jñānāya(jñā)

為欲令…聞知…

śravaṇa– : n.noun

°jñānāya : cpd., n.dat.sg. of °jñāna

     

 

8. 起八分別生三事

tasyā eva tathatāyā evamaparijñātatvādvālānāṃ tannidāno'ṣṭavidho vikalpaḥ pravartate trivastujanakaḥ| sarvasattvabhājanalokānāṃ nirvartakaḥ| tadyathā svabhāva vikalpo viśeṣavikalpaḥ piṇḍagrāhavikalpaḥ ahamiti vikalpaḥ mameti vikalpaḥ priyavikalpaḥ apriyavikalpaḥ tadubhayaviparītaśca vikalpaḥ|

又諸愚夫,由於如是所顯真如不了知故,從是因緣,八分別轉,能生三事,能起一切有情世間及器世間。云何名為八種分別?一者、自性分別;二者、差別分別;三者、總執分別;四者、我分別;五者、我所分別;六者、愛分別;七者、非愛分別;八者、彼俱相違分別。(大正30.489c09-14)

Because of the fact of the fools (bāla) not having fully understood (aparijñātatva) that very suchness, the eight-fold discrimination (aṣṭavidho vikalpaḥ) arises and [is] the generator of the three object-bases (trivastu); and the producer of all sentient beings and the receptacle worlds (bhājanalokāḥ). [The eight-fold discrimination are] namely, discrimination of intrinsic nature, discrimination of differences, discrimination of the form of the grasping of the whole, discrimination of “I”, discrimination of “mine”, discrimination of the pleasant, discrimination of the unpleasant and discrimination of that which is neither of these two. (FT 8.1)

 

tasyā eva tathatāyā

tasyāḥ eva tathatāyāḥ

如是真如

tasyāḥ : pron., f.gen.sg. of tad

eva : ind.

tathatāyāḥ : f.gen.sg. of tathatā(adv. tathā with f.abs.su. )

evamaparijñātatvād bālānāṃ

evam a+parijñā+ta+tva+āt bālānām

[DN: vālānāṃ]

愚夫…不了知故

evam : ind.

aparijñātatvāt : n.abl.sg. of aparijñātatva(ppp. aparijñāta

with n.abs.su. tva)

bālānām : m.gen.pl. of bāla

tannidāno

tat–nidānaḥ

從是因緣

tat– : pron., n.

°nidāna : cpd., m.nom.sg. of °nidāna

'ṣṭavidho vikalpaḥ pravartate

aṣṭa–vidhaḥ vi+kalpaḥ(kḷp) pra+vartate(vṛt)

八分別轉

aṣṭa– : cardinal

°vidha : cpd., m.nom.sg. of °vidha

vikalpaḥ : m.nom.sg. of vikalpa

pravartate : pres. 3rd sg. ātm.

trivastujanakaḥ

tri–vastu–janakaḥ(jan)

能生三事

tri– : cardinal

vastu– : n.noun

°janakaḥ : cpd., m.nom.sg. of °janaka(adj.) vikalpaḥ

     

sarvasattvabhājanalokānāṃ nirvartakaḥ

sarva–sattva–bhājana(bhaj)–lokānām nir+vartakaḥ(vṛt)

能起一切有情世間及器世間


sarva– : adj.

sattva– : m./n.noun

bhājana– : n.noun

°lokānām : cpd., m.gen.pl. of °loka

nirvartakaḥ : m.nom.sg. of nirvartaka(adj.) vikalpaḥ

     

tadyathā

tat yathā


tat : pron., n.nom.sg. of tad

yathā : adv.

adverbial phrase meaning “namely”

svabhāvavikalpo svabhāva–vikalpaḥ

[DN: svabhāva vikalpo]

自性分別

svabhāva– : m.noun

°vikalpaḥ : cpd., m.nom.sg. of °vikalpa

viśeṣavikalpaḥ

vi+śeṣa(śiṣ)–vikalpaḥ

差別分別

viśeṣa– : m.noun

°vikalpaḥ : cpd., m.nom.sg. of °vikalpa

piṇḍagrāhavikalpaḥ

piṇḍa–grāha(grah)–vikalpaḥ

總執分別

piṇḍa– : m.noun

grāha– : m.noun

°vikalpaḥ : cpd., m.nom.sg. of °vikalpa

ahamiti vikalpaḥ

aham iti vikalpaḥ

「我」分別

aham : p.pron., 1st nom.sg. of mad

iti : ind., as quotation mark of aham

vikalpaḥ : m.nom.sg. of vikalpa

mameti vikalpaḥ

mama iti vikalpaḥ

「我所」分別

mama : p.pron., 1st gen.sg. of mad

iti : ind., as quotation mark of mama

vikalpaḥ : m.nom.sg. of vikalpa

priyavikalpaḥ

priya–vikalpaḥ

愛分別

priya– : adj.

°vikalpaḥ : cpd., m.nom.sg. of °vikalpa

apriyavikalpaḥ

a+priya–vikalpaḥ

非愛分別

apriya– : adj.

°vikalpaḥ : cpd., m.nom.sg. of °vikalpa

tadubhayaviparītaśca vikalpaḥ

tat–ubhaya–vi+pari+itaḥ(ī/i) ca vikalpaḥ

彼俱相違分別

tat– : pron., n.

ubhaya– : adj.

°viparītaḥ : cpd., m.nom.sg. of °viparīta(ppp.) vikalpaḥ

vikalpaḥ : m.nom.sg. of vikalpa

     

 

 

sa punarayamaṣṭavidho vikalpaḥ katameṣāṃ trayāṇāṃ vastūnāṃ janako bhavati|

云何如是八種分別能生三事?(大正30.489c15)

Now, of which three object-bases is the eight-fold discrimination the generator? (FT 8.2.1)

 

sa punarayamaṣṭavidho vikalpaḥ

saḥ punaḥ ayam aṣṭa–vidhaḥ vikalpaḥ(kḷp)

如是八種分別

saḥ : pron., m.nom.sg. of tad

punaḥ : ind.

ayam : dem., m.nom.sg. of idam

aṣṭa– : cardinal

°vidha : cpd., m.nom.sg. of °vidha

vikalpaḥ : m.nom.sg. of vikalpa

katameṣāṃ katameṣām

云何

interr.pron., n.gen.pl. of katama

trayāṇāṃ vastūnāṃ janako bhavati

trayāṇām vastūnām janakaḥ(jan) bhavati(bhū)

能生三事


trayāṇām : n.gen.pl. of traya

vastūnām : n.gen.pl. of vastu

janaka : m.nom.sg. of janaka(adj.) vikalpaḥ

bhavati : pres. 3rd sg.

     

 

 

yaśca svabhāvavikalpo yaśca viśeṣavikalpo yaśca piṇḍagrāhavikalpa itīme trayo vikalpā vikalpaprapañcādhiṣṭhānaṃ vikalpaprapañcālambanaṃ vastu janayanti rūpādisaṃjñakam| yadvastvadhiṣṭhāya sa nāmasaṃjñābhilāpaparigṛhīto nāmasaṃjñābhilāpaparibhāvito vikalpaḥ prapañcayan tasminneva vastuni vicaratyanekavidho bahunānāprakāraḥ|

謂若自性分別、若差別分別、若總執分別,此三分別能生分別戲論所依、分別戲論所緣事,謂色等想。事為依緣故,名想言說所攝、名想言說所顯分別戲論,即於此事分別計度非一、眾多品類差別。(大正30.489c15-20)

These three discriminations - that which is the discrimination of intrinsic nature, that which is the discrimination of differences and that which is the discrimination of the grasping of the whole; generate the object-base having the name “form” etc. which is the support for the discrimination of conceptual proliferation (vikalpaprapañca-adhiṣṭhānam) and which is the discrimination of the conceptual proliferation of the cognitive object (vikalpaprapañca-ālambana). Relying on and with regard to such an object-base, while conceptually proliferating, sustained by name, ideation and speech, and made manifest by name, ideation and speech scrutinizes the manifold and innumerable types and categories [of conceptual proliferation]. (FT 8.2.2.1)

 

yaśca svabhāvavikalpo

yaḥ ca svabhāva–vi+kalpaḥ

若自性分別

ya : rel.pron., m.nom.sg. of yad

ca : ind.

svabhāva– : m.noun

°vikalpaḥ : cpd., m.nom.sg. of °vikalpa

yaśca viśeṣavikalpo

yaḥ ca vi+śeṣa–vikalpaḥ

若差別分別

ya : rel.pron., m.nom.sg. of yad

ca : ind.

viśeṣa– : m.noun

°vikalpaḥ : cpd., m.nom.sg. of °vikalpa

yaśca piṇḍagrāhavikalpa

yaḥ ca piṇḍa–grāha–vikalpaḥ

若總執分別

ya : rel.pron., m.nom.sg. of yad

ca : ind.

piṇḍa– : m.noun

grāha– : m.noun

°vikalpaḥ : cpd., m.nom.sg. of °vikalpa

itīme trayo vikalpā

iti ime trayaḥ vikalpāḥ

此三分別

iti : ind.

ime : dem., m.nom.pl. of idam

traya : m.nom.pl. of traya

vikalpā : m.nom.pl. of vikalpa

vikalpaprapañcādhiṣṭhānaṃ

vikalpa–pra+pañca(pañc)–adhi+ṣṭhānam(sthā)

分別戲論所依

vikalpa– : m.noun

prapañca– : m.noun

°adhiṣṭhānam : cpd., n.acc.sg. of °adhiṣṭhāna vastu

vikalpaprapañcālambanaṃ

vikalpa–prapañca–ā+lambanam(lamb)

分別戲論所緣

vikalpa– : m.noun

prapañca– : m.noun

°ālambanam : cpd., n.acc.sg. of °ālambana vastu

vastu

n.acc.sg. of vastu

janayantijanayanti(jan)

能生

caus., pres. 3rd pl.

rūpādisaṃjñakam

rūpa–ādi–saṃjñakam(jñā)

色等想

rūpa– : n.noun

ādi– : m.noun

°saṃjñakam : cpd., n.acc.sg. of °saṃjñaka(adj.) vastu

     

yadvastvadhiṣṭhāya

yat vastu adhiṣṭhāya(sthā)

事為依緣故

yat : rel.pron., n.nom.sg. of tad

vastu : n.nom.sg. of vastu

adhiṣṭhāya : ger.

sa nāmasaṃjñābhilāpaparigṛhīto

saḥ nāma–saṃjñā–abhi+lāpa(lap)–pari+gṛhītaḥ(grah)

名想言說所攝

sa : pron., m.nom.sg. of tad

nāma– : n.noun

saṃjñā– : f.noun

abhilāpa– : adv.

°parigṛhīta : cpd., m.nom.sg. of °parigṛhīta(ppp.) vikalpa

nāmasaṃjñābhilāpaparibhāvito

nāma–saṃjñā–abhilāpa–pari+bhāvitaḥ(bhū)

名想言說所顯

nāma– : n.noun

saṃjñā– : f.noun

abhilāpa– : adv.

°paribhāvita : cpd., m.nom.sg. of °paribhāvita(ppp., caus.) vikalpa

vikalpaḥ prapañcayan

vikalpaḥ pra+pañcayan(pañc)

分別戲論

vikalpa : m.nom.sg. of vikalpa

prapañcayan : m.nom.sg. of prapañcayant(pr.p.)

tasminneva vastuni vicaraty

tasmin eva vastuni vi+carati(car)

於此事分別計度

tasmin : pron., n.loc.sg. of tad

eva : ind.

vastuni : n.loc.sg. of vastu

vicarati : pres. 3rd sg.

anekavidho

an+eka–vidhaḥ

非一

[非一種]

aneka– : cardinal

°vidha : cpd., m.nom.sg. of °vidha

bahunānāprakāraḥ

bahu–nānā–pra+kāraḥ

眾多品類差別

[眾多差別品類]

bahu– : adj.

nānā– : adj.

°prakāraḥ : cpd., m.nom.sg. of °prakāra

     

 

 

tatra yañcāhamiti vikalpo yaśca mameti vikalpaḥ itīmau dvau vikalpau satkāyadṛṣṭiśca tadanyasarvadṛṣṭi[-mūlaṃ māna-] mūlamasmimānañca tadanyasarvamānamūlaṃ janayataḥ|

若我分別、若我所分別,此二分別能生一切餘見根本及慢根本薩迦耶見,及能生一切餘慢根本所有我慢。(大正30.489c20-22)

Therein, these two discriminations – that which is the discrimination as “I” and that which is the discrimination as “mine” – generate the true-self-view (satkāyadṛṣṭi) which is the root of all other views and the root of conceit, and [generate] the arrogance which is the root of all other conceit. (FT 8.2.2.2)

 

tatra yaścāhamiti vikalpo

tatra yaḥ ca aham iti vi+kalpaḥ

[DN: yañcāhamiti]

若「我」分別

tatra : adv.

ya : rel.pron., m.nom.sg. of yad

ca : ind.

aham : p.pron., 1st nom.sg. of mad

iti : ind., as quotation mark of aham

vikalpaḥ : m.nom.sg. of vikalpa

yaśca mameti vikalpaḥ

yaḥ ca mama iti vikalpaḥ

若「我所」分別

mama : p.pron., 1st gen.sg. of mad

iti : ind., as quotation mark of mama

vikalpaḥ : m.nom.sg. of vikalpa

itīmau dvau vikalpau

iti imau dvau vikalpau

此二分別

iti : ind.

imau : dem., m.nom.du. of idam

dvau : cardinal, m.nom.du. of dva

vikalpau : m.nom.du. of vikalpa

satkāyadṛṣṭiṃ ca

satkāya–dṛṣṭim(dṛś) ca

[DN: satkāyadṛṣṭiśca; TK: satkāyadṛṣṭiṃ ca]

薩迦耶見

satkāya– : m.noun

°dṛṣṭim : cpd., f.acc.sg. of °dṛṣṭi

ca : ind.

tadanyasarvadṛṣṭimūlaṃ

tat–anya–sarva–dṛṣṭi–mūlam


一切餘見根本

[餘一切見根本]

tat– : pron., n.

anya– : adj.

sarva– : adj.

dṛṣṭi– : f.noun

°mūlam : cpd., n.acc.sg. of °mūla

mānamūlam

māna–mūlam

及慢根本

māna– : m./n.noun

°mūlam : cpd., n.acc.sg. of °mūla

asmimānañca

asmi(as)–mānam ca

我慢

asmi– : 1st sg., meaning “I am”

°mānam : cpd., m.acc.sg. of °māna

tadanyasarvamānamūlaṃ

tat–anya–sarva–māna–mūlam

一切餘慢根本
[餘一切慢根本]


tat– : pron., n.

anya– : adj.

sarva– : adj.

māna– : m./n.noun

°mūlam : cpd., n.acc.sg. of °mūla

janayataḥ(jan)

能生

caus., pres. 3rd du.

     

 

 

tatra priyavikalpo'priyavikalpastadubhayaviparītaśca vikalpo yathāyogaṃ rāgadveṣamohān janayanti|

若愛分別、若非愛分別、若彼俱相違分別,如其所應能生貪欲、瞋恚、愚癡。(大正30.489c22-24)

Among them, the discrimination of the pleasant, the discrimination of the unpleasant and the discrimination which is neither of those two, generate greed (rāga), aversion (dveṣa) and ignorance (moha) accordingly. (FT 8.2.2.3)

 

tatra priyavikalpo'priyavikalpas

tatra priya–vikalpaḥ a+priya–vikalpaḥ

若愛分別, 非愛分別

tatra : adv.

priya–, apriya– : adj.

°vikalpaḥ : cpd., m.nom.sg. of °vikalpa

tadubhayaviparītaśca vikalpo

tat–ubhaya–vi+pari+itaḥ(i/ī ) ca vikalpaḥ

彼俱相違分別

tat– : pron., n.

ubhaya– : adj.

°viparītaḥ : cpd., m.nom.sg. of °viparīta(ppp.) vikalpaḥ

vikalpaḥ : m.nom.sg. of vikalpa

yathāyogaṃ

yathā–yogam

如其所應

yathā– : adv.

°yogam : cpd., adv.

adverbial phrase meaning “accordingly”

rāgadveṣamohān

rāga–dveṣa–mohān

貪欲瞋恚愚癡

rāga– : m.noun

dveṣa– : m.noun

°mohān : cpd., m.acc.pl. of °moha

janayanti

能生

caus., pres. 3rd pl.

     

 

evamayamaṣṭavidho vikalpaḥ asya trividhasya vastunaḥ prādurbhāvāya saṃvartate yaduta vikalpādhiṣṭhānasya prapañcavastunaḥ dṛṣṭyasmimānasya rāgadveṣamohānāñca| tatra vikalpaprapañcavastvāśrayā satkāyadṛṣṭirasmimānaśca| satkāyadṛṣṭyasmimānāśritā rāgadveṣamohāḥ| ebhiśca tribhirvastubhiḥ sarvalokānāṃ pravṛttipakṣo niravaśeṣaḥ paridīpito bhavati|

是名八種分別能生如是三事,謂分別戲論所依緣事,見、我慢事,貪、瞋、癡事。當知此中分別戲論所依緣事為所依止,生薩迦耶見及以我慢;薩迦耶見我慢為依,生貪、瞋、癡。由此三事,普能顯現一切世間流轉品法。(大正30.489c24-29)

In this way, this eight-fold discrimination leads to the manifestation of the three-fold object-bases: (1) that is the object-base of proliferation which is the support for conceptualization; (2) the view of conceit; (3) greed, aversion and ignorance. Among them, dependent on the object-base of conceptual proliferation, there are ‘self view’ and conceit; dependent on self view and conceit, there are greed, hatred and ignorance. And because of these three object-bases, operating [samsaric] portion (pravṛttipakṣaḥ) of all worlds without any remainder comes to be fully elucidated. (FT 8.2.2.4)

 

evamayamaṣṭavidho vikalpaḥ

evam ayam aṣṭa–vidhaḥ vi+kalpaḥ(kḷp)

如是八種分別

evam : ind.

ayam : dem., m.nom.sg. of idam

aṣṭa– : cardinal

°vidha : cpd., m.nom.sg. of °vidha

vikalpaḥ : m.nom.sg. of vikalpa

asya trividhasya vastunaḥ

asya tri–vidhasya vastunaḥ

三事

asya : dem., n.gen.sg. of idam

tri– : cardinal

°vidhasya : m.gen.sg. of °vidha

vastunaḥ : n.gen.sg. of vastu

prādurbhāvāya saṃvartate

prādur–bhāvāya sam+vartate(vṛt)

能生

prādur– : adv.

°bhāvāya : cpd., m.dat.sg. of °bhāva

saṃvartate : pres. 3rd sg. ātm.

yaduta yat uta

yat : rel.pron., n.nom.sg. of yad

uta : ind.

adverbial phrase meaning “that is”

vikalpādhiṣṭhānasya prapañcavastunaḥ

vikalpa–adhi+ṣṭhānasya(sthā) pra+pañca(pañc)–vastunaḥ

分別戲論所依緣事

[分別所依戲論事]

vikalpa– : m.noun

°adhiṣṭhānasya : cpd., n.gen.sg. of °adhiṣṭhāna

prapañca– : m.noun

°vastunaḥ : cpd., n.gen.sg. of °vastu

dṛṣṭyasmimānasya

dṛṣṭi(dṛś)–asmi(as)–mānasya

見我慢事

[見我慢]

dṛṣṭi– : f.noun

asmi– : 1st sg., meaning “I am”

°mānasya : cpd., m.gen.sg. of °māna

rāgadveṣamohānāñca

rāga–dveṣa–mohānām ca

貪瞋癡事

[貪瞋癡]

rāga– : m.noun

dveṣa– : m.noun

°mohānām : cpd., m.gen.pl. of °moha

     

tatra

此中

adv.

vikalpaprapañcavastvāśrayā

vikalpa–prapañca–vastu–ā+śrayā(śri)

分別戲論事為所依止

vikalpa– : m.noun

prapañca– : m.noun

vastu– : n.noun

°āśrayā : cpd., f.nom.sg. of ° āśrayā °dṛṣṭi

satkāyadṛṣṭirasmimānaśca

sat+kāya–dṛṣṭiḥ asmi–mānaḥ ca

薩迦耶見及以我慢

satkāya– : m.noun

°dṛṣṭi : cpd., f.nom.sg. of °dṛṣṭi

asmi– : 1st sg., meaning “I am”

°māna : cpd., m.nom.sg. of °māna

ca : ind.

     

satkāyadṛṣṭyasmimānāśritā

sat+kāya–dṛṣṭi–asmi-māna–āśritāḥ(śri)

薩迦耶見我慢為依

satkāya– : m.noun

dṛṣṭi– : f.noun

asmi– : 1st sg., meaning “I am”

māna– : m.noun

°āśritā : cpd., m.nom.pl. of °āśrita(ppp.) °mohāḥ

rāgadveṣamohāḥ

raga–dveṣa–mohāḥ

貪瞋癡

rāga– : m.noun

dveṣa– : m.noun

°mohāḥ : cpd., m.nom.pl. of °moha

     

ebhiśca tribhirvastubhiḥ

ebhiḥ ca tribhiḥ vastubhiḥ

由此三事

ebhiḥ : dem., n.instr.pl. of idam

tribhiḥ : cardinal, n.instr.pl. of try

vastubhiḥ : n.instr.pl. of vastu

sarvalokānāṃ pravṛttipakṣo

sarva–lokānām pra+vṛtti(vṛt)–pakṣaḥ

一切世間流轉品法


sarva– : adj.

°lokānām : cpd., m.gen.pl. of °loka

pravṛtti– : f.noun

°pakṣa : cpd., m.nom.sg. of °pakṣa

niravaśeṣaḥ paridīpito bhavati

nir+ava+śeṣaḥ(śiṣ) pari+dīpitaḥ(dīp) bhavati

普能顯現

niravaśeṣaḥ : m.nom.sg. of niravaśeṣa(adj.) °pakṣa

paridīpita : m.nom.sg. of paridīpita(ppp.) °pakṣa

bhavati : pres. 3rd sg.

     

 

 

tatra svabhāvavikalpaḥ katamaḥ| rūpādisaṃjñake vastuni rūpamityevamādiryo vikalpaḥ| ayamucyate svabhāvavikalpaḥ|

云何名為自性分別?謂於一切色等想事,分別色等種種自性所有尋思,如是名為自性分別。(大正30.489c29-490a02)

Among them, what is the discrimination of intrinsic nature? It is that reasoning (vitarka) with regards to the object-base having the name “form” etc., this is called discrimination of intrinsic nature (svabhāvavikalpaḥ). (FT 8.3.1)

 

tatra svabhāvavikalpaḥ

tatra svabhāva–vi+kalpaḥ(kḷp)

自性分別

tatra : adv.

svabhāva– : m.noun

°vikalpaḥ : cpd., m.nom.sg. of °vikalpa

katamaḥ

云何

interr.pron., m.nom.sg. of katama

     

rūpādisaṃjñake vastuni

rūpa–ādi–saṃjñake vastuni

謂於色等想事

rūpa– : n.noun

ādi– : m.noun

°saṃjñake : cpd., n.loc.sg. of °saṃjñaka(adj.) vastuni

vastuni : n.loc.sg. of vastu

rūpamityevamādiryo vitarkaḥ

rūpam iti evam–ādiḥ yaḥ

vi+tarkaḥ(tark)

[DN: °yo vikalpaḥ, TK: vitarkaḥ]

分別「色」等種種自性所有尋思

[「色」等種種尋思]

rūpam : n.nom.sg. of rūpa

iti : ind., as quotation mark of rūpam

evam– : ind.

°ādiḥ : cpd., m.nom.sg. °ādi

yaḥ : rel.pron., m.nom.sg. of yad

vitarkaḥ : m.nom.sg. of vitarka

     

ayamucyate

ayam ucyate(vac)

如是名為

ayam : dem., m.nom.sg. of idam

ucyate : pass., pres. 3rd sg.

svabhāvavikalpaḥ

svabhāva–vikalpaḥ(kḷp)

自性分別

svabhāva– : m.noun

°vikalpaḥ : cpd., m.nom.sg. of °vikalpa

     

 

viśeṣavikalpaḥ katamaḥ| tasminneva rūpādisaṃjñake vastuni ayaṃ rūpī ayamarūpī ayaṃ sanidarśano'yamanidarśana evaṃ sapratigho'pratighaḥ| sāsravo'nāsravaḥ saṃskṛto'saṃskṛtaḥ kuśalo'kuśalo vyākṛto'vyākṛtaḥ atīto'nāgataḥ pratyutpanna ityevaṃbhāgīyenāpramāṇena prabhedanayena yā svabhāvavikalpādhiṣṭhānā tadviśiṣṭārthavikalpanā| ayamucyate viśeṣavikalpaḥ|

云何名為差別分別?謂即於彼色等想事,謂此有色、謂此無色,謂此有見、謂此無見,謂此有對、謂此無對,謂此有漏、謂此無漏,謂此有為、謂此無為,謂此是善、謂此不善、謂此無記,謂此過去、謂此未來、謂此現在,由如是等無量品類差別道理,即於自性分別依處,分別種種彼差別義,如是名為差別分別。(大正30.490a02-10)

What is discrimination of differences? With regard to that very object-base having the name “form” etc., [thinking] “this is material” (or “this is non-material”), “this is visible”, “this is invisible”; likewise, “this is resistant”, “non-resistant”; “with outflow”, “without outflow”; “conditioned”, “unconditioned”; “skilfull”, “unskilfull”; “non-defined”; “past”, “future”, and “present”. In this way then, [there are] infinite divisions of such types. Thus, that which is the construction for the sake of differentiation having as support the discrimination of intrinsic nature, this, is said to be discrimination of differences (viśeṣavikalpaḥ). (FT 8.3.2)

 

viśeṣavikalpaḥ

vi+śeṣa(śiṣ)–vi+kalpaḥ

差別分別

viśeṣa– : m.noun

°vikalpaḥ : cpd., m.nom.sg. of °vikalpa

katamaḥ

云何

interr.pron., m.nom.sg. of katama

     

tasminneva rūpādisaṃjñake vastuni

tasmin eva rūpa–ādi–saṃjñake vastuni

即於彼色等想事

tasmin : pron., n.loc.sg. of tad

eva : ind.

rūpa– : n.noun

ādi– : m.noun

°saṃjñake : cpd., n.loc.sg. of °saṃjñaka(adj.) vastuni

vastuni : n.loc.sg. of vastu

ayaṃ rūpī ayamarūpī

ayam rūpī ayam a+rūpī

此有色此無色

ayam : dem., m.nom.sg. of idam

rūpī, arūpī : m.nom.sg. of rūpīn, arūpīn

ayaṃ sanidarśano'yamanidarśana

ayam sa+ni+darśanaḥ(dṛś) ayam a+ni+darśanaḥ

此有見此無見

ayam : dem., m.nom.sg. of idam

sanidarśanaḥ, anidarśanaḥ : m.nom.sg. of sanidarśana, anidarśana

evaṃ sapratigho'pratighaḥ

evam sa+prati+ghaḥ(han) a+prati+ghaḥ

[如是]有對無對


evam : ind.

sapratighaḥ, apratighaḥ : m.nom.sg. of sapratigha, apratigha

     

sāsravo'nāsravaḥ

sa+ā+sravaḥ(sru) an+ā+sravaḥ

有漏無漏

sāsravaḥ, anāsravaḥ : m.nom.sg. of sāsrava, anāsrava

saṃskṛto'saṃskṛtaḥ

sam+skṛtaḥ(kṛ) a+sam+skṛtaḥ

有為無為

saṃskṛtaḥ, asaṃskṛtaḥ : m.nom.sg. of saṃskṛta(ppp.), asaṃskṛta(ppp.)

kuśalo'kuśalo vyākṛto'vyākṛtaḥ

kuśalaḥ a+kuśalaḥ vi+ā+kṛtaḥ(kṛ) a+vyākṛtaḥ

善不善無記

kuśalaḥ, akuśalaḥ : m.nom.sg. of kuśala, akuśala

vyākṛtaḥ, avyākṛtaḥ : m.nom.sg. of vyākṛta(ppp.), avyākṛta(ppp.)

atīto'nāgataḥ pratyutpanna

ati+itaḥ(ī) an+ā+gataḥ(gam) prati+ut+pannaḥ(pad)

過去未來現在

atītaḥ : m.nom.sg. of atīta(ppp.)

anāgataḥ : m.nom.sg. of anāgata(ppp.)

pratyutpannaḥ : m.nom.sg. of pratyutpanna(ppp.)

ityevaṃbhāgīyenāpramāṇena prabhedanayena

iti evam bhāgīyena a+pra+māṇena(mā) pra+bheda(bhid)–nayena(nī)

[]如是等無量品類差別道理


iti : ind.

evam : ind.

bhāgīyena : m.instr.sg. of bhāgīya

apramāṇena : m.instr.sg. of apramāṇa

prabheda– : m.noun

°nayena : cpd., m.instr.sg. of °naya

yā svabhāvavikalpādhiṣṭhānā

yā svabhāva–vikalpa–adhiṣṭhānā(sthā)

自性分別依處




: rel.pron., f.nom.sg. of yad

svabhāva– : m.noun

vikalpa– : m.noun

°adhiṣṭhānā : cpd., f.nom.sg. of °adhiṣṭhānā

tadviśiṣṭārthavikalpanā

tat–vi+śiṣṭa(śiṣ)–artha–vi+kalpanā

分別種種彼差別義

[彼差別義分別]

tat– : pron., n.

viśiṣṭa– : ppp.

artha– : m.noun

°vikalpanā : cpd., f.nom.sg. of °vikalpanā

     

ayamucyate

ayam ucyate(vac)

如是名為

ayam : dem., m.nom.sg. of idam

ucyate : pass., pres. 3rd sg.

viśeṣavikalpaḥ

vi+śeṣa(śiṣ)–vikalpaḥ

差別分別

viśeṣa– : m.noun

°vikalpaḥ : cpd., m.nom.sg. of °vikalpa

     

 

piṇḍagrāhavikalpaḥ katamaḥ| yastasminneva rūpādisaṃjñake vastuni ātmasattva jīvajantusaṃjñāsaṃketopasaṃhitaḥ piṇḍiteṣu bahuṣu dharmeṣu piṇḍagrāhahetukaḥ pravartate gṛhasenāvanādiṣu bhojanapānayānavastrādiṣu ca tatsaṃjñāsaṃketopasaṃhitaḥ| ayamucyate piṇḍagrāhavikalpaḥ|

云何名為總執分別?謂即於彼色等想事,我及有情、命者、生者等假想施設所引分別,於總多法總執為因分別而轉,於舍、軍、林、飲、食、衣、乘等假想施設所引分別,如是名為總執分別。(大正30.490a10-14)

What is discrimination of grasping as a whole? That [discrimination] with regard to that very object-base having the name of “form” etc. operates as a cause to grasp many groups of dharma-s as a whole, closely connected (upasaṃhitaḥ) with convention of “self - sentient being - life - creature”. And, as well that ideation and convention connected with [terms] “house - army - forest etc.” and “food - drink - vehicle - and garment etc.” This is known as the discrimination of grasping as a whole. (FT 8.3.3)

 

piṇḍagrāhavikalpaḥ

piṇḍa–grāha(grah)–vi+kalpaḥ

總執分別

piṇḍa– : m.noun

grāha– : m.noun

°vikalpaḥ : cpd., m.nom.sg. of °vikalpa

katamaḥ

云何

interr.pron., m.nom.sg. of katama

     

yastasminneva rūpādisaṃjñake vastuni

yaḥ tasmin eva rūpa–ādi–saṃjñake vastuni

即於彼色等想事

yaḥ : rel.pron., m.nom.sg. of yad

tasmin : n.loc.sg. of tad

eva : ind.

rūpa– : n.noun

ādi– : m.noun

°saṃjñake : cpd., n.loc.sg. of °saṃjñaka(adj.) vastuni

vastuni : n.loc.sg. of vastu

ātmasattva jīvajantusaṃjñāsaṃketopasaṃhitaḥ

ātma–sattva–jīva–jantu(jan)–saṃjñā(jña)– sam+keta(cit)–upa+sam+hitaḥ(dhā)

我及有情命者生者等假想施設所引

ātma– : m.noun, ātman in cpd. form

sattva– : m./n.noun

jīva– : m.noun

jantu– : m.noun

saṃjñā– : f.noun

saṃketa– : m.noun

°upasaṃhitaḥ : cpd., m.nom.sg. of °upasaṃhita(ppp.) vikalpaḥ

piṇḍiteṣu bahuṣu dharmeṣu

於總多法

piṇḍiteṣu : m.loc.pl. of piṇḍita

bahuṣu : m.loc.pl. of bahu

dharmeṣu : m.loc.pl. of dharma

piṇḍagrāhahetukaḥ

piṇḍa–grāha–hetukaḥ

總執為因

piṇḍa– : m.noun

grāha– : m.noun

°hetukaḥ : cpd., m.nom.sg. of °hetuka(adj.) °vikalpaḥ

pravartate pra+vartate(vṛt)

pres. 3rd sg. ātm.

gṛhasenāvanādiṣu

gṛha–senā–vana–ādiṣu

於舍軍林等

gṛha– : m.noun

senā– : f.noun

vana– : n.noun

°ādiṣu : cpd., m.loc.pl. of °ādi

bhojanapānayānavastrādiṣu ca

bhojana–pāna–yāna–vastra–ādiṣu ca

飲食衣乘等

[食飲乘衣等]

bhojana– : n.noun

pāna– : n.noun

yāna– : n.noun

vastra– : n.noun

°ādiṣu : cpd., m.loc.pl. of °ādi

ca : ind.

tatsaṃjñāsaṃketopasaṃhitaḥ

tat–saṃjñā–saṃketa–upa+sam+hitaḥ(dhā)

假想施設所引

tat– : pron., n.

saṃjñā– : f.noun

saṃketa– : m.noun

°upasaṃhitaḥ : cpd., m.nom.sg. of °upasaṃhita(ppp.) °vikalpaḥ

     

ayamucyate

ayam ucyate(vac)

如是名為

ayam : dem., m.nom.sg. of idam

ucyate : pass., pres. 3rd sg.

piṇḍagrāhavikalpaḥ

piṇḍa–grāha(grah)–vikalpaḥ

總執分別

piṇḍa– : m.noun

grāha– : m.noun

°vikalpaḥ : cpd., m.nom.sg. of °vikalpa

     

 

 

ahamiti mameti ca vikalpaḥ katamaḥ| yadvastu sāsravaṃ sopādānīyaṃ dīrghakālamātmato vā ātmīyato vā saṃstutamabhiniviṣṭaṃ paricitaṃ tasmādasaṃgrāha-saṃstavāt svaṃ dṛṣṭisthānīyaṃ vastu pratītyotpadyate vitatho viakalpaḥ| ayamucyate ahamiti mameti ca vikalpaḥ|

云何名為「我」、「我所」分別?謂若諸事有漏、有取,長時數習「我」、「我所」執之所積聚,由宿串習彼邪執故,自見處事為緣所生虛妄分別,如是名為「我」、「我所」分別。(大正30.490a14-18)

What is the discrimination of “I” and “mine”? That object-base which is conducive to outflow and favourable to grasping (sa-upādānīyam) for a long time, familiarized (saṃstutam), attached to (abhiniviṣṭam) and accrued (paricitam) as self (ātma) or belonging to self (ātmīyaḥ). Therefore, from the familiarity with such false-grasping, untrue discrimination arises depending on the object-base representative of self-view. This is called the discrimination of “I” and “mine”. (FT 8.3.4)

 

ahamiti mameti ca vikalpaḥ

aham iti mama iti ca vikalpaḥ

「我」「我所」分別

aham : p.pron., 1st nom.sg. of mad

mama : p.pron., 1st gen.sg. of mad

iti : ind., as quotation mark of aham, mama

ca : ind.

vikalpaḥ : m.nom.sg. of vikalpa

katamaḥ

云何

interr.pron., m.nom.sg. of katama

     

yadvastu

yat vastu

諸事

yat : rel.pron., n.nom.sg. of yad

vastu : n.nom.sg. of vastu

sāsravaṃ sopādānīyaṃ

sa+ā+sravam(śru) sa+upa+ā+dānīyam(dā)

有漏有取

sāsravam : n.nom.sg. of sāsrava(adj.) vastu

sopādānīyam : n.nom.sg. of sopādānīya(fpp.) vastu

dīrghakālamātmato vā ātmīyato vā

dīrgha–kālam ātma+taḥ vā ātmīya+taḥ vā

長時…我,我所

dīrgha– : adj.

°kālam : cpd., adv.

ātmataḥ : adv., ātman(m.) with abl.su. taḥ

: ind.

ātmīyataḥ : adv., ātmīya(adj.) with abl.su. taḥ

saṃstutamabhiniviṣṭaṃ paricitaṃ

sam+stutam(stu) abhi+ni+viṣṭam(viś) pari+citam(ci)

數習…執…積聚

saṃstutam : n.nom.sg. of saṃstuta(ppp.) vastu

abhiniviṣṭam : n.nom.sg. of abhiniviṣṭa(ppp.) vastu

paricitam : n.nom.sg. of paricita(ppp.) vastu

tasmādasaṃgrāha-saṃstavāt

tasmāt a+sam+grāha(grah)–

sam+stavāt(stu)

由宿串習彼邪執故

[由彼邪執宿串習故]

tasmāt : pron., m.abl.sg. of tad

asaṃgrāha– : m.noun

°saṃstavāt : cpd., m.abl.sg. of °saṃstava

svaṃ dṛṣṭisthānīyaṃ vastu

svam dṛṣṭi–sthānīyam(sthā) vastu

自見處事

svam : n.acc.sg. of sva(adj.) °sthānīya

dṛṣṭi– : f.noun

°sthānīyam : cpd., n.acc.sg. of °sthānīya(fpp.) vastu

vastu : n.acc.sg. of vastu

pratītyotpadyate

prati+itya(i/ī)–ut+padyate(pad)

為緣所生

pratītya– : ger.

°utpadyate : cpd., pass., pres. 3rd sg.

vitatho vikalpaḥ vi+tathaḥ vikalpaḥ

[DN: viakalpaḥ]

虛妄分別

vitathaḥ : m.nom.sg. of vitatha(adj.) vikalpaḥ

vikalpaḥ : m.nom.sg. of vikalpa

     

ayamucyate

ayam ucyate(vac)

如是名為

ayam : dem., m.nom.sg. of idam

ucyate : pass., pres. 3rd sg.

ahamiti mameti ca vikalpaḥ

aham iti mama iti ca vikalpaḥ

「我」「我所」分別

aham : p.pron., 1st nom.sg. of mad

mama : p.pron., 1st gen.sg. of mad

iti : ind., as quotation mark of aham, mama

ca : ind.

vikalpaḥ : m.nom.sg. of vikalpa

     

 

 

priyavikalpaḥ katamaḥ| yaḥ śubha-manāpa-vastvālambano vikalpaḥ|

云何名為愛分別?謂緣淨妙可意事境所生分別。(大正30.490a18-19)

What is the discrimination of the agreeable? That discrimination which takes an object-base which is agreeable and mentally pleasant as cognitive object. (FT 8.3.5)

 

priyavikalpaḥ

priya–vi+kalpaḥ

愛分別

priya– : adj.

°vikalpaḥ : cpd., m.nom.sg. of °vikalpa

katamaḥ

云何

interr.pron., m.nom.sg. of katama

     

yaḥ śubha-manāpa-vastvālambano vikalpaḥ

yaḥ śubha–manāpa–vastu–ā+lambanaḥ(lamb) vikalpaḥ

緣淨妙可意事境所生分別

yaḥ : rel.pron., m.nom.sg. of yad

śubha : adj. vastu

manāpa– : adj. vastu

vastu– : n.noun

°ālambanaḥ : cpd., adj., m.nom.sg. of °ālambana(n.) vikalpaḥ

vikalpaḥ : m.nom.sg. of vikalpa

     

 

 

apriyavikalpaḥ katamaḥ| yo'śubhāmanāpa-vastvālambano vikalpaḥ|

云何名為非愛分別?謂緣不淨妙不可意事境所生分別。(大正30.490a19-21)

What is the discrimination of the disagreeable? That discrimination which takes an object-base which is revolting and mentally unpleasant as its cognitive object-base. (FT 8.3.6)

 

apriyavikalpaḥ

a+priya–vi+kalpaḥ

非愛分別

apriya– : adj.

°vikalpaḥ : cpd., m.nom.sg. of °vikalpa

katamaḥ

云何

interr.pron., m.nom.sg. of katama

     

yo'śubhāmanāpa-vastvālambano vikalpaḥ

yaḥ a+śubha–a+manāpa–vastu–ā+lambanaḥ vikalpaḥ

緣不淨妙不可意事境所生分別

yaḥ : rel.pron., m.nom.sg. of yad

aśubha–, amanāpa– : both adj. vastu

vastu– : n.noun

°ālambanaḥ : cpd., adj., m.nom.sg. of °ālambana(n.) vikalpaḥ

vikalpaḥ : m.nom.sg. of vikalpa

     

 

priyāpriyobhayaviparīto vikalpaḥ katamaḥ| yaḥ śubhāśubha-manāpāmanāpatadubhayavivarjitavastvālambano vikalpaḥ|

云何名為彼俱相違分別?謂緣淨妙不淨妙、可意不可意俱離事境所生分別。(大正30.490a21-22)

What is the discrimination of neither the agreeable nor the disagreeable? The discrimination which takes an object-base as neither agreeable nor revolting and neither pleasant nor unpleasant as the cognitive object. (FT 8.3.7)

 

priyāpriyobhayaviparīto vikalpaḥ

priya–a+priya–ubhaya–vi+pari+itaḥ(ī/i) vikalpaḥ

彼俱相違分別

[愛非愛俱相違分別]

priya– , apriya–, ubhaya– : all adj.

°viparītaḥ : cpd., m.nom.sg. of °viparīta(ppp.) vikalpaḥ

vikalpaḥ : m.nom.sg. of vikalpa

katamaḥ

云何

interr.pron., m.nom.sg. of katama

     

yaḥ śubhāśubha-manāpāmanāpatadubhayavivarjita–vastvālambano vikalpaḥ

yaḥ śubha–a+śubha–manāpa–a+manāpa–tat–ubhaya–vi+varjita(vṛj )–vastu–ālambanaḥ vikalpaḥ

淨妙不淨妙可意不可

意俱離事境所生分別

śubha– , aśubha– : adj. vastu

manāpa– , amanāpa– : adj. vastu

tat– : pron., n.

ubhaya– : adj. vastu

vivarjita– : ppp. vastu

vastu– : n.noun

°ālambanaḥ : cpd., adj., m.nom.sg. of °ālambana(n.) vikalpaḥ

vikalpaḥ : m.nom.sg. of vikalpa

     

 

 

taccaitad dvayaṃ bhavati samāsataḥ vikalpaśca vikalpādhiṣṭhānaṃ vikalpālambanañca vastu| taccaitadubhayamanādikālikaṃ cānyonyahetukañca veditavyam| pūrvako vikalpaḥ pratyutpannasya vikalpālambanasya vastunaḥ prādurbhāvāya pratyutpannaṃ punarvikalpālambanaṃ vastu prādurbhūtaṃ pratyutpannasya tadālambanasya [vikalpasya] prādurbhāvāya hetuḥ| tatraitarhi vikalpasyāparijñānamāyatyāṃ tadālambanasya vastunaḥ prādurbhāvāya| tatsaṃbhāvācca punarniyataṃ tadadhiṣṭhānasyāpi tadāśritasya vikalpasya prādurbhāvo bhavati|

此中所說略有二種:一者、分別自性,二者、分別所依分別所緣事。如是二種,無始世來應知展轉更互為因。謂過去世分別為因,能生現在分別所依及所緣事;現在分別所依緣事既得生已,復能為因生現在世由彼依緣所起分別。於今分別不了知故,復生當來所依緣事;彼當生故,決定當生依彼緣彼所起分別。(大正30.490a22-b01)

Briefly, the two are: (1) discrimination (vikalpaḥ); (2) which is the support of discrimination (vikalpa-adhiṣṭhānam) and the object-base (vastu) of the cognitive object of discrimination (vikalpa-ālambanam). The two should be known to be mutually causal (anyonya hetuka) to each other from beginningless time. The previous discrimination (pūrvako vikalpaḥ) conduces the manifestation (prādurbhāvaya) of the present object-base which is the cognitive object of discrimination. Likewise, the present object-base which is the cognitive object of discrimination, which has manifested (prādurbhūtam), is the cause that conduces the manifestation of the present discrimination which takes that [object-base] as the cognitive object. Therein, the incomplete knowledge (vikalpasya aparijñānam) of the present (etarhi) discrimination leads to the manifestation of that object-base which is its cognitive object in the future; and again (in turn) because of its coming into being (sambhavāt), this comes to be definitely the manifestation of the discrimination which has it as the support as well as being based on it. (FT 8.4)

 

taccaitad dvayaṃ bhavati

tat ca etat dvayam bhavati

此中所說二種

tat : pron., n.nom.sg. of tad

ca : ind.

etat : dem., n.nom.sg. of etad

dvayam : n.nom.sg. of dvaya

bhavati : pres. 3rd sg.

samāsataḥ sam+āsa+taḥ(ās)

adv.

vikalpaśca vikalpaḥ ca

分別自性

vikalpaḥ : m.nom.sg. of vikalpa

ca : ind.

vikalpādhiṣṭhānaṃ vikalpālambanañca

vikalpa–adhiṣṭhānam vikalpa–ālambanam ca

分別所依分別所緣

vikalpa– : m.noun

°adhiṣṭhānam : cpd., n.nom.sg. of °adhiṣṭhāna

vikalpa– : m.noun

°ālambanam : cpd., n.nom.sg. of °ālambana

vastu

n.nom.sg. of vastu

     

taccaitadubhayam

tat ca etat ubhayam

如是二種

tat : pron., n.nom.sg. of tad

etat : dem., n.nom.sg. of etad

ubhayam : n.nom.sg. of ubhaya

anādikālikaṃ cānyonyahetukañca

an+ādi–kālikam ca anyonya–hetukam ca

無始世來展轉更互為因

anādi– : m.noun

°kālikam : cpd., n.nom.sg. of °kālika(adj.) ubhayam

anyonya– : m.noun

°hetukam : cpd., n.nom.sg. of °hetuka(adj.) ubhayam

ca : ind.

veditavyam(vid)

應知

n.nom.sg. of veditavya(fpp.)

     

pūrvako vikalpaḥ

pūrvakaḥ vikalpaḥ

過去世分別

pūrvakaḥ : m.nom.sg. of pūrvaka(adj.) vikalpaḥ

vikalpaḥ : m.nom.sg. of vikalpa

pratyutpannasya vikalpālambanasya vastunaḥ

prati+ut+panna(pad)+sya vikalpa–ālambanasya vastunaḥ

現在分別…所緣事

pratyutpannasya : n.gen.sg. of pratyutpanna(ppp.) vastunaḥ

vikalpa– : m.noun

°ālambanasya : cpd., n.gen.sg. of °ālambana

vastunaḥ : n.gen.sg. of vastu

prādurbhāvāya

prādur–bhāvāya(bhū)

能生

prādur– : adv.

°bhāvāya : cpd., m.dat.sg. of °bhāva

pratyutpannaṃ punarvikalpālambanaṃ vastu

pratyutpannam punaḥ vikalpa–ālambanam vastu

現在分別所緣事

pratyutpannam : n.nom.sg. of pratyutpanna(ppp.) vastu

punaḥ : ind.

vikalpa– : m.noun

°ālambanam : cpd., n.nom.sg. of °ālambana

vastu : n.nom.sg. of vastu

prādurbhūtaṃ

prādur–bhūtam

既得生已

prādur– : adv.

°bhūtam : cpd., adv.

pratyutpannasya tadālambanasya [vikalpasya] prādurbhāvāya

pratyutpannasya tat–ālambanasya vikalpasya prādur–bhāvāya

現在世由彼依緣所起分別


pratyutpannasya : m.gen.sg. of pratyutpanna(ppp.) vikalpasya

tat– : pron., n.

°ālambanasya : cpd., n.gen.sg. of °ālambana

vikalpasya : m.gen.sg. of vikalpa

prādur– : adv.

°bhāvāya : cpd., m.dat.sg. of °bhāva

hetuḥ

m.nom.sg. of hetu

     

tatraitarhi

tatra etarhi

於今

tatra : adv.

etarhi : ind.

vikalpasyāparijñānam

vikalpasya a+pari+jñānam

分別不了知

vikalpasya : m.gen.sg. of vikalpa

aparijñānam : n.nom.sg. of aparijñāna

āyatyāṃ āyatyām

當來

f.loc.sg. of āyati

tadālambanasya vastunaḥ

tat–ā+lambanasya vastunaḥ

所依緣事

tat– : pron., n.

°ālambanasya : cpd., n.gen.sg. of °ālambana

vastunaḥ : n.gen.sg. of vastu

prādurbhāvāya

prādur–bhāvāya(bhū)

復生


prādur– : adv.

°bhāvāya : cpd., m.dat.sg. of °bhāva

     

tatsaṃbhavācca  

tat–sam+bhavāt(bhū) ca

[DN: saṃbhāvācca]

彼當生故

tat– : pron., n.

°saṃbhat : cpd., m.abl.sg. of °saṃbhava

ca : ind.

punarniyataṃ

punaḥ niyatam(yam)

決定

punaḥ : ind.

niyatam : ppp. used as adv.

tadadhiṣṭhānasyāpi

tat–adhiṣṭhānasya api

依彼

tat– : pron., n.

°adhiṣṭhānasya : cpd., n.gen.sg. of °adhiṣṭhāna

api : ind.

tadāśritasya vikalpasya

tat–āśritasya vikalpasya

緣彼分別

tat– : pron., n.

°āśritasya : cpd., m.gen.sg. of °āśrita(ppp.) vikalpasya

vikalpasya : m.gen.sg. of vikalpa

prādurbhāvo bhavati

prādur–bhāvaḥ(bhū) bhavati(bhū)

當生

prādur– : adv.

°bhāvaḥ : cpd., m.nom.sg. of °bhāva

bhavati : pres. 3rd sg.

     

 

9.1. 為了八分別修四尋思觀

kathañca punarasya vikalpasya parijñānaṃ bhavati| catasṛbhiḥ paryeṣaṇābhiḥ caturvidhena ca yathābhūtaparijñānena|
catasraḥ paryeṣaṇāḥ katamāḥ| nāmaparyeṣaṇā| vastuparyeṣaṇā| svabhāvaprajñaptiparyeṣaṇā ca| viśeṣaprajñaptiparyeṣaṇā ca|tatra nāmaparyeṣaṇā yadvodhisattvo nāmni nāmamātraṃ paśyati| evaṃ vastuni vastumātradarśanaṃ [vastu] paryeṣaṇā| svabhāvaprajñaptau svabhāvaprajñaptimātradarśanaṃ svabhāvaprajñaptiparyeṣaṇā| viśeṣaprajñaptau viśeṣaprajñaptimātradarśanaṃ viśeṣaprajñaptiparyeṣaṇā| sa nāmavastuno bhinnañca lakṣaṇaṃ paśyatyanuśliṣṭañca| nāmavastvanuśleṣasanniśritāṃ ca svabhāvaprajñapti viśeṣaprajñaptiñca[prati-] vidhyati|

云何了知如是分別?謂由四種尋思、四種如實智故。云何名為四種尋思?一者、名尋思;二者、事尋思;三者、自性假立尋思;四者、差別假立尋思。名尋思者,謂諸菩薩於名唯見名,是名名尋思。事尋思者,謂諸菩薩於事唯見事,是名事尋思。自性假立尋思者,謂諸菩薩於自性假立唯見自性假立,是名自性假立尋思。差別假立尋思者,謂諸菩薩於差別假立唯見差別假立,是名差別假立尋思。此諸菩薩於彼名事,或離相觀或合相觀。依止名事合相觀故,通達二種自性假立、差別假立。(大正30.490b02-13)

But, how does the complete knowledge of this discrimination (vikalpasya parijñānam) arise? [It arises] through the four investigations (paryeṣaṇāḥ) and the four-fold true knowledge of seeing things as they really are (yathābhūtaparijñāna). What are the four investigations? The investigation of name (nāmaparyeṣaṇā); the investigation of object-base (vastuparyeṣaṇā); the investigation of the designation of intrinsic nature (svabhāvaprajñaptiparyeṣaṇā) and the investigation of the designation of differences (viśeṣaprajñaptiparyeṣaṇā). Therein, the investigation of name: It is that which the bodhisattva sees a name as just a name (nāmamātra). In this way, with regard to the object-base, it is the seeing of the just an object-base (vastumātra) in the investigation of the object-base. With regard to the designation of self-nature is the seeing of the mere designation of self-nature (svabhāvaprajñaptimātra) in the investigation of the designation of self-nature. With regard to the designation of difference is the seeing of the mere designation of difference (viśeṣaprajñaptimātra) in the investigation of the designation of difference. He sees distinctive characteristics (bhinna lakṣaa) and combined characteristics (anuśliṣṭa lakṣaṇa) of the name-base and he directly realizes (pratividhyati) that the designation of intrinsic nature (svabhāvaprajñapti) and designation of differences (viśeṣaprajñapti) are based on the combination of the name-base. (FT 9.1-9.2.3)

 

kathañ katham

云何

adv.

ca punar ca punaḥ

[]

ca, punaḥ : both ind.

asya vikalpasya parijñānaṃ bhavati

asya vi+kalpasya(kḷp) pari+jñānam(jñā) bhavati(bhū)

了知如是分別

asya : dem., m.gen.sg. of idam

vikalpasya : m.gen.sg. of vikalpa

parijñānam : n.nom.sg. of parijñāna

bhavati : pres. 3rd sg.

     

catasṛbhiḥ paryeṣaṇābhiḥ

catasṛbhiḥ pari+eṣaṇābhiḥ(āiṣ)

由四種尋思

catasṛbhiḥ : cardinal, f.instr.pl. of catur

paryeṣaṇābhi : f.instr.pl. of paryeaā

caturvidhena ca yathābhūtaparijñānena

catur–vidhena ca yathā–bhūta(bhū)–parijñānena

四種如實智故

catur– : cardinal

°vidhena : cpd., n.instr.sg. of °vidha

ca : ind.

yathā– : adv.

bhūta– : ppp.

°parijñānena : cpd., n.instr.sg. of °parijñāna

     

catasraḥ paryeṣaṇāḥ katamāḥ

catasraḥ pari+eṣaṇāḥ(āiṣ) katamāḥ

云何名為四種尋思

catasraḥ : cardinal, f.nom.pl. of catur

paryeṣaṇāḥ : f.nom.pl. of paryeaā

katamāḥ : interr.pron., f.nom.pl. of katamā

     

nāmaparyeṣaṇā

nāma–paryeṣaṇā

名尋思

nāma– : n.noun

°paryeaṇā : cpd., f.nom.sg. of °paryeaṇā

     

vastuparyeṣaṇā

vastu–paryeṣaṇā

事尋思

vastu– : n.noun

°paryeaṇā : cpd., f.nom.sg. of °paryeaṇā

     

svabhāvaprajñaptiparyeṣaṇā ca

sva+bhāva(bhū)–pra+jñapti(jñā)–paryeṣaṇā ca

自性假立尋思

svabhāva– : m.noun

prajñapti– : f.noun

°paryeaṇā : cpd., f.nom.sg. of °paryeaṇā

ca : ind.

     

viśeṣaprajñaptiparyeṣaṇā ca

vi+śeṣa(śiṣ)–prajñapti–paryeṣaṇā ca

差別假立尋思

viśeṣa– : m.noun

prajñapti– : f.noun

°paryeaṇā : cpd., f.nom.sg. of °paryeaṇā

     

tatra

[此中]

adv., meaning “therein”

nāmaparyeṣaṇā

nāma–paryeṣaṇā

名尋思者

nāma– : n.noun

°paryeaṇā : cpd., f.nom.sg. of °paryeaṇā

yadbodhisattvo yat bodhisattvaḥ

[DN: yadvodhisattvo]

謂諸菩薩

yat : connective

bodhisattva : m.nom.sg. of bodhisattva

nāmni nāmamātraṃ paśyati

nāmni nāma–mātram paśyati(paś)

於名唯見名


nāmni : n.loc.sg. of nāman

nāma– : n.noun

°mātram : cpd., n.acc.sg. of °mātra

paśyati : pres. 3rd sg.

     

evaṃ evam


ind.

vastuni vastumātradarśanaṃ

vastuni vastu–mātra–darśanam(dṛś)

於事唯見事


vastuni : n.loc.sg. of vastu

vastu– : n.noun

mātra– : n.noun

°darśanam : cpd., n.nom.sg. of °darśana

vastu paryeṣaṇā

vastu–paryeṣaṇā

事尋思者

vastu– : n.noun

°paryeaṇā : cpd., f.nom.sg. of °paryeaṇā

     

svabhāvaprajñaptau

svabhāva–prajñaptau(jñā)

於自性假立

svabhāva– : m.noun

°prajñaptau : cpd., f.loc.sg. of °prajñapti

svabhāvaprajñaptimātradarśanaṃ

svabhāva–prajñapti–mātra–darśanam

唯見自性假立

[自性假立唯見]

svabhāva– : m.noun

prajñapti– : f.noun

mātra– : n.noun

°darśanam : cpd., n.nom.sg. of °darśana

svabhāvaprajñaptiparyeṣaṇā

svabhāva(bhū)–prajñapti(jñā)–paryeṣaṇā

自性假立尋思者

svabhāva– : m.noun

prajñapti– : f.noun

°paryeaṇā : cpd., f.nom.sg. of °paryeaṇā

     

viśeṣaprajñaptau

viśeṣa(śiṣ)–prajñaptau

於差別假立

viśeṣa– : m.noun

°prajñaptau : cpd., f.loc.sg. of °prajñapti

viśeṣaprajñaptimātradarśanaṃ

viśeṣa–prajñapti–mātra–darśanam

唯見差別假立

viśeṣa– : m.noun

prajñapti– : f.noun

mātra– : n.noun

°darśanam : cpd., n.nom.sg. of °darśana

viśeṣaprajñaptiparyeṣaṇā

viśeṣa–prajñapti–paryeṣaṇā

差別假立尋思者

viśeṣa– : m.noun

prajñapti– : f.noun

°paryeaṇā : cpd., f.nom.sg. of °paryeaṇā

     

sa saḥ

此諸菩薩

pron. of bodhisattva, m.nom.sg. of tad

nāmavastuno

nāma–vastunaḥ

名事

nāma– : n.noun

°vastuna : cpd., n.gen.sg. of °vastu

bhinnañca

bhinnam(bhid) ca

bhinnam : n.acc.sg. of bhinna(ppp.) lakṣaṇam

ca : ind.

lakṣaṇaṃ lakṣaṇam(lakṣ)

n.acc.sg. of lakṣaṇa

paśyaty paśyati(paś)

pres. 3rd sg.

anuśliṣṭañca

anu+śliṣṭam(śliṣ) ca

anuśliṣṭam : n.acc.sg. of anuśliṣṭa(ppp.) lakṣaṇam

ca : ind.

     

nāmavastvanuśleṣasanniśritāṃ ca

nāma–vastu–anu+śleṣa–sam+ni+śritām(śri) ca

依止名事合相

nāma– : n.noun

vastu– : n.noun

anuśleṣa– : m.noun

°sanniśritām : cpd., f.acc.sg. of °sanniśritā(ppp.) °prajñaptim

ca : ind.

svabhāvaprajñaptiṃ

svabhāva(bhū)–prajñaptim(jñā)

[DN: °prajñapti]

自性假立

svabhāva– : m.noun

°prajñaptim : cpd., f.acc.sg. of °prajñapti

viśeṣaprajñaptiñca

viśeṣa(śiṣ)–prajñaptim ca

差別假立

viśeṣa– : m.noun

°prajñaptim : cpd., f.acc.sg. of °prajñapti

ca : ind.

pratividhyati

prati+vidhyati(vyadh)

通達

pres. 3rd sg.

     

 

9.2. 為了八分別修四如實智

catvāri yathābhūtaparijñānāni katamāni| nāmaiṣaṇāgataṃ yathābhūtaparijñānaṃ vastveṣaṇāgataṃ svabhāvaprajñaptyeṣaṇāgataṃ viśeṣaprajñaptyeṣaṇāgatañca yathābhūtaparijñānam|

云何名為四如實智?一者、名尋思所引如實智;二者、事尋思所引如實智;三者、自性假立尋思所引如實智;四者、差別假立尋思所引如實智。(大正30.490b13-16)

What are the four true complete knowledges (yathābhūtaparijñānāni). True complete knowledge derived from the investigation into name (nāma-eṣaṇā-āgatam); true complete knowledge derived from the investigation into an object-base (vastu-eṣaṇā-āgatam), derived from the designation into intrinsic nature (svabhāva-prajñapti-eṣaṇā-āgatam) and derived from the designation into difference (viśeṣa-prajñapti-eṣaṇā-āgatam). (FT 9.3.1)

 

catvāri yathābhūtaparijñānāni

catvāri yathā–bhūta(bhū)–pari+jñānāni(jñā)

四如實智

catvāri : n.nom.pl. of catur(cardinal)

yathā– : adv.

bhūta– : ppp.

°parijñānāni : cpd., n.nom.pl. of °parijñāna

katamāni

云何

interr.pron., n.nom.pl. of katama

     

nāmaiṣaṇāgataṃ

nāma–eṣaṇā(āiṣ)–ā+gatam(gam)

名尋思所引

nāma– : n.noun

eṣaṇā– : f.noun

°āgatam : cpd., n.nom.sg. of °āgata(ppp.) °parijñānam

yathābhūtaparijñānaṃ

yathā–bhūta(bhū)–pari+jñānam(jñā)

如實智

yathā– : adv.

bhūta– : ppp.

°parijñānam : cpd., n.nom.sg. of °parijñāna

vastveṣaṇāgataṃ

vastu–eṣaṇā(āiṣ)–ā+gatam(gam)

事尋思所引

vastu– : n.noun

eṣaṇā– : f.noun

°āgatam : cpd., n.nom.sg. of °āgata(ppp.) °parijñānam

svabhāvaprajñaptyeṣaṇāgataṃ

svabhāva(bhū)–pra+jñapti(jñā)–eṣaṇā–ā+gatam

自性假立尋思所引

svabhāva– : m.noun

prajñapti– : f.noun

eṣaṇā– : f.noun

°āgatam : cpd., n.nom.sg. of °āgata(ppp.) °parijñānam

viśeṣaprajñaptyeṣaṇāgatañca

vi+śeṣa(śiṣ)–prajñapti–eṣaṇā–āgatam ca


差別假立尋思所引

viśeṣa– : m.noun

prajñapti– : f.noun

eṣaṇā– : f.noun

°āgatam : cpd., n.nom.sg. of °āgata(ppp.) °parijñānam

ca : ind.

yathābhūtaparijñānam

yathā–bhūta–parijñānam

如實智

yathā– : adv.

bhūta– : ppp.

°parijñānam : cpd., n.nom.sg. of °parijñāna

     

 

 

nāmaiṣaṇāgataṃ yathābhūtaparijñānaṃ katamat| sa khalu bodhisattvo nāmni nāmamātratāṃ paryeṣya tannāmaivaṃ yathābhūtaṃ parijānāti itīdaṃ nāma ityarthaṃ vastuni vyavasthāpyate yāvadeva saṃjñārtha dṛṣṭyarthamupacārārtham| yadi rūpādisaṃjñake vastuni rūpamiti nāma na vyavasthāpyeta na kañcittadvastu rūpamitmevaṃ saṃjānīyāt| asaṃjānan samāropato nābhiniveśeta| anabhiniveśaṃ nābhilapet| iti yadevaṃ yathābhūtaṃ prajānāti| idamucyate nāmaiṣaṇāgataṃ yathābhūtaparijñānam|

云何名尋思所引如實智?謂諸菩薩於名尋思唯有名已,即於此名如實了知:謂如是名為如是義於事假立,為令世間起想、起見、起言說故;若於一切色等想事不假建立色等名者,無有能於色等想事起色等想;若無有想,則無有能起增益執;若無有執,則無言說。若能如是如實了知,是名名尋思所引如實智。(大正30.490b16-24)

What is the complete knowledge of things truly as they are, derived from the investigation of name? With regard to a name (nāmni), the bodhisattva, having investigated (paryeṣya) fully understands (prajānāti) truly as it is (yathābhūtam) that a name is just a fact of mere name (nāma-mātratām). Just like (iti idam) with name, the signification with regards to an object-base (artha-vastuni) is established just to the extent that it is a signification for ideation (saṃjñārtham), a signification for view (dṛṣṭyartham) [and] a signification for metaphorical expression (upacārārtham). If, the name “form” with regard to an object-base, having the ideation of form etc., could not be established, no one would ideate (saṃjānīyāt) that “form-object-base” (vastu rūpam iti). Without ideating, one would not attach (na abhiniveśet) by way of superimposition (samāropa). Without attachment, one would not verbalize (na abhilapet), so, in this way, [one] understands (prajānāti) it truly as it is (yathābhūtam). This is called the complete knowledge - truly as it is (yathābhūtaparijñānam), derived from the investigation into name (nāma-eṣaṇā-āgatam). (FT 9.3.2.1)

 

nāmaiṣaṇāgataṃ

nāma–eṣaṇā(āiṣ)–ā+gatam(gam)

名尋思所引

nāma– : n.noun

eṣaṇā–: f.noun

°āgatam : cpd., n.nom.sg. of °āgata(ppp.) °parijñānam

yathābhūtaparijñānaṃ

yathā–bhūta(bhū)–pari+jñānam(jñā)

如實智

yathā– : adv.

bhūta– : ppp.

°parijñānam : cpd., n.nom.sg. of °parijñāna

katamat

云何

interr.pron., n.nom.sg. of katama

     

sa khalu bodhisattvo

saḥ khalu bodhisattvaḥ

謂諸菩薩

saḥ : pron., m.nom.sg. of tad

khalu : ind.

bodhisattvaḥ : m.nom.sg. of bodhisattva

nāmni nāmamātratāṃ

nāmni nāma–mātratām

於名唯有名

nāmni : n.loc.sg. of nāman

nāma– : n.noun

°mātratām : cpd., f.acc.sg. of °mātratā(n.noun mātra with f.abs.su. )

paryeṣya pari+āiṣ+ya

尋思…已

ger.

tannāmaivaṃ

tat nāma evam

即於此名

tat : pron., n.acc.sg. of tad

nāma : n.acc.sg. of nāman

evam : ind.

yathābhūtaṃ parijānāti

yathā–bhūtam(bhū) pari+jānāti(jñā)

如實了知

yathā– : adv.

°bhūtam : cpd., adv.

parijānāti : pres. 3rd sg.

itīdaṃ nāma

iti idam nāma

謂如是名

iti : ind.

idam : dem., n.nom.sg. of idam

°nāma : cpd., n.nom.sg. of °nāman

ityarthaṃ vastuni vyavasthāpyate

iti–artham vastuni vi+ava+sthāpyate(sthā)

為如是義於事假立

iti– : ind.

artham : cpd., m. acc.sg. of artha

°vastuni : cpd., n.loc.sg. of °vastu

vyavasthāpyate : pass., caus., pres. 3rd sg.

yāvadeva yāvat eva

[乃至]

both ind., meaning “to the extent”

saṃjñārtham

saṃjñā–artham

[DN: saṃjñārtha]

為令起想

saṃjñā– : f.noun

°artham : cpd., adv., meaning “a signification for ideation”

dṛṣṭyartham

dṛṣṭi(dṛś)–artham

為令起見

dṛṣṭi– : f.noun

°artham : cpd., adv., meaning “a signification for view”

upacārārtham

upacāra(car)–artham

為令起言說

upacāra– : m.noun

°artham : cpd., adv., meaning “a signification for metaphorical expression”

     

yadi rūpādisaṃjñake vastuni

yadi rūpa–ādi–saṃjñake vastuni

若於…色等想事

yadi : ind., meaning “if”

rūpa– : n.noun

ādi– : m.noun

°saṃjñake : cpd., n.loc.sg. of °saṃjñaka(adj.) vastuni

vastuni : n.loc.sg. of vastu

rūpamiti nāma na vyavasthāpyeta

rūpam iti nāma na vi+ava+sthāpyeta(sthā)

不假建立「色」名者

rūpam : n.nom.sg. of rūpa

iti : ind., as quotation mark of rūpam

nāma : n.nom.sg. of nāman

na : ind.

vyavasthāpyeta : pass., caus., opt. 3rd sg.

na kaścit na kaś+cit

[DN: kañcit]

無有

na : ind.

kaścit : indefinite pron., m.nom.sg. of ka with su. cit

tadvastu rūpam ity evaṃ saṃjānīyāt

tat vastu rūpam iti evam saṃjānīyāt(jñā)

[DN: itmevaṃ]


於色等想事起「色」等想

[於彼事起「色」等想]

tat : pron., n.acc.sg. of tad

vastu : n.acc.sg. of vastu

rūpam : n.nom.sg. of rūpa

iti : ind., as quotation mark of rūpam

evam : ind.

saṃjānīyāt : opt. 3rd sg.

     

asaṃjānan samāropato nābhiniveśeta

a+saṃjānan sam+ā+ropa+taḥ na abhi+ni+veśeta(viś)

若無有想, 則無有能起增益執

asaṃjānan : m.nom.sg. of asaṃjānant(pr.p.)

samāropata : abl., samāropa(m.) with abl.su. ta

na : ind.

abhiniveśeta : opt. 3rd sg. ātm.

     

anabhiniveśan nābhilapet

an+abhi+ni+veśan(viś) na abhi+lapet(lap)

[DN: anabhiniveśaṃ; TK: anabhiniveśan]

若無有執, 則無言說

anabhiniveśan : m.nom.sg. of anabhiniveśant(pr.p.)

na : ind.

abhilapet : opt. 3rd sg.

     

iti yadevaṃ

iti yat evam

若能如是

iti, evam : both ind.

yat : rel.pron., n.nom.sg. of yad

yathābhūtaṃ prajānāti

yathā–bhūtam pra+jānāti

如實了知


yathā– : adv.

°bhūtam : cpd., adv.

prajānāti : pres. 3rd sg.

     

idamucyate nāmaiṣaṇāgataṃ yathābhūtaparijñānam

idam ucyate(vac) nāma–eṣaṇā(āiṣ)–āgatam(gam)
yathā–bhūta–parijñānam

是名名尋思所引如實智

idam : dem., n.nom.sg. of idam

ucyate : pass., pres. 3rd sg.

nāma– : n.noun

eṣaṇā– : f.noun

°āgatam : cpd., n.nom.sg. of °āgata(ppp.) °parijñānam

yathā– : adv.

bhūta– : ppp.

°parijñānam : cpd., n.nom.sg. of °parijñāna

     

 

 

vastveṣaṇāgataṃ yathābhūtaparijñānaṃ katamat| yataśca bodhisattvo [vastuni] vastumātratāṃ paryeṣya sarvābhilāpaviśliṣṭaṃ nirabhilāpyaṃ tadrūpādisaṃjñakaṃ vastu paśyati| idaṃ dvitīyaṃ yathābhūtaparijñānaṃ vastveṣaṇāgatam|

云何事尋思所引如實智?謂諸菩薩於事尋思唯有事已,觀見一切色等想事,性離言說不可言說。若能如是如實了知,是名事尋思所引如實智。(大正30.490b24-27)

What is complete knowledge of things truly as they are derived from the investigation into an object-base (vastu-eṣaṇā-āgatam)? With regard to an object-base (vastuni), and due to (yataḥ) the bodhisattva having investigated, sees (paśyati) that the object-base having the name “form” etc. is only a mere-object-base (vastu-mātram), disjoined from all speech/words (sarva-abhilāpaviśliṣṭam) and is ineffable (nirabhilāpyam). This one is the second complete knowledge - truly as it is (yathābhūtaparijñānam) derived from the investigation into object-base (vastu-eṣaṇā-āgatam). (FT 9.3.2.2)

 

vastveṣaṇāgataṃ

vastu–eṣaṇā(āiṣ)–ā+gatam(gam)

事尋思所引

vastu– : n.noun

eṣaṇā– : f.noun

°āgatam : cpd., n.nom.sg. of °āgata(ppp.) °parijñānam

yathābhūtaparijñānaṃ

yathā–bhūta(bhū)–pari+jñānam(jñā)

如實智

yathā– : adv.

bhūta– : ppp.

°parijñānam : cpd., n.nom.sg. of °parijñāna

katamat

云何

interr.pron., n.nom.sg. of katama

     

yataśca bodhisattvo

yataḥ ca bodhisattvaḥ

謂諸菩薩

yata : abl. of ya used as adv.

ca : ind.

bodhisattva : m.nom.sg. of bodhisattva

[vastuni] vastumātratāṃ paryeṣya

vastuni vastu–mātra+tām pari+āiṣ+ya

於事尋思唯有事已


vastuni : n.loc.sg. of vastu

vastu– : n.noun

°mātratām : cpd., f.acc.sg. of °mātratā(n.noun mātra with f.abs.su. )

paryeṣya : ger.

sarvābhilāpaviśliṣṭaṃ

sarva–abhi+lāpa–vi+śliṣṭam(śliṣ)

一切離言說

sarva– : adj.

abhilāpa– : adv.

°viśliṣṭam : cpd., n.acc.sg. of °viśliṣṭa(ppp.) vastu

nirabhilāpyaṃ nir+abhi+lāpyam(lap)

不可言說

n.acc.sg. of °abhilāpya(fpp.)

tadrūpādisaṃjñakaṃ vastu

tat rūpa–ādi–saṃjñakam vastu

色等想事

tat : pron., n.acc.sg. of tad

rūpa– : n.noun

ādi– : m.noun

°saṃjñakam : cpd., n.acc.sg. of °saṃjñaka(adj.) vastu

vastu : n.acc.sg. of vastu

paśyati(paś)

觀見

pres. 3rd sg.

     

idaṃ idam

[]

dem., n.nom.sg. of idam

dvitīyaṃ dvitīyam

[第二]

ordinal, n.nom.sg. of dvitīya(adj.)

yathābhūtaparijñānaṃ vastveṣaṇāgatam

yathā–bhūta–parijñānam vastu–eṣaṇā–āgatam

事尋思所引如實智

yathā– : adv.

bhūta– : ppp.

°parijñānam : cpd., n.nom.sg. of °parijñāna

vastu– : n.noun

eṣaṇā– : f.noun

°āgatam : cpd., n.nom.sg. of °āgata(ppp.) °parijñānam

     

 

 

svabhāvaprajñaptyeṣaṇāgataṃ yathābhūtaparijñānaṃ katamat yataśca bodhisattvaḥ rūpādisaṃjñake vastuni svabhāvaprajñaptau prajñaptimātratāṃ paryeṣya tathā svabhāvaprajñaptyā atatsvabhāvasya vastunaḥ tatsvabhāvābhāsatāṃ yathābhūtaṃ pratividhyati prajānāti| tasya nirmāṇapratibimbapratiśrutkā-pratibhāsodakacandrasvapnamāyopamaṃ tatsvabhāvaṃ paśyataḥ tadābhāsamatanmayam idṃ tṛtīyaṃ yathābhūtaṃ parijñānaṃ sugambhīrārthagocaram|

云何自性假立尋思所引如實智?謂諸菩薩於自性假立尋思唯有自性假立已,如實通達了知色等想事中所有自性假立非彼事自性,而似彼事自性顯現;又能了知彼事自性猶如變化、影像、響應、光影、水月、焰水、夢、幻相似顯現而非彼體。若能如是如實了知最甚深義所行境界,是名自性假立尋思所引如實智。(大正30.490b27-c05)

What is complete knowledge of things truly as they are derived from the investigation in the designation of intrinsic nature (svabhāva-prajñapti-eṣaṇā-āgatam)? With regard to the object-base having the name “form” etc., and due to the bodhisattva having investigated in the designation of self-nature (svabhāva-prajñapti), [he] penetrates (pratividhyati) it truly as it is (yathābhūtam)as the fact of mere designation only (prajñaptimātratām). The designation of intrinsic nature is not the intrinsic nature of an object-base. When seeing (paśyataḥ) image, echo, appearance, moon in the water, dream, illusion, he knows (prajānāti) the appearance of the intrinsic nature does not consist of that. This is the third complete knowledge truly as it is, having the activity domain of very profound meaning (sugambhīrārthagocara) and derived from the investigation into the designation of self-nature (svabhāva-prajñapti-eṣaṇā-āgatam). (FT 9.3.2.3)

 

svabhāvaprajñaptyeṣaṇāgataṃ

svabhāva(bhū)–prajñapti(jñā)–eṣaṇā(āiṣ)–ā+gatam(gam)

自性假立尋思所引

svabhāva– : m.noun

prajñapti–, eṣaṇā– : both f.noun

°āgatam : cpd., n.nom.sg. of °āgata(ppp.) °parijñānam

yathābhūtaparijñānaṃ

yathā–bhūta(bhū)–pari+jñānam(jñā)

如實智

yathā– : adv.

bhūta– : ppp.

°parijñānam : cpd., n.nom.sg. of °parijñāna

katamat

云何

interr.pron., n.nom.sg. of katama

yataśca bodhisattvaḥ

yataḥ ca bodhisattvaḥ

謂諸菩薩

yataḥ : abl. of ya used as adv.

ca : ind.

bodhisattvaḥ : m.nom.sg. of bodhisattva

rūpādisaṃjñake vastuni

rūpa–ādi–saṃjñake(jñā) vastuni

色等想事中

rūpa– : n.noun

ādi– : m.noun

°saṃjñake : cpd., n.loc.sg. of °saṃjñaka(adj.) vastuni

vastuni : n.loc.sg. of vastu

svabhāvaprajñaptau

svabhāva–prajñaptau

於自性假立

svabhāva– : m.noun

°prajñaptau : cpd., f.loc.sg. of °prajñapti

prajñaptimātratāṃ paryeṣya

prajñapti–mātra+tām pari+āiṣ+ya

尋思唯有自性假立已

[假立唯有尋思已]

prajñapti– : f.noun

°mātratām : cpd., f.acc.sg. of °mātratā(n.noun mātra with f.abs.su. )

paryeṣya : ger.

tathā svabhāvaprajñaptyā atatsvabhāvasya vastunaḥ

tathā svabhāva–prajñaptyā a+tat–svabhāvasya vastunaḥ

自性假立,非彼事自性

tathā : adv.

svabhāva– : m.noun

°prajñaptyā : cpd., f.instr.sg. of °prajñapti

atat– : pron., n.

°svabhāvasya : cpd., n.gen.sg. of °svabhāva

vastunaḥ : n.gen.sg. of vastu

tatsvabhāvābhāsatāṃ

tat–svabhāva–ā+bhāsatām(bhās)

而似彼事自性顯現


tat– : pron., n.

svabhāva– : m.noun

°ābhāsatām : cpd., f.acc.sg. of °ābhāsatā(m.noun ābhāsa with f.abs.su. )

yathābhūtaṃ pratividhyati prajānāti

yathā-bhūtam prati+vidhyati(vyadh) prajānāti(jñā)

如實通達了知

yathā– : adv.

°bhūtam : cpd., adv.

pratividhyati : pres. 3rd sg.

prajānāti : pres. 3rd sg.

     

tasya


pron., n.gen.sg. of tad

nirmāṇapratibimbapratiśrutkāpratibhāsodaka-candrasvapnamāyopamaṃ

nirmāṇa–pratibimba–pratiśrutkā–pratibhāsa–(udaka–candra)–svapna–māyā–upamam

猶如變化影像嚮應光影水月焰水夢幻

[變化-影像-嚮應-光影-水月-夢-幻-猶如]

nirmāṇa– : n.noun

pratibimba– : m./n.noun

pratiśrutkā– : f.noun

pratibhāsa– : m.noun

udaka– : n.noun

candra– : m.noun

svapna– : m.noun

māyā– : f.noun

°upamam : cpd., m.acc.sg. of °upama(adj.)

tatsvabhāvaṃ paśyataḥ

tat–svabhāvam paśyataḥ(paś)

了知彼事自性

tat– : pron., n.

°svabhāvam : cpd., m.acc.sg. of °svabhāva

paśyataḥ : n.gen.sg. of paśyant(pr.p.)

tadābhāsamatanmayam

tat–ābhāsam(bhās) a+tat–mayam

顯現而非彼體

tat– : pron., n.

°ābhāsam : cpd., m.acc.sg. of °ābhāsa

atat– : pron., n.

°mayam : cpd., m.acc.sg. of °maya

idaṃ idam

[DN: idṃ]

[]

dem., n.nom.sg. of idam

tṛtīyaṃ tṛtīyam

[第三]

ordinal, n.nom.sg. of tṛtīya(adj.)

yathābhūtaṃ parijñānaṃ

yathā–bhūtam (bhū) pari+jñānam(jñā)

如實智

yathā– : adv.

°bhūtam : cpd., ppp., adv.

parijñānam : n.nom.sg. of °parijñāna

sugambhīrārthagocaram

su+gambhīra–artha–gocaram(car)

最甚深義所行境界

sugambhīra– : adj.

artha– : m.noun

°gocaram : cpd., n.nom.sg. of °gocara

     

 

 

viśeṣaprajñaptyeṣaṇāgataṃ yathābhūtaparijñānaṃ katamat| yataśca bodhisattvo viśeṣaprajñaptau prajñaptimātratāṃ paryeṣya tasmin rūpādisaṃjñake vastuni viśeṣaprajñaptimadvayārthena paśyati| na tadvastu bhāvo nābhāvaḥ| abhilāpyenātmanā'pariniṣpannatvānna bhāvaḥ| na punarabhāvo nirabhilāpyenātmanā vyavasthitatvāt| evaṃ na rūpī paramārthasatyatayā| nārūpī saṃvṛtisatyena tatra rūpopacāratayā| yathā bhāvaścābhāvaśca rūpī cārūpī ca| tathā sanidarśanānidarśanādayo viśeṣaprajñaptiparyāyāḥ sarve'nena nayenaivaṃ veditavyāḥ| iti yadetāṃ viśeṣaprajñaptimevamadvayārthena yathābhūtaṃ prajānāti| idamucyate viśeṣaprajñaptyeṣaṇāgataṃ yathābhūtaparijñānam|

云何差別假立尋思所引如實智?謂諸菩薩於差別假立尋思唯有差別假立已,如實通達了知色等想事中差別假立不二之義,謂彼諸事非有性非無性。可言說性不成實故非有性,離言說性實成立故非無性。如是由勝義諦故非有色,於中無有諸色法故;由世俗諦故非無色,於中說有諸色法故。如有性無性、有色無色,如是有見無見等差別假立門,由如是道理,一切皆應了知。若能如是如實了知差別假立不二之義,是名差別假立尋思所引如實智。(大正30.490c05-16)

What is complete knowledge of things truly as they are derived from the investigation in the designation of difference (viśeṣa-prajñapti-eṣaṇā-āgatam)? With regard to the designation of differences, and due to the bodhisattva having investigated into the fact of mere designation with regard to the designation of difference, [he] sees (paśyati), with regard to that object-base of ideation of “form” etc., the designation of difference in terms of non-duality – the object-base is neither existent nor non-existent. It is not an existent (na bhāva) because of the fact of [the object-base] not having been accomplished (apariniṣpannatvāt) due to an effable self (abhilāpyena ātmana); however, it is also not a non-existent (na abhāva) because of the fact of [the object-base] having been established (vyavasthitatvāt) by reason of an ineffable self (nirabhilāyena ātmana). In this way, it is neither material (rūpin) in terms of the fact of absolute truth (paramārtha-satyatayā), nor immaterial (arūpin) in terms of conventional truth (saṃvṛti-satyena), owing to the fact of metaphorical expression of form, therein. Therefore, existent and non-existent, material and non-material; just like that, the perspectives of the designation of difference (viśeṣa-prajñapti-paryāyāḥ) in terms of [whether] visible, invisible etc., all these are to be understood thus (evam) in terms of this principle (nayena). That which (yat) understands this designation of difference, truly as it is, in terms of non-duality, is said to be the complete knowledge derived from the investigation in the designation of difference (viśeṣa-prajñapti-eṣaṇā-āgatam). (FT 9.3.2.4)

 

viśeṣaprajñaptyeṣaṇāgataṃ

vi+śeṣa–pra+jñapti–eṣaṇā–ā+gatam

差別假立尋思所引

viśeṣa– : m.noun

prajñapti– : f.noun

eṣaṇā– : f.noun

°āgatam : cpd., n.nom.sg. of °āgata(ppp.) °parijñānam

yathābhūtaparijñānaṃ

yathā–bhūta(bhū)–pari+jñānam(jñā)

如實智

yathā– : adv.

bhūta– : ppp.

°parijñānam : cpd., n.nom.sg. of °parijñāna

katamat

云何

interr.pron., n.nom.sg. of katama

     

yataśca bodhisattvo

yataḥ ca bodhisattvaḥ

謂諸菩薩

yataḥ : abl. of ya used as adv.

ca : ind.

bodhisattvaḥ : m.nom.sg. of bodhisattva

viśeṣaprajñaptau

viśeṣa(śiṣ)–prajñaptau(jñā)

於差別假立

viśeṣa– : m.noun

°prajñaptau : cpd., f.loc.sg. of °prajñapti

prajñaptimātratāṃ paryeṣya

prajñapti–mātra+tām pari+āiṣ+ya

尋思唯有差別假立已

[假立唯有尋思已]

prajñapti– : f.noun

°mātratām : cpd., f.acc.sg. of °mātrata(n.noun mātra with f.abs.su. )

paryeṣya : ger.

tasmin rūpādisaṃjñake vastuni

tasmin rūpa–ādi–saṃjñake(jñā) vastuni

色等想事中

tasmin : pron., n.loc.sg. of tad

rūpa– : n.noun

ādi– : m.noun

°saṃjñake : cpd., n.loc.sg. of °saṃjñaka(adj.) vastuni

vastuni : n.loc.sg. of vastu

viśeṣaprajñaptimadvayārthena

viśeṣa–prajñaptim a+dvaya–arthena

差別假立不二之義

viśeṣa– : m.noun

°prajñaptim : cpd., f.acc.sg. of °prajñapti

advaya– : adj.

°arthena : cpd., m.instr.sg. of °artha

paśyati(paś)

了知

pres. 3rd sg.

     

na tadvastu bhāvo nābhāvaḥ

na tat vastu bhāvaḥ(bhū) na a+bhāvaḥ


彼諸事非有性非無性

na : ind.

tat : pron., n.nom.sg. of tad

vastu : n.nom.sg. of vastu

bhāva, abhāva : m.nom.sg. of bhāva, abhāva

     

abhilāpyenātmanā'pariniṣpannatvānna bhāvaḥ

abhi+lāpyena ātmanā a+pari+niṣ+panna(pad)+tva+āt na bhāvaḥ

可言說性不成實故非有性

abhilāpyena : m.instr.sg. of abhilāpya(fpp.)

ātmanā : m.instr.sg. of ātman

apariniṣpannatvāt : n.abl.sg. of apariniṣpannatva(ppp. apariniṣpanna with n.abs.su. tva)

na : ind.

bhāvaḥ : m.nom.sg. of bhāva

     

na punarabhāvo

na punaḥ a+bhāvaḥ

非無性

na : ind.

punaḥ : ind.

abhāva : m.nom.sg. of abhāva

nirabhilāpyenātmanā vyavasthitatvāt

nir+abhi+lāpyena ātmanā vi+ava+sthitatvāt(sthā)

離言說性實成立故

nirabhilāpyena : m.instr.sg. of nirabhilāpya(fpp.)

ātmanā : m.instr.sg. of °ātman

vyavasthitatvāt : n.abl.sg. of vyavasthitatva(ppp. vyavasthita with n.abs.su. tva)

     

evaṃ na rūpī paramārthasatyatayā

evam na rūpī parama–artha–satyatayā

如是由勝義諦故非有色

evam : ind.

na : ind.

rūpī : m.nom.sg. of rūpin(adj.)

parama– : adj.

artha– : m.noun

°satyatayā : cpd., f.instr.sg. of °satyatā(adj. satya with f.abs.su. )

     

nārūpī saṃvṛtisatyena

na a+rūpī sam+vṛti(vṛ)–satyena

由世俗諦故非無色

na : ind.

arūpī : m.nom.sg. of arūpin(adj.)

saṃvṛti– : f.noun

°satyena : cpd., n.instr.sg. of °satya(adj.)

tatra rūpopacāratayā

tatra rūpa–upa+cāratayā(car)

於中說有諸色法故

tatra : adv.

rūpa– : n.noun

°upacāratayā : cpd., f.instr.sg. of °upacāratā(m.noun upacāra with f.abs.su. )

     

yathā bhāvaścābhāvaśca

yathā bhāvaḥ ca a+bhāvaḥ ca

如有性無性

yathā : adv.

bhāva, abhāva : m.nom.sg. of bhāva, abhāva

ca : ind.

rūpī cārūpī ca

rūpī ca a+rūpī ca

有色無色

rūpī, arūpī : m.nom.sg. of rūpin, arūpin

ca : ind.

     

tathā sanidarśanānidarśanādayo

tathā sa+ni+darśana(dṛś)–a+ni+darśana–ādayaḥ

有見無見等

tathā : adv.

sanidarśana– : n.noun

anidarśana– : n.noun

°ādaya : cpd., m.nom.pl. of °ādi

viśeṣaprajñaptiparyāyāḥ

viśeṣa–prajñapti–paryāyāḥ

差別假立門

viśeṣa– : m.noun

prajñapti– : f.noun

°paryāyāḥ : cpd., m.nom.pl. of °paryāya

sarve'nena nayenaivaṃ

sarve anena nayena evam


由如是道理一切

[一切由此道理如是]

sarve : m.nom.pl. of sarva(adj.)

anena : dem., m.instr.sg. of idam

nayena : m.instr.sg. of naya

evam : ind.

veditavyāḥ veditavyāḥ(vid)

皆應了知

veditavyāḥ : m.nom.pl. of veditavya(fpp.)

     

iti yadetāṃ viśeṣaprajñaptimevam

iti yat etām vi+śeṣa–pra+jñaptim evam

若如是…差別假立

iti : ind.

yat : n.nom.sg. of yad

etām : dem., f.acc.sg. of etad

viśeṣa– : m.noun

°prajñaptim : cpd., f.acc.sg. of °prajñapti

evam : ind.

advayārthena

advaya–arthena

不二之義

advaya– : adj.

°arthena : cpd., m.instr.sg. of °artha

yathābhūtāṃ prajānāti

yathā–bhūtām prajānāti

如實了知

yathā– : adv.

°bhūtām : cpd., adv.

prajānāti : pres. 3rd sg.

     

idamucyate viśeṣaprajñaptyeṣaṇāgataṃ

idam ucyate(vac) viśeṣa–prajñapti–eṣaṇā–āgatam


是名差別假立尋思所引

idam : dem., n.nom.sg. of idam

ucyate : pass., pres. 3rd sg.

viśeṣa– : m.noun

prajñapti– : f.noun

eṣaṇā– : f.noun

°āgatam : cpd., n.nom.sg. of °āgata(ppp.) °parijñānam

yathābhūtaparijñānam

yathā–bhūta(bhū)–parijñānam


如實智

yathā– : adv.

bhūta– : ppp.

°parijñānam : cpd., n.nom.sg. of °parijñāna

     

 

10.1. 不了八分別墮流轉

tatra yo'sāvaṣṭavidho mithyāvikalpo bālānāṃ trivastujanako lokanirvartakaḥ so'sya caturvidhasya yathābhūtaparijñānasya vaikalyādasamavadhānātpravartate| tasmācca punarmithyāvikalpātsaṃkleśaḥ| saṃkleśātsaṃsārasaṃsṛtiḥ saṃsārasaṃsṛteḥ saṃsārānugataṃ jātijarāvyādhimaraṇādikaṃ duḥkhaṃ pravartate|

愚夫於此四如實智有所闕故,不現前故,便有八種邪分別轉,能生三事,能起一切有情世間及器世間。謂由如是邪分別故起諸雜染,起雜染故流轉生死,於生死中常流轉故,恆有無量隨逐生死種種生老病死等苦流轉不息。(大正30.490c16-22)

Therein, that which is the eight-fold false discrimination (mithya-vikalpa) of the fools, the progenitor of the three object-bases (trivastujanaka) and producer of the world (lokanirvartaka), arise (pravartate) because of the deficiency (vaikalyāt) and incompleteness (asamavadhānāt) of this (asya) “four-fold complete knowledges” truly as they are (caturvidhasya yathābhūtaparijñānasya). And, moreover, from that false discrimination, defilement (saṃkleśaḥ)[arises]; from the defilement, revolving in saṃsāra; from the revolving in saṃsāra, attendant in saṃsāra, duḥkha comprising birth, old age, illness, death etc. arises. (FT 10.1)

 

tatra yo'sāvaṣṭavidho mithyāvikalpo

tatra yaḥ asau aṣṭa–vidhaḥ mithyā–vikalpaḥ(kḷp)

於此…八種邪分別

tatra : adv.

yaḥ : rel.pron., m.nom.sg. of yad

asau : dem., m.nom.sg. of adas

aṣṭa– : cardinal

°vidhaḥ : cpd., m.nom.sg. of °vidha

mithyā– : adv.

°vikalpaḥ : cpd., m.nom.sg. of °vikalpa

bālānāṃ bālānām

愚夫

m.gen.pl. of bāla

trivastujanako

tri–vastu–janakaḥ(jan)

能生三事

tri– : cardinal

vastu– : n.noun

°janakaḥ : cpd., m.nom.sg. of °janaka(adj.) °vikalpaḥ

lokanirvartakaḥ

loka–nir+vartakaḥ(vṛt)

能起…世間

loka– : m.noun

°nirvartakaḥ : cpd., m.nom.sg. of °nirvartaka(adj.) °vikalpaḥ

so saḥ


pron., m.nom.sg. of tad

'sya caturvidhasya

asya catur–vidhasya

於此四[]

asya : dem., n.gen.sg. of idam

catur– : cardinal

°vidhasya : cpd., n.gen.sg. of °vidha

yathābhūtaparijñānasya

yathā–bhūta(bhū)–parijñānasya(jñā)

如實智

yathā– : adv.

bhūta– : ppp.

°parijñānasya : cpd., n.gen.sg. of °parijñāna

vaikalyād vi+kalya(kal)+āt

有所闕故

n.abl.sg. of vikalya(adj.)

asamavadhānāt a+sam+ava+dhānāt(dhā)

不現前故

n.abl.sg. of asamavadhāna

pravartate pra+vartate(vṛt)

pres. 3rd sg. ātm.

     

tasmācca punar

tasmāt ca punaḥ

由如是

tasmāt : pron., n.abl.sg. of tad

ca, punaḥ : both ind.

mithyāvikalpātsaṃkleśaḥ

mithyā–vikalpāt sam+kleśa+ḥ(kliś)

邪分別故起雜染

mithyā– : adv.

°vikalpāt : cpd., m.abl.sg. of °vikalpa

saṃkleśaḥ : m.nom.sg. of saṃkleśa

     

saṃkleśāt sam+kleśa+āt

雜染故

m.abl.sg. of saṃkleśa

saṃsārasaṃsṛtiḥ

sam+sāra(sṛ)–sam+sṛtiḥ(sṛ)

流轉生死

saṃsāra– : m.noun

°saṃsṛtiḥ : cpd., f.nom.sg. of °saṃsṛti

saṃsārasaṃsṛteḥ

sam+sāra–sam+sṛteḥ(sṛ)

於生死中常流轉故

saṃsāra– : m.noun

°saṃsṛteḥ : cpd., f.abl.sg. of °saṃsṛti

saṃsārānugataṃ

sam+sāra–anu+gatam(gam)

隨逐生死

saṃsāra– : m.noun

°anugatam : cpd., n.nom.sg. of °anugata(ppp.) duḥkham

jātijarāvyādhimaraṇādikaṃ duḥkhaṃ

jāti(jan)–jarā(jṝ)–vyādhi(vi+ādhā)–maraṇa(mṛ)–ādikam duḥkham

生老病死等苦

jāti– : f.noun

jarā– : f.noun

vyādhi– : m.noun

maraṇa– : n.noun

°ādikam : cpd., n.nom.sg. of °ādika(adj.) duḥkham

duḥkham : n.nom.sg. of duḥkha

pravartate pra+vartate(vṛt)

流轉不息

pres. 3rd sg. ātm.

     

 

10.2. 了八分別證斷果

yadā ca bodhisattvena caturvidhaṃ yathābhūtaparijñānaṃ niśritya so'ṣṭavidho vikalpaḥ parijñāto bhavati dṛṣṭe dharme tasya samyak parijñānādāyatyāṃ tadadhiṣṭhānasya tadālambanasya prapañcapatitasya vastunaḥ prādurbhāvo na bhavati| tasyānudayādaprādurbhāvāttadālambanasyāpi vikalpasyāyatyāṃ prādurbhāvo na bhavati| evaṃ tasya savastukasya vikalpasya nirodho yaḥ sa sarvaprapañcanirodho veditavyaḥ| evañca prapañcanirodho bodhisattvasya mahāyānaparinirvāṇamiti veditavyam|

菩薩依此四如實智,能正了知八種分別。於現法中正了知故,令當來世戲論所攝所依緣事不復生起。不生起故,於當來世從彼依緣所起分別亦不復生。如是分別及依緣事二俱滅故,當知一切戲論皆滅。菩薩如是戲論滅故,能證大乘大般涅槃。(大正30.490c23-28)

And, when having relied on the four-fold complete knowledge truly as it is, the eight-fold discriminaton comes to be fully known (parijñāto bhavati) by the bodhisattva. From the perfect understanding (samyak-parijñānāt) of that (tasya) in present life (dṛṣṭe dharme), the manifestation of the object-base of conceptual proliferation (prapañca) constituting its support (adhiṣṭhāna) and its cognitive object (ālambana), does not occur in the future. From the non-arising (anudayāt), from the non-manifestation (aprādurbhāvāt) of that (tasya), the manifestation (prādurbhāva) of discrimination [taking] that as the cognitive object also does not occur in the future. Thus, that which is the cessation of the object-base of discrimination should be known as the cessation of all conceptual proliferation (sarva-prapañca-nirodha). And thus, the cessation of conceptual proliferation of the bodhisattva is to be known as “Mahāyāna Parinirvāṇa”. (FT 10.2)

 

yadā ca bodhisattvena

菩薩

yadā : rel.adv. meaning “when …”

ca : ind.

bodhisattvena : m.instr.sg. of bodhisattva

caturvidhaṃ yathābhūtaparijñānaṃ

catur–vidham yathā–bhūta(bhū)–pari+jñānam(jñā)

四如實智

catur– : cardinal

°vidham : cpd., n.acc.sg. of °vidha

yathā– : adv.

bhūta– : ppp.

°parijñānam : cpd., n.acc.sg. of °parijñāna

niśritya ni+śritya(śri)

ger.

so'ṣṭavidho vikalpaḥ

saḥ aṣṭa–vidhaḥ vikalpaḥ

八種分別

saḥ : pron., m.nom.sg. of tad

aṣṭa– : cardinal

°vidhaḥ : cpd., m.nom.sg. of °vidha

vikalpaḥ : m.nom.sg. of °vikalpa

parijñāto bhavati

pari+jñātaḥ(jñā) bhavati(bhū)

能正了知

parijñātaḥ : m.nom.sg. of parijñāta(ppp.) vikalpaḥ

bhavati : pres. 3rd sg.

dṛṣṭe dharme

dṛṣṭe(dṛś) dharme

於現法中

dṛṣṭe : m.loc.sg. of dṛṣṭa(ppp.)

dharme : m.loc.sg. of dharma

loc.absol. meaning “in the present life”

tasya samyak parijñānād

tasya samyak parijñānāt(jñā)

正了知故

tasya : pron., m.gen.sg. of tad

samyak : adv.

parijñānāt : n.abl.sg. of °parijñāna

āyatyāṃ āyatyām

當來世

f.loc.sg. of āyati

tadadhiṣṭhānasya tadālambanasya prapañcapatitasya vastunaḥ

tat–adhi+ṣṭhānasya(sthā)
tat–ā+lambanasya(lamb)
pra+pañca(pañc)–patitasya(pat) vastunaḥ

戲論所攝所依緣事

[所依所緣戲論所攝事]

tat– : pron., n.

°adhiṣṭhānasya : cpd., n.gen.sg. of °adhiṣṭhāna

tat– : pron., n.

°ālambanasya : cpd., n.gen.sg. of °ālambana

prapañca– : m.noun

°patitasya : cpd., n.gen.sg. of °patita(ppp.) vastunaḥ

vastunaḥ : n.gen.sg. of vastu

prādurbhāvo na bhavati

prādur–bhāvaḥ(bhū) na bhavati(bhū)

不生起

prādur– : adv.

°bhāvaḥ : cpd., m.nom.sg. of °bhava

na : ind.

bhavati : pres. 3rd sg.

     

tasyānudayādaprādurbhāvāt

tasya an+ut+ayāt(ī) a+prādur–bhāvāt(bhū)

不生起故

tasya : pron., n.gen.sg. of tad

anudayāt : m.abl.sg. of anudaya

aprādur– : adv.

°bhāvāt : cpd., m.abl.sg. of °bhāva

tadālambanasyāpi vikalpasyāyatyāṃ

tat–ālambanasya api vikalpasya āyatyām

於當來世從彼依緣所起分別

tat– : pron., n.

°ālambanasya : cpd., m.gen.sg. of °ālambana

api : ind.

vikalpasya : m.gen.sg. of vikalpa

āyatyām : f.loc.sg. of āyati

prādurbhāvo na bhavati

prādur–bhāvaḥ(bhū) na bhavati(bhū)

不生起

prādur– : adv.

°bhāvaḥ : cpd., m.nom.sg. of °bhava

na : ind.

bhavati : pres. 3rd sg.

     

evaṃ evam

如是

ind.

tasya savastukasya vikalpasya

tasya sa+vastukasya vikalpasya

分別及依緣事


tasya : n.gen.sg. of tad

savastukasya : m.gen.sg. of savastuka(adj.) vikalpasya, prefix sa meaning “together with”

vikalpasya : m.gen.sg. of vikalpa

nirodho ni+rodhaḥ(rudh)

m.nom.sg. of nirodha

yaḥ sa sarvaprapañcanirodho

yaḥ saḥ sarva–prapañca(pañc)–nirodhaḥ(rudh)

一切戲論皆滅

yaḥ : rel.pron., m.nom.sg. of yad

saḥ : pron., m.nom.sg. of tad

sarva– : adj.

prapañca– : m.noun

°nirodhaḥ : cpd., m.nom.sg. of °nirodha

veditavyaḥ(vid)

當知

m.nom.sg. of veditavya(fpp.)

     

evañca evam ca

如是

evam : ind.

ca : ind.

prapañcanirodho

prapañca(pañc)–nirodhaḥ(rudh)

戲論滅

prapañca– : m.noun

°nirodhaḥ : cpd., m.nom.sg. of °nirodha

bodhisattvasya

菩薩[]

m.gen.sg. of bodhisattva

mahāyānaparinirvāṇamiti

mahā–yāna–pari+nir+vāṇam(vā) iti 

大乘大般涅槃

mahā– : adj.

yāna– : n.noun

°parinirvāṇam : cpd., n.nom.sg. of °parinirvāṇa

iti : ind.

veditavyam(vid)

能證

veditavyam : n.nom.sg. of veditavya(fpp.)

     

 

11. 得自在果

dṛṣṭe ca dharme tasya śreṣṭhatattvārtha gocarajñānasya viśuddhatvāt sarvatra vaśitāprāpti labhate sa bodhisattvaḥ| yaduta nirmāṇe'pi vicitre nairmāṇikyā ṛddhyā| pariṇāme ca vicitre pāriṇāmikyā ṛddhyā| sarvajñeyasya ca jñāne yāvadabhipretaṃ cāvasthāne| kāmakārataśca vinopakramaṃ cyutau|sa evaṃ vaśitāprāptaḥ sarvasattvaśreṣṭho bhavati niruttaraḥ|

於現法中勝真實義所行處智極清淨故,普能獲得一切自在,謂諸菩薩於種種化獲得能化神通自在;於種種變獲得能變神通自在;普於一切所知境智皆得自在;若欲久住隨其所樂自在能住;若欲終歿不待害緣自在能歿。由諸菩薩得如是等無量自在,於諸有情最勝無上。(大正30.490c28-491a06)

And, because of the fact of the purity of the superior (śreṣha) knowledge of the domain of activity of reality object (tattvārthagocarajñāna) in the present life (dṛṣṭe dharme), the bodhisattva possesses (labhate) mastery in all cases (sarvatra vaśitāprāptim); that is to say: with regard to variegated magical creation (nirmāṇe 'pi vicitre) through the super-normal power of magical creation (nairmāṇikayā ṛddhyā); and with regard to manifold transformation (pariṇāme vicitre), through the super-normal power of transformation (pāriṇāmikayā ṛddhyā); and with regard to knowledge of all knowable (sarvajñeyasya jñāne); and with regard to remaining as long as [he] so wish (yāvadabhipretam cāvasthāne); and in terms of his desire with regard to death (cyutau) without detriment. Thus, he who has mastered [in such a way] becomes the unsurpassed (niruttaraḥ), the excellent among all beings (sarvasattvaśreṣṭhaḥ). (FT 11.1)

 

dṛṣṭe ca dharme

於現法中

dṛṣṭe : m.loc.sg. of dṛṣṭa(ppp.)

dharme : m.loc.sg. of dharma

loc.absol., meaning “in the present life

tasya śreṣṭhatattvārthagocarajñānasya

tasya śreṣṭha–tattva–artha–gocara–jñānasya

[DN: °ārtha gocara°]

勝真實義所行處智

tasya : pron., n.gen.sg. of tad

śreṣṭha– : superlative of śrī

tattva– : tat(pron.) with n.abs.su. tva

artha– : m.noun

gocara– : m.noun

°jñānasya : cpd., n.gen.sg. of °jñāna

viśuddhatvāt viśudh+ta+tva+āt

極清淨故

n.abl.sg. of viśuddhatva(ppp. viśuddha with n.abs.su. tva)

sarvatra sarva+tra

普一切

adv.

vaśitāprāptiṃ labhate

vaśitā(vaś)–prāptim(āp) labhate(labh)

[DN: prāpti labhate]

獲得自在

[自在獲得]

vaśitā– : f.noun

°prāptim : cpd., f.acc.sg. of °prāpti

labhate : pres. 3rd sg. ātm.

sa bodhisattvaḥ

saḥ bodhi–sattvaḥ

諸菩薩

saḥ : pron., m.nom.sg. of tad

bodhi– : f.noun

°sattvaḥ : cpd., m.nom.sg. of °sattva

     

yaduta

yat uta

yat : rel.pron. of yad

uta : ind.

adverbial phrase meaning “that is to say”

nirmāṇe'pi vicitre

nir+māṇe(mā) api vicitre

於種種化

[於化種種]

nirmāṇe : n.loc.sg. of nirmāṇa

api : ind.

vicitre : n.loc.sg. of vicitra(adj.) nirmāṇe

nairmāṇikyā ṛddhyā

nir+māṇikyā(mā) ṛddhyā(ṛdh)

[TK: nairmāṇikayā]

能化神通

nairmāṇikyā : f.instr.sg. of nairmāṇiki(adj.) ṛddhyā

ṛddhyā : f.instr.sg. of ṛddhi

     

pariṇāme ca vicitre

pari+ṇāme(nam) ca vicitre

於種種變

[於變種種]

pariṇāme : m.loc.sg. of pariṇāma

ca : ind.

vicitre : m.loc.sg. of vicitra(adj.)pariṇāme

pāriṇāmikyā ṛddhyā

pari+ṇāmikyā(nam) ṛddhyā(ṛdh)

[TK: pāriṇāmikayā]

能變神通

pāriṇāmikyā : f.instr.sg. of pāriṇāmiki(adj.) ṛddhyā

ṛddhyā : f.instr.sg. of ṛddhi

     

sarvajñeyasya ca jñāne

sarva–jñeya+sya ca jñāne(jñā)

於一切所知境智

sarva– : adj.

°jñeyasya : cpd., n.gen.sg. of °jñeya(fpp.)

ca : ind.

jñāne : n.loc.sg. of jñāna

yāvadabhipretaṃ cāvasthāne

yāvat abhi+pra+itam(i/ī) ca ava+sthāne(sthā)

若欲久住

yāvat : rel.adv.

abhipretam : m.acc.sg. of abhipreta(ppp.)

ca : ind.

avasthāne : n.loc.sg. of avasthāna

     

kāmakārataśca

kāma(kam)–kāra+taḥ(kṛ) ca

隨其所樂

kāma– : m.noun

°kārataḥ : cpd., adv., kāra(m.) with abl. su. taḥ

ca : ind.

vinopakramaṃ

vinā upa+kramam(kram)

不待害緣

vinā : ind.

upakramam : m.acc.sg. of upakrama

cyutau(cyu)

歿

f.loc.sg. of cyuti

     

sa evaṃ vaśitāprāptaḥ

saḥ evam vaśitā(vaś)–prāptaḥ(āp)

菩薩如是自在

saḥ : pron. of bodhisattva in the first sentence of this paragraph, m.nom.sg. of tad

evam : ind.

vaśitā– : f.noun

°prāptaḥ : cpd., m.nom.sg. of °prāpta(ppp.) bodhisattva

sarvasattvaśreṣṭho bhavati

sarva–sattva–śreṣṭhaḥ bhavati(bhū)

諸有情最勝

sarva– : adj.

sattva– : m./n.noun

°śreṣṭhaḥ : cpd., superlative, m.nom.sg. of °śreṣṭha

bhavati : pres. 3rd sg.

niruttaraḥ nir+uttara+ḥ

無上

m.nom.sg. of niruttara(adj.)

     

 

evañca sarvatra vaśinastasya bodhisattvasya uttamāḥ pañcānuśaṃsā veditavyāḥ| paramāṃ cittaśāntimanuprāpto bhavati vihārapraśāntatayā na kleśapraśāntatayā| sarvavidyāsthāneṣu cāsyāvyāhataṃ pariśuddhaṃ paryavadātaṃ jñānadarśanaṃ pravartate| akhinnaśca bhavati sattvānāmarthe saṃsārasaṃsṛtyā| tathāgatānāñca sarvasandhāyavacanānyanupraviśati| na ca mahāyānādhimukteḥ saṃhāryo bhavatyaparapratyayatayā|

菩薩如是普於一切得自在故,獲得五種最上勝利。一者、獲得心極寂靜,由住最靜故,不由煩惱寂靜故;二者、能於一切明處無所罣礙,清淨鮮白妙智見轉;三者、為利諸有情故,流轉生死無有厭倦;四者、善入一切如來密意言義;五者、所得大乘勝解不可引奪,不從他緣。(大正30.491a06-13)

And in this way, the supreme highest five-fold benefits (uttamāḥ pañca-anuśaṃsā) of a bodhisattva who has mastery over everything (sarvatravaśinaḥ) is to be understood. [1] He comes to attain (anuprāptaḥ bhavati) supreme mental peace (cittaśāntim) by way of the fact of the tranquility of state (vihārapraśāntatayā) not through the fact of the appeasement of defilements (na kleśapraśāntatayā). [2] His unhindered (avyāhatam), completely purified (pariśuddham) and fully clarified (paryavadātam) knowledge-vision operates (pravartate) with regard to all sciences and [3] he is unwearied circling in saṃsāra for the sake of beings and [4] he penetrates into the implicit teachings (sarva-sandhāya-vacanānupraviśati) of all Tathāgata-s and [5] not depending on others, he cannot be led away from his conviction in the Mahāyāna (Mahāyānādhimukteḥ). (FT 11.2)

 

evañca evam ca

如是

both ind.

sarvatra vaśinas

sarvatra vaśinaḥ

普於一切得自在故

sarvatra : adv.

vaśinaḥ : m.gen.sg. of vaśin(adj.) bodhisattvasya

tasya bodhisattvasya

菩薩

tasya : pron., m.gen.sg. of tad

bodhisattvasya : m.gen.sg. of bodhisattva

uttamāḥ pañcānuśaṃsā veditavyāḥ

uttamāḥ pañca–anu+śaṃsāḥ(śaṃs) veditavyāḥ(vid)

最上五種勝利

[最上五種勝利當知]

uttamāḥ : m.nom.pl. of uttama(adj.) °anuśaṃsāḥ

pañca– : cardinal

°anuśaṃsāḥ : cpd., m.nom.pl. of °anuśaṃsa

veditavyāḥ : m.nom.pl. of veditavya(fpp.)

     

paramāṃ cittaśāntim

paramām citta–śāntim(śam)

心極寂靜

paramām : f.acc.sg. of paramā(adj.) °śāntim

citta– : n.noun

°śāntim : cpd., f.acc.sg. of °śānti

anuprāpto bhavati

anu+pra+āptaḥ(√āp) bhavati(bhū)

獲得

anuprāptaḥ : m.nom.sg. of prāpta(ppp.)

bhavati : pres. 3rd sg.

vihārapraśāntatayā

vi+hāra(hṛ)–pra+śāntatayā(śam)

由住最靜故

vihāra– : m.noun

°praśāntatayā : cpd., f.instr.sg. of °praśāntatā(ppp. praśānta with f.abs.su. )

na kleśapraśāntatayā

na kleśa–praśāntatayā(śam)

不由煩惱寂靜故

na : ind.

kleśa– : m.noun

°praśāntatayā : cpd., f.instr.sg. of °praśāntatā(ppp. praśānta with f.abs.su. )

     

sarvavidyāsthāneṣu

sarva–vidyā–sthāneṣu(sthā)

能於一切明處

sarva– : adj.

vidyā– : f.noun

°sthāneṣu : cpd., n.loc.pl. of °sthāna

cāsyāvyāhataṃ

ca asya a+vi+ā+hatam(han)

無所罣礙

asya : dem., m.gen.sg. of idam

avyāhatam : n.nom.sg. of avyāhata(ppp.) °darśanam

pariśuddhaṃ paryavadātaṃ jñānadarśanaṃ

pariśuddham(śudh) paryavadātam(dā) jñāna–darśanam(dṛś)

清淨鮮白妙智見

pariśuddham : n.nom.sg. of pariśuddha(ppp.) °darśanam

paryavadātam : n.nom.sg. of paryavadāta(ppp.) °darśanam

jñāna– : n.noun

°darśanam : cpd., n.nom.sg. of °darśana

pravartate pra+vartate(vṛt)

pres. 3rd sg. ātm.

     

akhinnaśca bhavati

a+khinnaḥ(khid) ca bhavati(bhū)

無有厭倦


akhinnaḥ : m.nom.sg. of akhinna(ppp.)

bhavati : pres. 3rd sg.

sattvānāmarthe

sattvānām arthe

為利諸有情故


sattvānām : m.gen.pl. of sattva

arthe : m.loc.sg. of artha, meaning “for the sake/benefit of …”

saṃsārasaṃsṛtyā

sam+sāra(sṛ)–sam+sṛtyā(sṛ)

流轉生死

[生死流轉]

saṃsāra– : m.noun

°saṃsṛtyā : cpd., f.instr.sg. of °saṃsṛti

     

tathāgatānāñcatathāgatānām ca

如來

tathāgatānām : m.gen.pl. of tathāgata(ppp.)

sarvasandhāyavacanānupraviśati

sarva–sam+dhāya(dhā)–vacanā– anu+pra+viśati(viś)

[DN: °vacanānyanupraviśati]

入一切密意言義

sarva– : adj.

sandhāya– : ger. used as adv.

vacanā : f.noun

°anupraviśati : cpd., pres. 3rd sg.

     

na ca mahāyānādhimukteḥ

na ca mahā–yāna–adhi+mukteḥ(muc)

所得大乘勝解不可


na : ind.

ca : ind.

mahā– : adj.

yāna– : n.noun

°adhimukteḥ : cpd., f.abl.sg. of °adhimukti

saṃhāryo bhavaty

sam+hāryaḥ(hṛ) bhavati(bhū)

引奪

saṃhāryaḥ : m.nom.sg. of saṃhārya(fpp.)

bhavati : pres. 3rd sg.

aparapratyayatayā

a+para–prati+ayatayā(i/ī)

不從他緣

apara– : adj.

°pratyayatayā : cpd., f.instr.sg. of °pratyayatā(m.noun pratyaya with f.abs.su. tā)

     

 

 

asya khalu pañcavidhasyānuśaṃsasya pañcavidhameva karma veditavyam| paramo dṛṣṭadharmasukhavihāro bodhisattvasya bodhāya prayoganiryātasya kāyikacaitasikasya vyāyāmaklamasya nāśāya cittaśānteranuśaṃsasyaitatkarma veditavyam| sarvabuddhadharmāṇāṃ paripāko bodhisattvasya sarvavidyāsthāneṣvavyāhatajñānatāyā anuśaṃsasyai tatkarma veditavyam| sattvaparipāko bodhisattvasya saṃsārākheditāyā anuśaṃsasyaitatkarma veditavyam| vineyānāmut pannotpannānāṃ saṃśayānāṃ prativinodanaṃ dharmanetryāśca dīrghakālaṃ parikarṣaṇaṃ sandhāraṇaṃ saddharmapratirūpakāṇāṃ śāsanāntardhāyakānāṃ parijñānaprakāśanāpakarṣaṇatayā sarvasandhāyavacanapraveśānuśaṃsasyaitatkarma veditavyam| sarvaparapravādinigraho dṛḍhavīryatā ca prāṇidhānāccācyutiḥ asaṃhāryatā'parapratyayatvānuśaṃsasyaitatkarma veditavyam|

當知如是五種勝利,有五種業。一者、菩薩成就最勝現法樂住,能滅一切為趣菩提精勤加行所生身心種種勞倦,當知是名心極寂靜勝利之業;二者、菩薩普能成熟一切佛法,當知是名於諸明處無礙清白微妙智見勝利之業;三者、菩薩普能成熟一切有情,當知是名流轉生死無有厭倦勝利之業;四者、菩薩能正除遣所化有情隨所生起一切疑惑,護持如來妙正法眼令得久住,於能隱沒如來聖教像似正法,能知能顯,能正除滅,當知是名善入如來密意言義勝利之業;五者、菩薩能摧一切外道異論,精進堅牢正願無動,當知是名大乘勝解不可引奪,不從他緣勝利之業。(大正30.491a13-26)

Of this (asya), the five-fold benefits [above], the specific (eva) five-fold karma is to be understood. [1] It is to be understood that the karma of the benefit of mental peace (cittaśānteḥ anuśaṃsasya) conducive to the perishing of the mental and physical tiredness of exertion (effort) of one who has gone forth towards the preparation of realization is the ultimate (parama) dwelling in happiness in the present life. [2] It is to be understood that the karma of the benefit in terms of the unhindered knowledge of all the sciences of the bodhisattva, is the maturation (paripākaḥ) of all the Buddha-dharma-s. [3] It is to be understood that the karma of the benefit of the bodhisattva being unwearied of saṃsāra is the maturation of beings. [4] It is to be understood that the karma of the benefit of the penetration into all implicit teachings is the removal of the doubts as they repeatedly arise (utpannotpannānāṃ) among those to be guided (vineyānām), the perpetuation (parikarṣaṇaṃ) of the dharma-eye (dharma-netryāḥ) for a long time, the sustaining of the complete knowledge (parijñānam) with respect to the declaration and the expulsion (prakāśanāpakarṣaṇatayā) of the semblance of the true Dharma which conceals the dispensation (teachings). [5] It is to be understood that the karma of the benefit of the non-dependence on others and the incapability of being led astray (asaṃhāryatāparapratyayatvā) is the refutation of all heretical theories (sarvaparapravādinigrahaḥ), firm diligence (dṛḍhavīryatā ) and non-cowing away from the vow (praṇidhānāc cācyutiḥ). (FT 11.3)

 

asya khalu pañcavidhasyānuśaṃsasya

asya khalu pañca–vidhasya anu+śaṃsasya(śaṃs)

如是五種勝利

asya : dem., m.gen.sg. of idam

khalu : ind.

pañca– : cardinal

°vidhasya : cpd., m.gen.sg. of °vidha

anuśaṃsasya : m.gen.sg. of anuśaṃsa

pañcavidhameva karma

pañca vidham eva karma


有五種業

pañca : cardinal, n.nom.sg.

vidham : n.nom.sg. of vidha

eva : ind.

karma : n.nom.sg. of karman

veditavyam(vid)

當知

n.nom.sg. of veditavya(fpp.)

     

paramo paramaḥ

最勝

m.nom.sg. of parama(adj.)

dṛṣṭadharmasukhavihāro

dṛṣṭa(drś)–dharma–sukha–vi+hāraḥ(hṛ)

現法樂住

dṛṣṭa– : ppp.

dharma– : m.noun

sukha– : adj./n.noun

°vihāraḥ : cpd., m.nom.sg. of °vihāra

bodhisattvasya bodhāya(budh)

菩薩為趣菩提

bodhisattvasya : m.gen.sg. of bodhisattva

bodhāya : m.dat.sg. of bodha

prayoganiryātasya

pra+yoga(yuj)–nir+yātasya(yā)

精勤加行所生

[加行精勤所生]

prayoga– : m.noun

°niryātasya : cpd., m.gen.sg. of °niryāta(ppp.) bodhisattvasya

kāyikacaitasikasya vyāyāmaklamasya

kāyika–caitasika+sya vyāyāma(yam)–klamasya(klam)

身心勞倦

kāyika– : adj.

°caitasikasya : cpd., m.gen.sg. of °caitasika(adj.) bodhisattvasya

vyāyāma– : m.noun

°klamasya : cpd., m.gen.sg. of °klama

nāśāya(naś)

能滅

m.dat.sg. of nāśa

cittaśānter citta–śānteḥ(śam)

心極寂靜

citta– : n.noun

°śānteḥ : cpd., f.gen.sg. of °śānti

anuśaṃsasyaitat karma

anu+śaṃsasya(śaṃs) etat karma

勝利之業

anuśaṃsasya : m.gen.sg. of anuśaṃsa

etat : dem., n.nom.sg. of etad

karma : n.nom.sg. of karman

veditavyam(vid)

當知

n.nom.sg. of veditavya(fpp.)

     

sarvabuddhadharmāṇāṃ paripāko

sarva–buddha–dharmāṇām pari+pākaḥ(pac)

普能成熟一切佛法

sarva– : adj.

buddha– : ppp., m.noun

°dharmāṇām : cpd., m.gen.pl. of °dharma

paripākaḥ : m.nom.sg. of paripāka

bodhisattvasya

菩薩

m.gen.sg. of bodhisattva

sarvavidyāsthāneṣv

sarva–vidyā–sthāneṣu(sthā)

於諸明處

sarva– : adj.

vidyā– : f.noun

°sthāneṣu : cpd., n.loc.pl. of °sthāna

avyāhatajñānatāyā

a+vi+ā+hata(han)–jñānatāyāḥ

無礙清白微妙智見

[無礙智]

avyāhata– : ppp.

°jñānatāyāḥ : cpd., f.gen.sg. of °jñānatā(n.noun jñāna with f.abs.su. )

anuśaṃsasyaitat karma

anu+śaṃsasya(śaṃs) etat karma

[DN: anuśaṃsasyai tat]

勝利之業

anuśaṃsasya : m.gen.sg. of anuśaṃsa

etat : dem., n.nom.sg. of etad

karma : n.nom.sg. of karman

veditavyam(vid)

當知

n.nom.sg. of veditavya(fpp.)

     

sattvaparipāko

sattva–pari+pākaḥ(pac)

成熟有情

sattva– : m./n.noun

°paripākaḥ : cpd., m.nom.sg. of °paripāka

bodhisattvasya

菩薩

m.gen.sg. of bodhisattva

saṃsārākheditāyā

saṃsāra–a+kheditāyāḥ(khid)

流轉生死無有厭倦

saṃsāra– : m.noun

°akheditāyāḥ : cpd., f.gen.sg. of °akheditā(ppp., caus.)

anuśaṃsasyaitatkarma

anuśaṃsasya(śaṃs) etat karma

勝利之業

anuśaṃsasya : m.gen.sg. of anuśaṃsa

etat : dem., n.nom.sg. of etad

karma : n.nom.sg. of karman

veditavyam(vid)

當知

n.nom.sg. of veditavya(fpp.)

     

vineyānām(nī)

所化有情

m.gen.pl. of vineya

utpannotpannānāṃ

ut+panna(pad)–ut+pannānām(pad)

隨所生起

utpanna– : ppp.

°utpannānām : cpd., m.gen.pl. of °utpanna(ppp.), meaning “repeatedly arise”

saṃśayānāṃ sam+śayānām(śī)

疑惑

m.gen.pl. of saṃśaya

prativinodanaṃ prati+vi+nodanam(nud)

除遣

n.nom.sg. of prativinodana

dharmanetryāśca

dharma–netryāḥ ca

法眼

dharma– : m.noun

°netryāḥ : cpd., f.gen.sg. of °netrī

dīrghakālaṃ dīrgha–kālam

dīrgha– : adj.

°kālam : cpd., adv.

parikarṣaṇaṃ pari+karṣaṇam(kṛṣ)

n.nom.sg. of parikarṣaṇa

sandhāraṇaṃ sam+dhāraṇam(dhṛ)

護持

n.nom.sg. sandhāraṇa

saddharmapratirūpakāṇāṃ

sat(as)–dharma–prati+rūpakāṇām(rūp)

像似正法

[正法像似]

sat– : pr.p.

dharma– : m.noun

°pratirūpakāṇām : cpd., m.gen.pl. of °pratirūpaka

śāsanāntardhāyakānāṃ

śāsana(śās)–antar–dhāyakānām(dhā)

於能隱沒如來聖教

[於如來聖教能隱沒]

śāsana– : n.noun

antar– : adv.

°dhāyakānām : cpd., m.gen.pl. of °dhāyaka(adj.) °pratirūpakāṇām

parijñānaṃ pari+jñānam(jñā)

[DN: parijñāna; TK: parijñānaṃ]

n.nom.sg. of parijñāna

prakāśanāpakarṣaṇatayā

pra+kāśana(kāś)–apa+karṣaṇatayā(kṛṣ)

能顯能正除滅

prakāśana– : n.noun

°apakarṣaṇatayā : cpd., f.instr.sg. of °apakarṣaṇatā(n.noun apakarṣaṇa with f.abs.su. )

sarvasandhāyavacanapraveśānuśaṃsasyaitat karma

sarva–sandhāya(dhā)–vacana(vac)–pra+veśa(viś)–anu+śaṃsasya(śaṃs) etat karma

善入密意言義勝利之業

[密意言義善入勝利, 此業]

sarva– : adj.

sandhāya– : ger. used as adv.

vacana– : n.noun

praveśa– : m.noun

°anuśaṃsasya : cpd., m.gen.sg. of °anuśaṃsa

etat : dem., n.nom.sg. of etad

karma : n.nom.sg. of karman

veditavyam(vid)

當知

n.nom.sg. of veditavya(fpp.)

     

sarvaparapravādinigraho

sarva–para–pra+vādi(vad)–ni+grahaḥ(grah)

能摧一切外道異論


sarva– : adj.

para– : adj.

pravādi– : n.noun

°nigrahaḥ : cpd., m.nom.sg. of °nigraha

dṛḍhavīryatā ca

dṛḍha(dṛh)–vīrya+tā ca

精進堅牢

[堅牢精進]

dṛḍha– : ppp.

°vīryatā : cpd., f.nom.sg. of °vīryatā(n.noun vīrya with f.abs.su. )

ca : ind.

praṇidhānāccācyutiḥ

pra+ni+dhāna(dhā)+āt ca a+cyutiḥ(cyu)

[DN: prāṇidhānāc°]

正願無動

praṇidhānāt : n.abl.sg. of pranidhāna

ca : ind.

acyutiḥ : f.nom.sg. of acyuti

asaṃhāryatā'parapratyayatvānuśaṃsasyaitat karma veditavyam

a+sam+hārya+tā–apara–prati+aya+tva–anu+śaṃsa+sya etat karma veditavyam(vid)

不可引奪不從他緣勝利之業當知

asaṃhāryatā– : f.noun., asaṃhārya(fpp.) with f.abs.su.

apara– : adj.

pratyayatva– : n.noun., pratyaya(m.) with n.abs.su. tva

°anuśaṃsasya : cpd., m.gen.sg. of °anuśaṃsa

etat : dem., n.nom.sg. of etad

karma : n.nom.sg. of karman

veditavyam : n.nom.sg. of veditavya(fpp.)

     

 

 

evaṃ hi bodhisattvasya yāvat kiñcidbodhisattvakaraṇīyaṃ tatsarvamebhiḥ pañcabhiranuśaṃsakarmabhiḥ parigṛhītaṃ bhavati| tatpunaḥ karaṇīyaṃ katamat| asaṃkliṣṭañca ātmasukhaṃ buddhadharmaparipākaḥ sattvaparipākaḥ saddharmasya dhāraṇam acalapraṇidhānasyottaptavīryasya paravādavinigrahaśca|

如是菩薩,所有一切菩薩所作,皆為如是五勝利業之所攝受。云何一切菩薩所作?謂自安樂而無雜染,普能成熟一切佛法,普能成熟一切有情,護持如來無上正法,摧伏他論精進勇猛正願無動。(大正30.491a26-b02)

To whatever extent, the bodhisattva duty [may be], all that comes to be subsumed (parigṛhītam) by these five-fold karma benefits. Again, what is that duty? The undefiled personal happiness, the maturation of Buddha-Dharma, the maturation of sentient beings, the upholding of the true Dharma and the refutation of heretical teachings by one who is unmoved in vow and zealous in vigour. (FT 11.4)

 

evaṃ hi evam hi

如是

evam, hi : both ind.

bodhisattvasya

菩薩

m.gen.sg. of bodhisattva

yāvat kiñcid yāvat kim+cit

所有一切

yāvat : rel.adv.

kiṃcit : indefinite pron., n.nom.sg. of kim with su. cit

yāvat kiṃcit : meaning “to whatever extent”

bodhisattvakaraṇīyaṃ

bodhisattva–karaṇīyam(kṛ)

菩薩所作

bodhisattva– : m.noun

°karaṇīyam : cpd., n.nom.sg. of °karaṇīya(fpp.)

tatsarvam

tat sarvam

皆為如是

tat : pron., n.nom.sg. of tad

sarvam : n.nom.sg. of sarva(adj.)

ebhiḥ pañcabhir ebhiḥ pañcabhiḥ

ebhiḥ : dem., n.instr.pl. of idam

pañcabhiḥ : cardinal, n.instr.pl. of pañca

anuśaṃsakarmabhiḥ anu+śaṃsa(śaṃs)–karmabhiḥ

勝利業

anuśaṃsa– : m.noun

°karmabhiḥ : cpd., n.instr.pl. of °karman

parigṛhītaṃ bhavati

pari+gṛhītam(grah) bhavati(bhū)

所攝受

parigṛhītam : n.nom.sg. of parigṛhīta(ppp.)

bhavati : pres. 3rd sg.

     

tatpunaḥ tat punaḥ


tat : pron., n.nom.sg. of tad

punaḥ : ind.

karaṇīyaṃ karaṇīyam(kṛ)

所作

n.nom.sg. of karaṇīya(fpp.)

katamat

云何

interr.pron., n.nom.sg. of katama

     

asaṃkliṣṭañca

a+sam+kliṣṭam(kliś) ca

無雜染

asaṃkliṣṭam : n.nom.sg. of asaṃkliṣṭa(ppp.)

ca : ind.

ātmasukhaṃ

ātma–sukham

自安樂

ātma– : m., ātman used in cpd.

°sukham : cpd., n.nom.sg. of °sukha

buddhadharmaparipākaḥ

buddha–dharma–pari+pākaḥ(pac)

成熟佛法


buddha– : m.noun

dharma– : m.noun

°paripākaḥ : cpd., m.nom.sg. of °paripāka

sattvaparipākaḥ

sattva–paripākaḥ

成熟有情

sattva– : m./n.noun

°paripākaḥ : cpd., m.nom.sg. of °paripāka

saddharmasya dhāraṇam

sat+dharma+sya dhāraṇam(dhṛ)

護持正法

saddharmasya : m.gen.sg. of saddharma

dhāraṇam : n.nom.sg. of dhāraṇa

acalapraṇidhānasyottaptavīryasya

a+cala–pra+ni+dhānasya(dhā) ut+tapta(tap)–vīryasya

精進勇猛正願無動

[無動正願勇猛精進]

acala– : adj.

°praṇidhānasya : cpd., n.gen.sg. of °praṇidhāna

uttapta– : ppp.

°vīryasya : cpd., n.gen.sg. of °vīrya

paravādavinigrahaśca

para–vāda–vi+ni+grahaḥ(grah) ca

摧伏他論

[他論摧伏]

para– : adj.

vāda– : m.noun

°vinigrahaḥ : cpd., m.nom.sg. of °vinigraha

ca : ind.

     

 

12. 總結顯勝

tatra caturṇā tattvārthānāṃ prathamau dvau hīnau| tṛtīyo madhyamaḥ| caturtha uttamo veditavyaḥ|

當知如是四真實義,初二下劣,第三處中,第四最勝。(大正30.491b03-04)

It should be understood that among the four reality-objects (tattvārtha), the first two are inferior, the third one is medium and the fourth one is to be understood as the most supreme. (FT 12)

 

tatra

如是

adv.

caturṇāṃ tattvārthānāṃ

caturṇām tattva–arthānām

[DN: caturṇā]

四真實義

caturṇām : m.gen.pl. of catur(cardinal)

tattva– : tat(pron.) with n.abs.su. tva

°arthānām : cpd., m.gen.pl. of °artha

prathamau dvau hīnau(hā)

初二下劣

prathamau : m.nom.du. of prathama(adj.)

dvau : m.nom.du. of dva(cardinal)

hīnau : m.nom.du. of hīna(ppp.)

     

tṛtīyo madhyamaḥ

tṛtīyaḥ madhyamaḥ

第三處中

tṛtīyaḥ : m.nom.sg. of tṛtīya(adj.)

madhyamaḥ : m.nom.sg. of madhyama(adj.)

     

caturtha uttamo

caturthaḥ uttamaḥ

第四最勝

caturthaḥ : m.nom.sg. of caturtha(adj.)

uttamaḥ : m.nom.sg. of uttama(adj.)

veditavyaḥ(vid)

當知

m.nom.sg. of veditavya(fpp.)

     

 

術語表 GLOSSARY

 

abhāva

無性/ 非有

non-existent

abhilāpa-viśliṣṭa

性離言說

disjoined from speech/ words

abhiniviṣṭa

所執

attached to

abhipreta

wish

abhisamāgacchant

證入現觀

directly realizing

abhiyoga-ja

精勤修學所生

resulting from the exertion of practice

ācārya-muṣṭim

祕吝

the close-fistedness of a teacher

ādaram

殷重

enthusiasm

adhikaṃ karoti

adds

adhiṣṭhāna

所依

support

adhyupekṣitum

棄捨

to abandon

advaya

不二/ 無二

non-duality

āgama

聖言

scriptures

aham iti vikalpa

「我」分別

discrimination of “I”

akartukāma

無欲樂

not wish to do

ākāśa

space

akhinna

無厭倦

unwearied

ākiñcanyāyatana

無所有處

the sphere of nothingness

aklānta-citta

心無勞倦

mentally unwearied

aklānta-kāya

身無勞倦

physically unwearied

akuśala

不善

unskilful/ unwholesome

ālambana

所緣

cognitive object

alaṅkāra-upavicāra

莊嚴具

adornments

amanāpa

不可意

unpleasant

amāyāvī

無誑

without being deceitful

anādi

無始

beginningless

anāgata

未來

future

anāsrava

無漏

without outflow

anāsrava-jñāna

無漏智

outflow-free knowledge

anāsrava-jñāna-āvāhaka

能引無漏智

which induces the outflow-free knowledge

anāsrava-pṛṣṭhalabdha-jñāna

無漏後得智

knowledge obtained subsequent to the outflow-free knowledge

anāvaraṇa

無障礙

free from hindrance

anekavidha

非一[]

manifold

anidarśana

無見

invisible

anta-dvaya-varjitā

遠離二邊

free from both extremes (existent and non-existent)

anudaya

不生起

non-arising

anugama

隨順

in conformity

anukampācitta

愍心

thoughts of sympathy

anumāna-pramāṇa

比量

inference

anupaga

無著

non-clinging

anuśaṃsa

勝利

benefit

anuśaṃsa-darśin

見勝利

sees the benefits of the merits

anuśliṣṭa-lakṣaṇa

合相

combined characteristics

anuvicārita

隨伺

investigated

anuvitarkita

隨尋

reasoned

anyonya

展轉

mutually

apara-pratyayatva

不從他緣

being non-dependent on others

aparijñāta

不了知

not having fully understood

apariniṣpannatva

不成實

the fact of not having been accomplished

apavāda

損減

denial/ negation

apavādikā

損減

negating (adj.)

apramāṇa

無量

infinite

apratibala

無力能

incapable

apratigha

無對

non-resistant

apriya-vikalpa

非愛分別

discrimination of the unpleasant

apsaṃjñā

水想

ideation of water

āptāgama-pramāṇa

至教量

scriptural authority

āptāgamata

至教

scriptures

ārūḍha

乘御

mounted

arūpin

無色

immaterial/ non-material

asadbhūta-samāropa

增益實無

superimposition onto the non-existent

aśakta

無力

not capable

āśām

意望

aspiration

asaṃgrāha/ asadgrāha

妄執/ 邪執

false-grasping

asaṃhāryatā

不可引奪

incapability of being led astray

asaṃkliṣṭa

無雜染

undefiled

asaṃlīna-citta

心無怯弱

mind not cowed

asaṃskṛta

無為

unconditioned

asaṃvidyamānatā

無所有

the fact of not being found

aśaṭha

無諂

without cheating

asmi-māna

我慢

self-arrogance

āśritya

relying on

āśu

速疾

quickly

aśubha

不淨

revolting

atīta

過去

past

ativartate

越度

proceed further

ātman

self

avakrānti

悟入

realization

avaśiṣṭa

the remains

avasthāna

久住/

remaining long/ remaining

aviparītā

無倒

not topsy turvy

avyāhata

無所罣礙

unhindered

avyāhatagati

所行無礙

unobstructed in his action

avyākṛta

無記

non-defined/ undefined

āyati

當來世

the future

ayoniśo vikalpayitvā

不如理虛妄分別

conceptualizing improperly

bahu-nānā-prakāra

眾多品類差別

the manifold and innumerable types and categories

bāla

愚夫

fool

bhāgīya

品類/

division/ category

bhāṇḍopaskara

資產什物

utensils

bhāva

有性/

existent

bhāvanā

修習

cultivation

bhikṣu

苾芻

monk

bhinna-lakṣaṇa

離相

distinctive characteristics

bhojana

food

bhūtāpavāda

損減實有

denial of the true existent

bhūtatā

真實性

true nature

bhūyasyā mātrayā

倍於

to a greater and greater extent

cakṣus

eye

catur-brāhma-vihāra

四種梵住

the Four Brāhma Abodes

catvāry āryasatyāni

四聖諦

the Four Noble Truths

cittaśānti

心寂靜

mental peace

cyuti

歿

death

darśana-tulyatā

所見同性

similarity in seeing

devāḥ

諸天眾

gods

dhāraṇa

護持

upholding

dharma-lakṣaṇa-saṃgṛhīta

法相所攝

subsumed as dharma-characteristic

dharma-nairātmya-praveśa

入法無我

penetration into the selflessness of dharma-s

dharma-netrī

法眼

dharma-eye

dharmatā

法性

dharma nature

dharma-vinaya

法毘奈耶

the Buddhist system

dhārmikī

如法

righteous

dhyāyati

修靜慮

meditates

dīrgha-kālam

長時

for a long time

doṣa

過失

fault

dṛḍha-sannāha-prayoga

堅固甲冑加行

firm armour-like effort

dṛḍha-vīryatā

精進堅牢

firm diligence

dṛṣṭa-śruta-mata-vijñāta

見聞覺知

that which is seen, heard, experienced/ known, cognized

dṛṣṭe dharme

於現法中

in the present life

duḥkha-samudaya-nirodha-mārgāḥ

苦集滅道

Suffering, Cause of Suffering, Cessation and the Path to its cessation

duḥkha-upanipāta

遭遇苦難

occurrences of difficulties/ suffering

dūrānupraviṣṭa

能深入

deeply penetrated into

durgṛhītā śūnyatā

惡取空

emptiness wrongly grasped

dveṣa

hatred/ aversion

ekatya

一類

a type

gandha

smell/ odour/ perfume

gāthābhigīta

說頌

reciting a verse

ghrāṇa

nose

gocara-viṣaya

所行境界

object-field of activity-domain

grāha

grasp

gṛha

house

guṇavat/ guṇavant

具功德

virtuous

hetuka

cause

hīna

下劣

inferior

icchati

信受

accept

jāti-jarā-vyādhi-maraṇa-ādika-duḥkha

生老病死等苦

duḥkha comprising birth, old age, illness, death etc.

jihvā

tongue

jīva

命者

life

jñāna

knowledge

jñeya-āvaraṇa

所知障

knowable-hindrance

jñeya-āvaraṇa-viśuddhi-jñāna-gocara

所知障淨智所行

activity-domain of knowledge characterized by the purity of the knowable-hindrance

jñeya-paryantagatā

所知邊際

extreme limit of a knowable

jñeyasyābhilāpa

所知境界言說

what is said of the knowable

jñeya-vastu

所知事

the knowable object-base

kālika

time

kānti

desire

kāruṇya-citta

悲心

thoughts of compassion

kāya

body

kleśa-āvaraṇa

煩惱障

defilement-hindrance

kleśa-āvaraṇa-viśuddhi-jñāna-gocara

煩惱障淨智所行

activity-domain of knowledge characterized by the purity of the defilement-hindrance

kleśa-praśāntatā

煩惱寂靜

the fact of the appeasement of defilements

kleśa-upakleśa

本惑隨惑

primary and secondary defilements

kṣama

forebearing

kṣipram

速疾

quickly

kuśala

skilful

kutra

何處

where

lābha-satkāra

養恭敬

gains and/ or honour

laghu laghu

速疾

very quickly

laukika-jñāna

世間智

worldly knowledge

loka

世間

the world

loka-nirvartaka

能起世間

producer of the world

loka-prasiddha

世間極成

established universally by the world

madhyama

medium

madhyamā pratipad

中道

the Middle Way separated from the two extremes

mahān upāyaḥ

廣大方便

great means

mahā-smṛti-bala

大念力

power of great mindfulness

Mahāyāna-adhimukti

大乘勝解

conviction in the Mahāyāna

mama iti vikalpa

「我所」分別

discrimination of “mine”

māna-mūla

慢根本

root of conceit

manāpa

可意

pleasant

manas

the mind

manasā-anuvitarkita-anuvicārita

意隨尋伺

subsequent reasoning and investigation by the mind

manda-krodhatā

性薄瞋忿

be slow to anger

māyā

illusion

mayatā

composition

mīmāṃsaka

能伺察者

one who is analytical

mithyā-vikalpa

邪分別

false discrimination

moha

愚癡

ignorance

muhyati

迷惑

deludes

muni

牟尼

sage

na-eva-saṃjñā-na-āsaṃjñā-āyatana

非想非非想處

the sphere of neither ideation nor non-ideation

nāma-eṣaṇā-āgata

名尋思所引

derived from the investigation into name

nāma-mātra

唯名

mere name

nāman

name

nāma-paryeṣaṇā

名尋思

investigation of name

namas

敬禮

salutation to

nāma-saṃjñā-abhilāpa-paribhāvita

名想言說所顯

manifested by name, ideation and speech

nāma-saṃjñā-abhilāpa-parigṛhīta

名想言說所攝

sustained by name, ideation and speech

nāstika

無者

nihilist

naya

道理

principle

nidarśana

有見

visible

nigraha

能摧/ 摧伏

refutation

niḥsvabhāva

無自性

without intrinsic nature

nirabhilāpya

不可言說

ineffable

nirabhilāpya-dharmatā

離言法性

the ineffable dharma nature

nirabhilāpya-svabhāvatā

離言自性

the ineffable intrinsic nature/ the state of the ineffable intrinsic nature

nirākaroti

declines

nirmāṇa

變化

transformation/ magical creation

nirmānatara

憍慢漸減

more and more humble

nirnimittatā

無相

the absence of signs/ the fact of the absence of signs

nirūpita

indicate

niruttara/ niruttarā

無上

unsurpassed/ supreme

nirvāṇa-saṃbhāra

涅槃資糧

provision for nirvāṇa

nirvastukatā

無事

the absence of the object-base/ the fact of the absence of the object-base

nirvikalpa-jñāna

無分別智

non-conceptualizing knowledge

niścita-adhimukti

決定勝解

determined conviction

niṣprapañca

無戲論

proliferation-free

niśritya

依止/

having relied/ relied on/ basing on

nistṛṣṇa

遠離貪愛

free from craving

nivartate

退轉

recoils

nyūna

inferior

nyūnīkaroti

subtracts

pāna

drink

pañcābhijñā

五種神通

the Five Higher Knowledges

pāpārucitā

不樂惡

disinclined towards evil

parama

最勝

ultimate

paramāptāgama

最勝至教

the highest teachings

paramārtha

勝義

highest meaning

paramārtha-satya

勝義諦

absolute truth

parama-śūnyatā-adhimokṣa

最勝空性勝解

resolute conviction in supreme emptiness

parama-tattva-jñāna

極真智

knowledge of the Supreme Reality

paraṃparāgata

展轉傳來

successively passed down

parapravādi

外道異論

heretical theories

paricita

積聚/ 所積聚

accrued

parigṛhīta

攝受/ 所攝受

be subsumed

parijñāna

了知/

complete knowledge

pariṇāma

transformation

parinirvāyan

入般涅槃

entering Parinirvāṇa

paripāka

成熟

maturation

pariśrama

劬勞

fatigue

pariśuddha

清淨

completely purified

parityāga

completely give away

paryavadāta

鮮白

completely clarified

paryeṣaṇā

尋思

investigation

paryeṣita

/ 所求

aspired

paśyati

觀見/ 觀察

sees

piṇḍa-grāha-vikalpa

總執分別

discrimination of the grasping of the whole

prabhāvita

所顯

being manifested

pradhāna-nāstika

最極無者

the foremost nihilist

prādurbhāva

生起

manifestation

prahāṇa

能斷

abandonment

prajahāti

斷滅

abandons

prajñapti

虛假/假立

concept/ designation

prajñapti-mātra

唯假

mere-designation

prajñapti-vāda

假說

conceptual designation

prajñapti-vāda-nimitta-adhiṣṭhāna

假說相處

the foundational-cause for conceptual designation

prajñapti-vāda-nimitta-saṃniśraya

假說相依

the support-cause for conceptual designation

prajñapti-vāda-svabhāva

假說自性

the intrinsic nature of conceptual designation

prajñapti-vāda-svabhāvatā

假說自性

the fact of the intrinsic nature of conceptual designation

prajñapti-vāda-upacāra

假說詮表

the figurative expression of conceptual designation

prakāśana

能顯

declaration

prakīrṇa-lapita

諠雜語論

frivolous talk

prakṛti-bhadra-kalyāṇatā

性極賢善

naturally virtuous and good

prakṛti

naturally

prakṣipati

rejects

praṇaṣṭa

失壞

lost/ perished

praṇidhāna

正願

vow

prapañca

戲論

conceptual proliferation

prāpta

/ 所得

obtained

prārthayate

多願樂

aspires

prasāda-adhimukti-vivarjita

遠離清淨勝解

distanced from deep faith and resolve

pratibhāsa

光影

appearance

pratibimba

影像

image

praticchannakalyāṇa

轉覆自善

to conceal his own goodness

pratīghāta

/ 有對

obstruction/ resistant

pratipanna

修行

practised

pratiśrutkā

響應

echo

pratītya

depending on

pratītya-samutpanna

緣生

dependent origination

pratītya-samutpanna-saṃskārāḥ

緣生諸行

dependent co-arisen conditioning forces

pratividhyati

通達

directly realizes

prativinodana

除遣

removal

prativiśiṣṭa

superior

pratyakṣa-pramāṇa

現量

direct perception

pratyupakāra

酬報

reciprocation

pratyutpanna

現在

present

pravartate

/

arises

pravicinvant

極善思擇

investigating

prayoga

修行

effort

priya-vikalpa

愛分別

discrimination of the pleasant

pṛthivī

earth

pṛthivī-saṃjñā

地想

ideation of earth

pudgala-dṛṣṭi

我見/ 人見

the “person”-view

pūjālābhasatkāra

供養恭敬

offering, gain and honour

puruṣājanya

吉祥士

the excellent among men

puruṣottama

士中尊

the supreme among men

pūrvaka

過去

previous

rāga

greed

rasa

taste

ṛddhi

神通

super-normal power

rūpa-ādi-saṃjñaka-vastu

色等想事

object-base with ideation of form etc.

rūpa-ādi-saṃjñaka-dharmāḥ

色等想法

dharma-s with ideation of form etc.

rūpa-ādi-ātmaka

色等自性

nature of form etc.

rūpa-saṃjñaka

色想

the ideation of form

rūpin

有色

material

śabda

sound

sabrahmacārin

同梵行者

fellow spiritual practitioners

saddharma

正法

the true Dharma

saddharma-pratirūpaka

像似正法

semblance of the true Dharma

śaithilika

慢緩

be slack

sakṛt

abruptly

samanupaśyati

正觀

properly observes

samanveṣate

seeks

samāropa

增益

superimposition

samāropa-apavādikā dṛṣṭi

增益損減見

view of superimposition and negation

samāsatas

briefly

samasta

in summary

sabhāva

當生

coming into being

saṃjñā

ideation/ notion

saṃketa

假立

linguistic agreement

saṃkleśa

雜染

defilement

saṃkliṣṭa-citta

雜染心

defiled thought/ defiled mind

saṃsāra-anugata

隨逐生死

attendant in saṃsāra

saṃsāra-saṃsṛti

流轉生死

revolving/ flowing around/ circling in saṃsāra

saṃśaya

疑惑

doubt

saṃskārāḥ

conditioning forces

saṃskṛta

有為

conditioned

saṃstava

串習

familiarity/ habits

saṃtiṣṭhate

remains

samucchrayaviśeṣa

尊貴殊勝

specific exaltation

samudānayati

成辦

accomplishes

saṃvara

律儀

restraint

saṃvṛta

防護

restrained

saṃvṛti

世俗

convention

saṃvṛti-satya

世俗諦

conventional truth

samyak-darśin

正觀察

seeing correctly

samyak parijñāna

正了知

perfect understanding

samyak prajñā

正慧

perfect wisdom

samyak-sarva-dharma-pravicayāḥ

一切正法思擇

proper investigations of all dharma-s

sandhāya-vacana

密意言義

implicit teaching

sanidarśana

有見

visible

sanniśrita

依止

well-supported

sarva-jñatva-hetu

一切智因

the cause of omniscience

sarva-jñeyasya jñāna

一切所知境智

knowledge of all knowable

sarva-saṃjñā

一切想

ideation of all

sarva-sattva-bhājana-lokānām

一切有情世間及器世間

all sentient beings and the receptacle worlds

sarvatā

一切性

totality

sarvatra-vaśin

普於一切得自在

mastery over everything

sarva-vaināśika

壞諸法者

the complete nihilist

sarva-vidyā-sthāna

一切明處

all aspects of sciences

sarva-vidyā-sthāna-kauśalya

諸明處一切善巧

skilfulness of all areas of knowledge

sāsrava

有漏

with outflow

sat

智者

the good one

satkāya-dṛṣṭi

薩迦耶見

true-self-view

satya-abhisamaya

聖諦現觀

direct realization of the Truths

senā

army

śikṣā-mārga-saṃgṛhītā

學道所攝

included in the Path of Training

śikṣā-pada

學處

the training instructions

śikṣate

trains

skandha-mātra

唯有諸蘊

mere-aggregates

skandha-vinirmukta-pudgala-abhāva-darśana

異蘊補特伽羅無性見

vision of the non-existence of the person apart from the aggregates

spraṣṭavya

tangible

śramaṇa

沙門

a recluse

śreṣṭha

superior

śrotra

ear

śruta

所聞

heard

strī-puruṣa-paricaryā

男女承事

courtship between men and women

sugambhīra-artha-gocara

最甚深義所行境界

activity domain of very profound meaning

sugṛhītā śūnyatā

善取空

emptiness properly-grasped

śūnyatā

空性/

emptiness

śūnyatā-adhimokṣa

空勝解

the resolute conviction in emptiness

supratividdha

妙善通達

well penetrated

susamāhita-citta

心善定

well equipoised mind

suvicita-niścita-jñāna-gocara

極善思擇決定智所行

the well-examined and determined activity domain of knowledge

suviśuddha

已善淨

well-purified

svabhāva

自性

intrinsic nature

svabhāva-prajñapti-eṣaṇā-āgata

自性假立尋思所引

derived from the investigation of designation into intrinsic nature

svabhāva-prajñapti-mātra

唯自性假立

mere designation of self-nature

svabhāva-prajñapti-paryeṣaṇā

自性假立尋思

investigation of the designation of intrinsic nature

svabhāva-vikalpa

自性分別

discrimination of intrinsic nature

svadṛṣṭi

自見

self-view

svalakṣaṇa-prajñapti

假立自相

designation in terms of the intrinsic characteristics

svapna

dream

svavikalpa-prasiddha

自分別共所成立

universially established by one’s conceptualization

svenāśaya

意樂

own intention

tadanya

another

tad-anya-sarva-dṛṣṭi-mūla

一切餘見根本

the root of all other views

tad-anya-sarva-māna-mūla

一切餘慢根本

the root of all other conceit

tād-ātmya

其自性

the self-nature of that

tadgata-guṇa-adarśinaḥ

不見功德

does not see the virtues pertaining to it

tārkika

能尋思者

one who is investigative

tāsu tāsu jātiṣu

彼彼生中

in this and that births

tathāgata-jñāna-adhigamāya

能證如來妙智

for the attainment of the Tathāgata‘s knowledge

tathatā

真如

Suchness

tathatā-mātra

唯真如

mere-suchness

tathā-tathā

如是如是

correspondingly

tattva

真實

reality

tattvārtha

真實義

reality-object

tattvārtha-gocara-jñāna

真實義所行處智

knowledge of the domain of activity of reality object

tejas

fire

trivastu-janaka

能生三事

generator of the three object-bases

tṛṣṇā

貪愛

craving

tulyādhika

若等若增

equal or more

tyāga

能捨

forsaking

ubhaya-viparīta

俱相違

that which is neither of the two

udaka-candra

水月

moon in the water

udaya-vyaya-pratisaṃyuktā prajñā

生滅相應慧

wisdom associated with the arising and ceasing

udgṛhīta

grasped

unnatim

自貢高

arrogant

upacāra

詮表

figurative expression

upādānīya

有取

grasping

upadarśayati

示現

displays

upakrama

害緣

detriment

upalabhyate

可得

apperceived

upaparīkṣya

觀察

investigated

upapatti-sādhana-yukti

證成道理

establishment based on cogent evidence

upārambha

難詰

blaming

upasaṃhita

所引

connected

upatāpa-vipratipatti

侵惱

vexations and transgressions

upekṣā

equanimity

utkṣipati

grasps

utpāda

arising

utpannotpanna

隨所生起

repeatedly arise

utsāhavān

有所堪能

persevering

uttama

最勝

the most supreme

uttāna

clarify

uttrasyati

深怖畏

become frightened

vaikalya

deficiency

vaira

怨嫌

hostility

vana

forest

vardhate

增長

develops

vastra

garment

vastu

object-base

vastu-eṣaṇā-āgata

事尋思所引

derived from the investigation into an object-base

vastu-mātra

唯事

mere-object-base

vastu-mātra-paramārtha

唯事勝義

ultimate mere-object-base

vastu-paryeṣaṇā

事尋思

investigation of object-base

vāyu

wind

vedanā

feeling

vibhava

除遣

subduing

vicakṣaṇa

性黠慧

wise

vicikitsā

疑難

doubts

vihāra-praśāntatā

住最靜

the fact of the tranquility of state

vijñāna

consciousness

vijñāta

所知

cognized

vikalpa

分別

discrimination

vikalpa-adhiṣṭhāna

分別所依

support of the discrimination

vikalpa-prapañca-adhiṣṭhāna

分別戲論所依

the support for the discrimination of conceptual proliferation

vikalpa-prapañca-ālambana

分別戲論所緣

discrimination of the conceptual proliferation of the cognitive object

vimukta-jñāna

解脫智

knowledge which is freed of hindrance

vineya

所化(有情)

the one to be guided

vipādayati

敗壞

destroys

viparyāsa-pratyupasthāpanā-dṛṣṭi

現前顛倒見

manisfestation of the topsy-turvy view

visaṃvādayati

虛誑

speaks falsely

viṣaya

境界

object-field

viśeṣa

差別

difference

viśeṣa-prajñapti-eṣaṇā-āgata

差別假立尋思所引

derived from the investigation of the designation into difference

viśeṣa-prajñapti-mātra

唯差別假立

mere designation of difference

viśeṣa-prajñapti-paryāya

差別假立門

perspective of the designation of difference

viśeṣa-prajñapti-paryeṣaṇā

差別假立尋思

investigation of the designation of differences

viśeṣa-vikalpa

差別分別

discrimination of differences

vistareṇa yāvat

廣說乃至

extensively/ up to

viśuddhatva

清淨

purity

vitarka

尋思

reasoning

vitatha

虛妄

untrue

vivāda

諍訟

dispute

vivṛta

expose

vṛtta-skhalita-samudācāra

犯禁現行

manifestations of disciplinary transgressions

vyavasthāna

安立

establishment

vyaya

ceasing

vyāyāma

精勤營務

effort

yācita

求請

requested

yānatraya

三乘

the Three Vehicles

yathā-śaktyā yathā-balam

隨能隨力

to the extent of his ability to the extent of his power

yathā-bhūtam

如實

truly as they are

yathā-bhūta-parijñāna

如實智

true knowledge of seeing things as they really are

yathā-pūrva-nirdiṣṭa

如前說

as previously pointed out

yathāvad-bhāvikatā

如所有性

the state of their being existents in the manner as they are

yāvad-bhāvikatā

盡所有性

the state of the full extent of being existents

yukta-artha-paṇḍita

道理義聰叡者

one who is reasonable and wise

yukti-prasiddha

道理極成

established through reasoning/ logic

 

慣用語 IDIOMATIC EXPRESSIONS (without sandhi)

 

antata yāvat/ yāvat antata

乃至

finally up to

ārabhya

concerning

bhūyasyā mātrayā

倍於

to greater and greater extent

kutaḥ punaḥ

況能 / 何當…

how much less so/ how will there be …

na anyathā/ na anyatra

not otherwise/ except that/ only that/ not … other than …

na eva… na api

… 亦不…

neither … nor …

na tu eva

不如

but not the very …

pūrvam eva

如前

as previously

pūrvam tāvat

beforehand/ firstly

sarveṇa sarvam

一切都

in each and every way

tat yathā

for example/ namely/ such as/ just as

tathā hi

故…

because

yat uta

that is, …

yasyāḥ

齊此

from which

yathā api

如此

that being so, …

yathāvat

like, as …

yathā–yogam

如其所應

accordingly

yāvat eva

乃至

to the extent

yāvat kiṃcit

所有一切

to whatever extent

 

APPENDIX

 

tattvārthapaṭalam

Dutt Nalinaksha, ed. 1966. Bodhisattvabhūmiḥ. Patna: K.P. Jayaswal Research Institute.
Accessed: http://www.dsbcproject.org/canon-text/content/328/1308

tattvārthaḥ katamaḥ| samāsato dvividhaḥ| yathāvadbhāvikatāñca dharmāṇāmārabhya yā dharmāṇāṃ bhūtatā yāvadbhāvikatāñcārabhya yā dharmāṇāṃ sarvatā| iti bhūtatā sarvatā ca dharmāṇāṃ samastastattvārtho veditavyaḥ|

sa punareva tattvārthaḥ prakārabhedataścaturvidhaḥ| lokaprasiddho yuktiprasiddhaḥ kleśāvaraṇaviśuddhijñānagocaro jñeyāvaraṇaviśuddhijñānagocaraśca|

tatra laukikānāṃ sarveṣāṃ yasmin vastuni saṃketasaṃvṛtisaṃstavanāgamapraviṣṭayā buddhyā darśanatulyatā bhavati tadyathā pṛthivyāṃ pṛthivyaiveyaṃ nāgniriti| yathā pṛthivyāmevamagnāvapsu vāyau rūpeṣu śabdeṣu gandheṣu raseṣu spraṣṭavyeṣu bhojane pāne yāne vastre alaṅkāropavicāre bhāṇḍopaskare gandhamālyavilepane nṛtyagītavāditre āloke strīpuruṣaparicaryāyāṃ kṣetrāpaṇagṛhavastuni sukhaduḥkhe duḥkhamidaṃ na sukhaṃ sukhamidaṃ na duḥkhamiti| samāsata idamidaṃ nedam| evamidaṃ nānyatheti niścitādhimuktigocaro yadvastu sarveṣāmeva laukikānāṃ paraṃparāgatayā saṃjñayā svavikalpa-prasidvaṃ na cintayitvā tulayitvopaparīkṣyodgṛhītam| idamucyate lokaprasiddhatattvam|

yuktiprasiddhatattvaṃ katamat| satāṃ yuktārthapaṇḍitānāṃ vicakṣaṇānāṃ tārkikāṇāṃ mīmāṃsakānāṃ tarkaparyāpannāyāṃ bhūmau sthitānāṃ svayaṃ prātibhānikyāṃ pārthagjanikyāṃ mīmāṃsānucaritāyāṃ pratyakṣamanumānamāptāgamaṃ pramāṇaṃ niśritya suvidita-suviniścitajñānagocara-jñeyaṃ vastūpapattisādhanayuktyā prasādhitaṃ vyavasthāpitam| idamucyate yuktiprasiddhaṃ tattvam|

kleśāvaraṇaviśuddhijñānagocarastattvaṃ katamat| sarvaśrāvakapratyekabuddhānāmanāsraveṇānāsravāvāhakena cānāsravapṛṣṭalabdhena ca laukikena jñānena yo gocaraviṣayaḥ| idamucyate kleśāvaraṇaviśudvijñānagocarastattvam| tenālambanena kleśāvaraṇājjñānaṃ viśudhyati| anāvaraṇatve cāyatyāṃ santiṣṭhate| tasmātkleśāvaraṇaviśuddhijñānagocarastattvamityucyate|

tatpunastatvaṃ katamat| catvāryāryaisatyāni duḥkhaṃ samudayo nirodho mārgaśca| ityetāni catvāryāryasatyāni pravicinvato'bhisamāgacchato'bhisamāgateṣu ca tajjñānamutpadyate| sa punaḥ satyābhisamayaḥ śrāvakapratyekabuddhānāṃ skandhamātramupalabhamānānāṃ skandhebhyaścānyamarthāntaramātmānamanupalabhamānānāṃ pratītyasamutpannasaṃskārodayavyayapratisaṃyuktayā prajñayā skandhavinirmuktapudgalābhāvadarśanābhyāsādutpadyate|

jñeyāvaraṇaviśuddhijñānagocarastattvaṃ katamat| jñeye jñānasya pratighāta āvaraṇamityucyate| tena jñeyāvaraṇena vimuktasya jñānasya yo gocaraviṣayastajjñeyāvaraṇaviśuddhijñānagocarastattvaṃ veditavyam|tatpunaḥ katamat| bodhisattvānāṃ buddhānāñca bhagavatāṃ dharmanairātmyapraveśāya praviṣṭena suviśuddhena ca sarvadharmāṇāṃ nirabhilāpyasvabhāvatāmārabhya prajñaptivāda svabhāvanirvikalpajñeyasamena jñānena yo gocaraviṣayaḥ sāsau paramā tathatā niruttarā jñeyaparyantagatā yasyāḥ sarva samyagdharmapravicayā nivartante nābhivartante|

tatpunastattvalakṣaṇaṃ vyavasthānataḥ advayaprabhāvitaṃ veditavyam| dvayamucyate bhāvaścābhāvaśca|tatra bhāvo yaḥ prajñaptivādasvabhāvo vyavasthāpitaḥ| tathaiva ca dīrghakālamabhiniviṣṭo lokena| sarvavikalpaprapañcamūlaṃ lokasya| tadyathā rūpamiti vā vedanā saṃjñā saṃskārā vijñānamiti vā| cakṣuriti vā srotraṃ ghrāṇaṃ jihvā kāyo mana iti vā| pṛthivīti vā āpastejo vāyuriti vā| rūpamiti vā śabdo gandho rasaḥ spraṣṭavyamiti vā| kuśalamiti vā akuśalamiti vā avyākṛtamiti vā| utpāda iti vā vyaya iti vā pratītyasamutpanna iti vā| atītamiti vā anātagamiti vā pratyutpannamiti vā| saṃskṛtamiti vā [asaṃskṛtamiti vā|] ayaṃ lokaḥ paro lokaḥ| ubhau sūryācandramasau| yadapi dṛṣṭaśrutamatavijñātaṃ prāptaṃ paryeṣitaṃ manasā'nuvitarkitamanuvicāritamiti vā| antato yāvannirvāṇamiti vā| ityevaṃbhāgīyaḥ prajñaptivādanirūḍhaḥ svabhāvo dharmāṇāṃ lokasya bhāva ityucyate|tatrābhāvo yā asyaiva rūpamiti prajñaptivādasya yāvadantato nirvāṇamiti prajñaptivādasya nirvastukatā nirnimittatā prajñaptivādāśrayasya sarveṇa sarvaṃ nāstikatā asaṃvidyamānatā yāmāśritya prajñaptivādaḥ pravartate| ayamucyate'bhāvaḥ|yatpunaḥ pūrvakeṇa ca bhāvenānena cābhāvena ubhābhyāṃ bhāvābhāvābhyāṃ vinirmuktaṃ dharmalakṣaṇasaṃgṛhītaṃ vastu| tadadvayaṃm yadadvayam tanmadhyamā-pratipadantadvayavarjitam| niruttaretyucyate|

tasmiṃśca tattve buddhānāṃ bhagavatāṃ suviśuddhaṃ jñānaṃ veditavyam| bodhisattvānāṃ punaḥ śikṣāmārgaprabhāvitaṃ tatra jñānaṃ veditavyam| sā ca prajñā mahānupāyo bodhisattvasyānuttarāyāḥ samyaksaṃbodheḥ prāptaye| taktasya heto| tathā hi bodhisattvastena śūnyatādhimokṣeṇa tāsu tāsu jātiṣu prayujyamānaḥ sattveṣu buddhadharmaparipākāya saṃsāre saṃsaran tañca saṃsāraṃ yathābhūtaṃ parijānāti| na ca punastasmātsaṃsārādanityādibhirākārairmānasamudvejayati|

sa cetsaṃsāraṃ yathābhūtaṃ na parijānīyānnaśaknuyādrāgadveṣamohādikāt sarvasaṃkleśāccittamadhyupekṣitum| anadhyupekṣamāṇaścasaṃkliṣṭacittaḥ saṃsāre saṃsaret saṃkliṣṭacittaḥ saṃsarannaiva buddhadharmān paripācayennāpi sattvān| sa cet punaranityādibhirākāraiḥ saṃsārānmānasamudvejayedevaṃ sati bodhisattvo laghu ladhveva parinirvāyāt| laghu ladhveva ca parinirvāyan bodhisattva evamapi naiva buddhadharmānnaiva sattvān paripācayet| kutaḥ punaranuttarāṃ samyaksambodhimabhisaṃbhotsyate|

tenaiva ca śūnyatādhimokṣeṇa bodhisattvaḥ prayujyamānaḥ na nirvāṇāduttrasyati nāpi nirvāṇaṃ prārthayate| sa cedvodhisattvo nirvāṇāduttrasyet paratra nirvāṇasaṃbhāro'sya na paripūryeta yathāpi ca taduttrastamānasatvānnirvāṇe'nanuśaṃsadarśinastadgataguṇadarśanaprasādādhimuktivivarjitasya bodhisattvasya| sa cetpunarbodhisattvo nirvāṇo prārthanābahulavihārī bhavedāśveva parinirvāyāt| āśu parinirvāyam naiva buddhadharmānna sattvān paripācayet|

tatra yā ca saṃsāraṃ yathābhūtamaparijānataḥ saṃkliṣṭacittasya saṃsārasaṃsṛtiḥ| yā ca saṃsārādudvignamānasasyāśunirvṛtiḥ| yā ca nirvāṇāduttrastamānasasya tatsaṃbhārāparipūriḥ| yā ca nirvāṇaprārthanābahulavihāriṇa āśa parinirvṛtiḥ ayamanupāyo bodhisattvasya veditavyo'nuttarāyāḥ samyaksaṃbodheḥ|

yā punaḥ saṃsāraṃ yathābhūtaṃ parijānato'saṃkliṣṭacittasya saṃsārasaṃsṛtiḥ| yā ca saṃsārādanityādibhirākārairanudvignamānasasyānāśunirvṛtiḥ| yā ca nirvāṇādanuttrastamānasasya tatsaṃbhāraparipūriryā ca nirvāṇe guṇānuśaṃsadarśino na cātyarthamutkaṇṭhāprāptasyāśu nirvṛtiḥ| ayaṃ bodhisattvasya mahānupāyo'nuttarāyāḥ samyaksambodheranu prāptaye| sa cāyamupāyastasmin paramaśūnyatādhimokṣe sanniśritaḥ|tasmātsā paramanśūyatādhimokṣabhāvanā bodhisattvasya śikṣāmārgasaṃgṛhīto mahānupāya ityucyate yaduta tathāgatajñānādhigamāya|

sa khalu bodhisattvastena dūrānupraviṣṭe na dharmanairātmyajñānena nirabhilāpyasvabhāvatāṃ sarvadharmāṇāṃ yathābhūtaṃ viditvā na kiñcidvikalpayati nānyatra vastumātraṃ gṛhṇāti tathatāmātram| na cāsyaivaṃ bhavati vastumātraṃ vā etattathatāmātraṃ caiti| arthe tu sa bodhisattvaścarati| arthe parame caran sarvadharmāṃstayā tathatayā samasamān yathābhūtaṃ prajñayā paśyati|

sarvatra ca samadarśī samacittaḥ san paramāmupekṣāṃ pratilabhate| yāmāśritya sarvavidyāsthānakauśaleṣu prayujyamāno bodhisattvaḥ sarvapariśramaiḥ sarvaduḥkhopanipātaiḥ na nivartate| kṣiprañcāklāntakāyaḥ aklāntacittaḥ tatkauśalaṃ samudāyanayati| mahāsmṛtibalādhānaprāptaśca bhavati| na ca tena kauśalenonnatiṃ gacchati| na ca pareṣāmācāryamuṣṭiṃ karoti|

sarvakauśaleṣu cāsaṃlīnacitto bhavati| utsāhavānavyāhatagatiśca bhavati| dṛḍhasannāhaprayogaḥ yathā yathā saṃsāre saṃsaran duḥkhaviśeṣaṃ labhate tathā tathotsāhaṃ bardhayatyanuttarāyāṃ samyaksaṃbodhau| yathā yathā samucchrayaviśeṣamadhigacchati tathā tathāni-rmānataro bhavati sattvānāmantike| yathā yathā jñānaviśeṣamadhigacchati tathā tathā bhūyasyā mātrayā paropārambhavivādaprakīrṇalapitākleśopakleśebhyaśca vṛttaskha litasamudācārebhyaḥ parijñāya parijñāya cittamadhyupekṣate| yathā yathā guṇairvi[va] rdhatetathā tathā praticchannakalyāṇo bhavati| na parato jñātuṃ samanveṣate na lābha satkāram| imā evaṃbhāgīyā bahavo'nuśaṃsā bhavanti bodhisattvasya bodhipakṣyā bodhyanukūlāstajjñānasanniśritasya| tasmād ye kecidbodhimanuprāptavanto ye ca kecitprāpsyanti ye ca prāpnuvanti sarve ta etadeva jñānaṃ niśritya nānyannyūnaṃ prativiśiṣṭaṃ vā|

evaṃ niṣprapañcanayārūḍho bodhisattva evaṃ caṃ bahvanuśaṃsa ātmanaśca buddhadharmaparipākāya pareṣāñca yānatrayadharmaparipākāya samyak pratipanno bhavati| evañca punaḥ samyak pratipanno bhavati| bhogeṣvātmabhāve ca nistṛṣṇo bhavati| nistṛṣṇatāyāñca śikṣate sattveṣu bhogātmabhāvaparityāgāya sattvānāmevārthāya| saṃvṛtaśca bhavati susaṃvṛtaḥ| kāyena vācā sambareṇa ca śikṣate prakṛtyā pāpārucitāyai prakṛtibhadrakalyāṇatāyai ca| kṣamo bhavati parataḥ sarvopatāpakipratipattīnām| kṣamitvaṃ ca śikṣate mandakrodhatāyai ca a-paropatāpanatāyai ca| sarvavidyāsthāneṣu cābhiyukto bhavati kuśalaśca sattvānāṃ vicikitsāprahāṇāyānugrahopasaṃhārāya ca ātmanaśca sarvajñatvahetuparigrahāya| adhyātmasthitacittaśca bhavati susamāhitacittaḥ| cittasthitaye ca śikṣate caturbrāhmavihārapariśodhanatāyai pañcābhijñāvikrīḍanatāyai ca sattvakṛtyānuṣṭhānatāyai sarvakauśalyābhiyogajakleśa-vinodanatāyai ca| vicakṣaṇaśca bhavati paramatattvajñaḥ| paramatattvajñatāyai ca śikṣate mahāyāne cāyatyāmātmanaḥ parinirvāṇāya|

sa khalu bodhisattva evaṃ samyakprayukto guṇavatsu sattveṣu pūjālābhasatkāreṇa pratyupasthito bhavati| doṣavatsu sattveṣu parameṇa kāruṇyacittenānukampācittena pratyupasthito bhavati| yathāśaktyā ca yathābalaṃ doṣaprahāṇāyaiṣāṃ prayujyate| apakāriṣu sattveṣu maitracittatayā pratyupasthito bhavati| yathāśaktyā ca yathābalam aśaṭho bhūtvā amāyāvī teṣāṃ hitasukhamupasaṃharati| teṣāmapakāriṇāṃ svenāśayaprayogadoṣeṇa vairacittatāyāḥ prahāṇārthamupakāriṣu sattveṣu kṛtajñatayā tulyādhikena pratyupakāreṇa pratyupasthito bhavati| āśāñca dhārmikī paripūrayatyasya yathāśaktyā yathābalam| apratibalo'pi ca yācitaḥ san teṣu teṣu kṛtyakaraṇīyeṣvādaraṃ vyāyāmamupadarśayati na sakṛdeva nirākaroti|

kathamayaṃ saṃjñāpyetā'śakto'haṃ nākarttukāma iti| ityayamevaṃbhāgīyo bodhisattvasya niṣprapañcanayārūḍhasya paramatattvajñāna-sanniśritasya samyakprayogo veditavyaḥ|

tatra kayā yuktyā nirabhilāpyasvabhāvatā sarvadharmāṇāṃ pratyavagantavyā| yeyaṃ svalakṣaṇaprajñaptirdharmāṇāṃ yaduta rūpamiti vā vedaneti vā pūrvavadantato yāvannirvāṇamiti vā prajñaptimātrameva tadveditavyam| na svabhāvo nāpi ca tadvinirmuktastadanyo vāggocaro vāgaviṣayaḥ| evaṃ sati na svabhāvo dharmāṇāṃ tathā vidyate yathābhilapyate| na ca punaḥ sarveṃṇa sarvaṃ na vidyate| sa punarevamavidyamāno na ca sarveṇa sarvamavidyamānaḥ| kathaṃ vidyate| asadbhū tasamāropāsaṃgrāhavivarjitaśca bhūtāpavādāsaṃgrāhavivarjitaśca vidyate| sa punaḥ pāramārthikaḥ svabhāvaḥ sarvadharmāṇāṃ nirvikalpasyaiva jñānasya gocaro veditavyaḥ|

sa cetpunaryathaivābhilāpo yeṣu dharmeṣu yasminvastuni pravartate tadātmakāste dharmā vā tadvastu syāt| evaṃ sati bahuvidhā bahavaḥ svabhāvā ekasya dharmasyaikasya vastuno bhaveyuḥ| tat kasya hetoḥ| tathā hyekasmindharme ekasminvastuni bahuvidhā bahavo bahubhirabhilāpaiḥ prajñaptaya upacārāḥ kriyante| na ca bahuvidhānāñca bahūnāṃ prajñaptivādānāṃ niyamaḥ kaścidupalabhyate| yadanyatamena prajñaptivādenaikena tasya dharmasya tasya vastunaḥ tādātmyaṃ tanmayatā tatsvabhāvatā syānnānyairavaśiṣṭaiḥ prajñaptivādaiḥ| tasmātsakalavikalaiḥ sarvaprajñaptivādaiḥ sarvadharmāṇāṃ sarvavastūnāṃ nāsti tādātmyaṃ nāsti tanmayatā nāsti tatsvabhāvatā|

api ca sa cedrūpādayo dharmā yathāpūrvanirdiṣṭāḥ prajñaptivādasvabhāvā bhaveyuḥ| evaṃ sati pūrva tāvadvastu paścāttatra chandataḥ prajñaptivādopacāraḥ| prākprajñaptivādopacārādakṛte prajñaptivādopacāre sa dharmastadvastu niḥsvabhāva eva syāt| sati niḥsvabhāvatve nirvastukaḥ prajñaptivādo na yujyate | prajñaptivādopacāre cāsati prajñaptivādasvabhāvatā dharmasya vastuno na yujyeta|

sa cetpunaḥ pūrvameva prajñaptivādopacārādakṛte prajñaptivādopacāre sa dharmastadvastu tadātmakaṃ syāt| evaṃ sati vinā tena rūpamiti prajñaptivādopacāreṇa rūpasaṃjñake dharme rūpasaṃjñake vastuni rūpabuddhiḥ pravarteta| na ca pravartate| tadanena kāraṇonānayā yuktyā nirabhilāpyaḥ svabhāvaḥ sarvadharmāṇāṃ pratyavagantavyaḥ| yathārūpamevaṃ vedanādayo yathānirdiṣṭā dharmā antato yāvannirvāṇaparyantā veditavyāḥ|

dvāvimāvasmāddharmavinayātpranaṣṭau veditavyau| yaśca rūpādīnāṃ dharmāṇāṃ rūpādikasya vastunaḥ prajñaptivādasvabhāvaṃ svalakṣaṇamasadbhūtasamāropato'bhiniviśate| yaścāpi prajñaptivādanimittādhiṣṭhānaṃ prajñaptivādanimittasanniśrayaṃ nirabhilāpyātmakatayā paramārthasadbhūtaṃ vastvapadamāno nāśayati sarveṇa sarvaṃ nāstīti|

asadbhūtasamārope tāvadye doṣāste pūrvameva nirūpitā uttānā viśaditāḥ prakāśitāḥ| yairdoṣai rūpādike vastunayasadbhūtasamāropātpranaṣṭo bhavatyasmāddharmavinayāditi veditavyaḥ|

yathā punā rūpādikeṣu dharmeṣuvastumātramapyapavadamānaḥ sarvavaināśikaḥ pranaṣṭo bhavatyasmāddharmavinayāt tathā vakṣyāmi rūpādīnāṃ dharmānāṃ vastumātramapavadato naiva tattvaṃ nāpi prajñaptistadubhayametanna yujyate| tadyathā satsu rūpādiṣu skandheṣu pudgalaprajñaptiryujyate| nāsatsu| nirvastukāpudgalaprajñaptiḥ| evaṃ sati rūpādīnāṃ dharmāṇāṃ vastumātre [sa] rūpādidharmaprajñaptivādopacāro yujyate| nāsati| nirvastukaḥ prajñaptivādopacāraḥ| tatra prajñaptervastu nāstīti niradhiṣṭhānā prajñaptirapi nāsti|

ato ya ekatyā durvijñeyān sūtrāntānmahāyānapratisaṃyuktān gambhīrān śūnyatāpratisaṃyuktānābhiprāyikārthanirūpitān śrutvā yathābhūtaṃ bhāṣitasyārthamavijñāyāyoniśo vikalpyā-yogavihitena tarkamātrakeṇaivaṃ dṛṣṭayo bhavantyevaṃvādinaḥ| prajñaptimātrameva sarvametacca tattvam| yaścaivaṃ paśyati sa samyak paśyatīti| teṣāṃ prajñaptyadhiṣṭhānasya vastumātrasyābhāvātsaiva prajñaptiḥ sarveṇa sarvaṃ na bhavati| kutaḥ punaḥ prajñaptimātraṃ tattvaṃ bhaviṣyatīti| tadanena paryāyeṇa taistattvamapi prajñaptirapi tadubhayamapyapavāditaṃ bhavati| prajñaptitattvāpavādācca pradhāno nāstiko veditavyaḥ|

sa evaṃ nāṣṭikaḥ sannakathyo bhavatyasaṃvāsyo bhavati vijñānāṃ sabrahmacāriṇām| sa ātmānamapi vipādayati| loko'pi yo'sya dṛṣṭyanumata āpādyate| idañca sandhāyoktaṃ bhagavatā- varamihaikatyasya pudgaladṛṣṭirna tvevaikatyasya durgṛhītā śūnyateti| taktasya hetoḥ| pudgaladṛṣṭiko janturjñeye kevalaṃ muhyennatu sarva jñeyamapavadeta| na tato nidānamapāyeṣūpapadyeta| nāpi dharmārthikaṃ duḥkhavimokṣārthikañca paraṃ visaṃvādayenna vipralambhayet| dharme satye ca pratiṣṭhāpayet| [na ca śaithiliko bhavecchikṣāpadeṣu| durgṛhītayā punaḥ śūnyatayā jñeye vastuni muhyet| apyapavadet jñeyaṃ sarvam| tannidānaṃ cāpāyeṣūpapadyate| dhārmikaṃ ca duḥkhavimokṣārthikaṃ paraṃ vipādayet| śaithilikaśca syācchikṣāpadeṣu| evaṃbhūtaṃ vastu apavadamānaḥ praṇaṣṭo bhavatyasmād dharmavinayāt|

kathaṃ punardurgṛhītā bhavati śūnyatā| yaḥ kaści] cchramaṇo vā brāhmaṇo vā tacca necchati yena śūnyam| tadapi necchati yat śūnyam| iyamevaṃrūpā durgṛhītā śūnyatetyucyate| taktasya hetoḥ| yena hi śūnyaṃ tadasadbhāvāt| yacca śūnyaṃ tatsadbhāvācchūnyatā yujyeta| sarvābhāvācca kutra kiṃ kena śūnyaṃ bhaviṣyati| na ca tena tasyaiva śūnyatā yujyate| tasmādevaṃ durgṛhītā śūnyatā bhavati|

kathañca punaḥ sugṛhītā śūnyatā bhavati| yataśca yad yatra na bhavati tat tena śūnyamiti samanupaśyati| yatpunaratrāvaśiṣṭaṃ bhavati tatsadihāstīti yathābhūtaṃ prajānāti| iyamucyate śūnyatāvakrāntiryathābhūtā aviparītā| tadyathā rūpādisaṃjñake yathā nirdiṣṭe vastuni rūpamityevamādiprajñaptivādātmako dharmo nāsti| atastadrūpādisaṃjñakaṃ vastu tena rūpamityevamādiprajñaptivādātmanā śūnyam| kiṃ punastatra rūpādisaṃjñake vastunayavaśiṣṭam| yaduta tadeva rūpamityevamādiprajñaptivādāśrayaḥ| taccobhayaṃ yathābhūtaṃ prajānāti yaduta vastamātrañca vidyamānaṃ vastamātre ca prajñaptimātraṃ ca cāsadbhūtaṃ samāropayati| na bhūtamapavadate nādhikaṃ karoti na nyūnīkaroti notkṣipati na pratikṣipati| yathābhūtañca tathatāṃ nirabhilāpyasvabhāvatāṃ yathābhūtaṃ prajānāti| iyamucyate sugṛhītā śūnyatā samyak prajñayā supratividdheti|

iyaṃ tāvadupapattisādhanayuktirānulomikī yayā nirabhilāpyasvabhāvatā sarvadharmāṇāṃ pratyavagantavyā|

āptāgamato'pi nirabhilāpyasvabhāvāḥ sarvadharmā veditavyāḥ| yathoktaṃ bhagavatā evamevārthaṃ gāthābhigītena paridīpayatā bhavasaṃkrāntisūtre|
yena yena hi nāmnā vai yo yo dharmo'bhilapyate|
na sa saṃvidyate tatra dharmāṇāṃ sā hi dharmatā||iti|
kathañca punariyaṃ gāthā etamevārthaṃ paridīpayati| rūpādisaṃjñakasya dharmasya yadrūpamityevamādi nāma| yena rūpamityevamādinā nāmnā te rūpādisaṃjñakā dharmā abhilapyante'nuvyavahriyante rūpamiti vā vedaneti vā vistareṇa yāvannirvāṇamiti vā| tatra na ca rūpādisaṃjñakā dharmāḥ svayaṃ rūpādyātmakāḥ| na ca teṣu tadanyo rūpādyātmako dharmo vidyate| yā punasteṣāṃ rūpādisaṃjñakānāṃ dharmāṇāṃ nirabhilāpyenārthena vidyamānatā saiṣā paramārthataḥ svabhāvadharmatā veditavyā|

uktañca bhagavatā arthavargīyeṣu|
yāḥ kāñcana saṃvṛtayo hi loke
sarvā hi tā munirno upaiti|
anupago hyasau kena upādadīta
dṛṣṭaśrute kāntimasaṃprakurvan|
kathamiyaṃ gāthā etamevārthaṃ paridīpayati| rūpādisaṃjñake vastuni yā rūpamityevamādyāḥ prajñaptayaḥ| tāḥ saṃvṛtaya ityucyante| tābhiḥ prajñaptibhistasya vastunastādātmyamityevaṃ nopaiti tāḥ saṃvṛtīḥ| tatkasya hetoḥ| samāropāpavādikā dṛṣṭirasya nāsti| ato'sau tasyā viparyāsapratyupasthānāyā dṛṣṭerabhāvādanupaga ityucyate| sa evamanapagaḥ san kenopādadīta| tayā dṛṣṭyā vinā tadvastusamāropato vāpavādato vā anupādadānaḥ samyagdarśī bhavati jñeye tadasya dṛṣṭam| yastasyaiva jñeyasyābhilāpānuśravastadasya śrutam| tasmin dṛṣṭaśrute tṛṣṇāṃ notpādayati na vivardhayati| nānyatra tenāvalambanena prajahātyupekṣakaśca viharati| evaṃ kāntiṃ karoti|

panaścoktaṃ bhagavatā saṃthakātyāyanamārabhya-iha saṃtha bhikṣurna pṛthivīṃ niśritya dhyāyati| nāpaḥ| na tejaḥ| na vāyum| nākāśavijñānākiñcanyanaivasaṃjñānāsaṃjñāyatanaṃ nemaṃ lokaṃ na paraṃ lokaṃ nobhau sūryācandramasau na dṛṣṭaśrutamatavijñātaṃ prāptaṃ paryeṣitaṃ manasānuvitarkitamanuvicāritam| tatsarvaṃ na niśritya dhyāyati| kathaṃ dhyāyī| pṛthivīṃ na niśritya dhyāyati vistareṇa yāvat sarvaṃ na niśritya dhyāyati| iha saṃtha bhikṣoryā pṛthivyāṃ pṛthivīsaṃjñā sā vibhūtā bhavati| apsu apsaṃjñā vistareṇa yāvat sarvatra yā saṃjñā sā vibhūtā bhavati| evaṃdhyāyī bhikṣurna pṛthivīṃ niśritya dhyāyati vistareṇa yāvanna sarvaṃ sarvamiti niśritya dhyāyati| evaṃ dhyāyinaṃ bhikṣuṃ sendrā devāḥ seśānāḥ saprajāpataya ārānnamaṣyanti|
namaste puruṣājanya namaste puruṣottama|
yasya te nābhijānīmaḥ kiṃ tvaṃ niśritya dhyāyasi||iti|

kathañca punaretatsūtrapadametamevārthaṃ paridīpayati pṛthivyādisaṃjñake vastuni yā pṛthivītyevamādikā nāmasaṃketaprajñaptiḥ sā pṛthivyādisaṃjñetyucyate| sā punaḥ saṃjñā pṛthivyādisaṃjñake vastuni samāropikā cāpavādikā ca| tanmayasvabhāvavastugrāhikā samāropikā| vastumātraparamārthanāśagrāhikā cāpavādikā saṃjñetyucyate| sā ca saṃjñāsya vibhūtā bhavati| vibhava ucyate prahāṇaṃ tyāgaḥ|

tasmādāgamato'pi tathāgatāt paramāptāgamādveditavyaṃ nirabhilāpyasvabhāvāḥ sarvadharmā iti|

evaṃ nirabhilāpyasvabhāveṣu sarvadharmeṣu kasmādabhilāpaḥ prayujyate tathā hi vinābhilāpena sā nirabhilāpyadharmatā pareṣāṃ vakta mapi na śakyate śrotumapi| vacane śravaṇe cāsati sā nirabhilāpyasvabhāvatā jñātumapi na śakyate| tasmādabhilāpaḥ prayujyate śravaṇajñānāya|

tasyā eva tathatāyā evamaparijñātatvādvālānāṃ tannidāno'ṣṭavidho vikalpaḥ pravartate trivastujanakaḥ| sarvasattvabhājanalokānāṃ nirvartakaḥ| tadyathā svabhāva vikalpo viśeṣavikalpaḥ piṇḍagrāhavikalpaḥ ahamiti vikalpaḥ mameti vikalpaḥ priyavikalpaḥ apriyavikalpaḥ tadubhayaviparītaśca vikalpaḥ|

sa punarayamaṣṭavidho vikalpaḥ katameṣāṃ trayāṇāṃ vastūnāṃ janako bhavati|

yaśca svabhāvavikalpo yaśca viśeṣavikalpo yaśca piṇḍagrāhavikalpa itīme trayo vikalpā vikalpaprapañcādhiṣṭhānaṃ vikalpaprapañcālambanaṃ vastu janayanti rūpādisaṃjñakam| yadvastvadhiṣṭhāya sa nāmasaṃjñābhilāpaparigṛhīto nāmasaṃjñābhilāpaparibhāvito vikalpaḥ prapañcayan tasminneva vastuni vicaratyanekavidho bahunānāprakāraḥ|

tatra yañcāhamiti vikalpo yaśca mameti vikalpaḥ itīmau dvau vikalpau satkāyadṛṣṭiśca tadanyasarvadṛṣṭi[-mūlaṃ māna-] mūlamasmimānañca tadanyasarvamānamūlaṃ janayataḥ|

tatra priyavikalpo'priyavikalpastadubhayaviparītaśca vikalpo yathāyogaṃ rāgadveṣamohān janayanti|

evamayamaṣṭavidho vikalpaḥ asya trividhasya vastunaḥ prādurbhāvāya saṃvartate yaduta vikalpādhiṣṭhānasya prapañcavastunaḥ dṛṣṭyasmimānasya rāgadveṣamohānāñca| tatra vikalpaprapañcavastvāśrayā satkāyadṛṣṭirasmimānaśca| satkāyadṛṣṭyasmimānāśritā rāgadveṣamohāḥ| ebhiśca tribhirvastubhiḥ sarvalokānāṃ pravṛttipakṣo niravaśeṣaḥ paridīpito bhavati|

tatra svabhāvavikalpaḥ katamaḥ| rūpādisaṃjñake vastuni rūpamityevamādiryo vikalpaḥ| ayamucyate svabhāvavikalpaḥ|

viśeṣavikalpaḥ katamaḥ| tasminneva rūpādisaṃjñake vastuni ayaṃ rūpī ayamarūpī ayaṃ sanidarśano'yamanidarśana evaṃ sapratigho'pratighaḥ| sāsravo'nāsravaḥ saṃskṛto'saṃskṛtaḥ kuśalo'kuśalo vyākṛto'vyākṛtaḥ atīto'nāgataḥ pratyutpanna ityevaṃbhāgīyenāpramāṇena prabhedanayena yā svabhāvavikalpādhiṣṭhānā tadviśiṣṭārthavikalpanā| ayamucyate viśeṣavikalpaḥ|

piṇḍagrāhavikalpaḥ katamaḥ| yastasminneva rūpādisaṃjñake vastuni ātmasattva jīvajantusaṃjñāsaṃketopasaṃhitaḥ piṇḍiteṣu bahuṣu dharmeṣu piṇḍagrāhahetukaḥ pravartate gṛhasenāvanādiṣu bhojanapānayānavastrādiṣu ca tatsaṃjñāsaṃketopasaṃhitaḥ|ayamucyate piṇḍagrāhavikalpaḥ|

ahamiti mameti ca vikalpaḥ katamaḥ| yadvastu sāsravaṃ sopādānīyaṃ dīrghakālamātmato vā ātmīyato vā saṃstutamabhiniviṣṭaṃ paricitaṃ tasmādasaṃgrāha-saṃstavāt svaṃ dṛṣṭisthānīyaṃ vastu pratītyotpadyate vitatho viakalpaḥ| ayamucyate ahamiti mameti ca vikalpaḥ|

priyavikalpaḥ katamaḥ| yaḥ śubha-manāpa-vastvālambano vikalpaḥ|

apriyavikalpaḥ katamaḥ| yo'śubhāmanāpa-vastvālambano vikalpaḥ|

priyāpriyobhayaviparīto vikalpaḥ katamaḥ| yaḥ śubhāśubha-manāpāmanāpatadubhayavivarjitavastvālambano vikalpaḥ|

taccaitad dvayaṃ bhavati samāsataḥ vikalpaśca vikalpādhiṣṭhānaṃ vikalpālambanañca vastu| taccaitadubhayamanādikālikaṃ cānyonyahetukañca veditavyam| pūrvako vikalpaḥ pratyutpannasya vikalpālambanasya vastunaḥ prādurbhāvāya pratyutpannaṃ punarvikalpālambanaṃ vastu prādurbhūtaṃ pratyutpannasya tadālambanasya [vikalpasya] prādurbhāvāya hetuḥ| tatraitarhi vikalpasyāparijñānamāyatyāṃ tadālambanasya vastunaḥ prādurbhāvāya| tatsaṃbhāvācca punarniyataṃ tadadhiṣṭhānasyāpi tadāśritasya vikalpasya prādurbhāvo bhavati|

kathañca punarasya vikalpasya parijñānaṃ bhavati| catasṛbhiḥ paryeṣaṇābhiḥ caturvidhena ca yathābhūtaparijñānena|catasraḥ paryeṣaṇāḥ katamāḥ| nāmaparyeṣaṇā| vastuparyeṣaṇā| svabhāvaprajñaptiparyeṣaṇā ca| viśeṣaprajñaptiparyeṣaṇā ca|tatra nāmaparyeṣaṇā yadvodhisattvo nāmni nāmamātraṃ paśyati| evaṃ vastuni vastumātradarśanaṃ [vastu] paryeṣaṇā| svabhāvaprajñaptau svabhāvaprajñaptimātradarśanaṃ svabhāvaprajñaptiparyeṣaṇā| viśeṣaprajñaptau viśeṣaprajñaptimātradarśanaṃ viśeṣaprajñaptiparyeṣaṇā| sa nāmavastuno bhinnañca lakṣaṇaṃ paśyatyanuśliṣṭañca| nāmavastvanuśleṣasanniśritāṃ ca svabhāvaprajñapti viśeṣaprajñaptiñca[prati-] vidhyati|

catvāri yathābhūtaparijñānāni katamāni| nāmaiṣaṇāgataṃ yathābhūtaparijñānaṃ vastveṣaṇāgataṃ svabhāvaprajñaptyeṣaṇāgataṃ viśeṣaprajñaptyeṣaṇāgatañca yathābhūtaparijñānam|

nāmaiṣaṇāgataṃ yathābhūtaparijñānaṃ katamat| sa khalu bodhisattvo nāmni nāmamātratāṃ paryeṣya tannāmaivaṃ yathābhūtaṃ parijānāti itīdaṃ nāma ityarthaṃ vastuni vyavasthāpyate yāvadeva saṃjñārtha dṛṣṭyarthamupacārārtham| yadi rūpādisaṃjñake vastuni rūpamiti nāma na vyavasthāpyeta na kañcittadvastu rūpamitmevaṃ saṃjānīyāt| asaṃjānan samāropato nābhiniveśeta| anabhiniveśaṃ nābhilapet| iti yadevaṃ yathābhūtaṃ prajānāti| idamucyate nāmaiṣaṇāgataṃ yathābhūtaparijñānam|

vastveṣaṇāgataṃ yathābhūtaparijñānaṃ katamat| yataśca bodhisattvo [vastuni] vastumātratāṃ paryeṣya sarvābhilāpaviśliṣṭaṃ nirabhilāpyaṃ tadrūpādisaṃjñakaṃ vastu paśyati| idaṃ dvitīyaṃ yathābhūtaparijñānaṃ vastveṣaṇāgatam|

svabhāvaprajñaptyeṣaṇāgataṃ yathābhūtaparijñānaṃ katamat yataśca bodhisattvaḥ rūpādisaṃjñake vastuni svabhāvaprajñaptau prajñaptimātratāṃ paryeṣya tathā svabhāvaprajñaptyā atatsvabhāvasya vastunaḥ tatsvabhāvābhāsatāṃ yathābhūtaṃ pratividhyati prajānāti| tasya nirmāṇapratibimbapratiśrutkā-pratibhāsodakacandrasvapnamāyopamaṃ tatsvabhāvaṃ paśyataḥ tadābhāsamatanmayam idṃ tṛtīyaṃ yathābhūtaṃ parijñānaṃ sugambhīrārthagocaram|

viśeṣaprajñaptyeṣaṇāgataṃ yathābhūtaparijñānaṃ katamat| yataśca bodhisattvo viśeṣaprajñaptau prajñaptimātratāṃ paryeṣya tasmin rūpādisaṃjñake vastuni viśeṣaprajñaptimadvayārthena paśyati| na tadvastu bhāvo nābhāvaḥ| abhilāpyenātmanā'pariniṣpannatvānna bhāvaḥ| na punarabhāvo nirabhilāpyenātmanā vyavasthitatvāt| evaṃ na rūpī paramārthasatyatayā| nārūpī saṃvṛtisatyena tatra rūpopacāratayā| yathā bhāvaścābhāvaśca rūpī cārūpī ca| tathā sanidarśanānidarśanādayo viśeṣaprajñaptiparyāyāḥ sarve'nena nayenaivaṃ veditavyāḥ| iti yadetāṃ viśeṣaprajñaptimevamadvayārthena yathābhūtaṃ prajānāti| idamucyate viśeṣaprajñaptyeṣaṇāgataṃ yathābhūtaparijñānam|

tatra yo'sāvaṣṭavidho mithyāvikalpo bālānāṃ trivastujanako lokanirvartakaḥ so'sya caturvidhasya yathābhūtaparijñānasya vaikalyādasamavadhānātpravartate| tasmācca punarmithyāvikalpātsaṃkleśaḥ| saṃkleśātsaṃsārasaṃsṛtiḥ saṃsārasaṃsṛteḥ saṃsārānugataṃ jātijarāvyādhimaraṇādikaṃ duḥkhaṃ pravartate|

yadā ca bodhisattvena caturvidhaṃ yathābhūtaparijñānaṃ niśritya so'ṣṭavidho vikalpaḥ parijñāto bhavati dṛṣṭe dharme tasya samyak parijñānādāyatyāṃ tadadhiṣṭhānasya tadālambanasya prapañcapatitasya vastunaḥ prādurbhāvo na bhavati| tasyānudayādaprādurbhāvāttadālambanasyāpi vikalpasyāyatyāṃ prādurbhāvo na bhavati| evaṃ tasya savastukasya vikalpasya nirodho yaḥ sa sarvaprapañcanirodho veditavyaḥ| evañca prapañcanirodho bodhisattvasya mahāyānaparinirvāṇamiti veditavyam|

dṛṣṭe ca dharme tasya śreṣṭhatattvārtha gocarajñānasya viśuddhatvāt sarvatra vaśitāprāpti labhate sa bodhisattvaḥ| yaduta nirmāṇe'pi vicitre nairmāṇikyā ṛddhyā| pariṇāme ca vicitre pāriṇāmikyā ṛddhyā| sarvajñeyasya ca jñāne yāvadabhipretaṃ cāvasthāne| kāmakārataśca vinopakramaṃ cyutau|sa evaṃ vaśitāprāptaḥ sarvasattvaśreṣṭho bhavati niruttaraḥ|

evañca sarvatra vaśinastasya bodhisattvasya uttamāḥ pañcānuśaṃsā veditavyāḥ| paramāṃ cittaśāntimanuprāpto bhavati vihārapraśāntatayā na kleśapraśāntatayā| sarvavidyāsthāneṣu cāsyāvyāhataṃ pariśuddhaṃ paryavadātaṃ jñānadarśanaṃ pravartate| akhinnaśca bhavati sattvānāmarthe saṃsārasaṃsṛtyā| tathāgatānāñca sarvasandhāyavacanānyanupraviśati| na ca mahāyānādhimukteḥ saṃhāryo bhavatyaparapratyayatayā|

asya khalu pañcavidhasyānuśaṃsasya pañcavidhameva karma veditavyam| paramo dṛṣṭadharmasukhavihāro bodhisattvasya bodhāya prayoganiryātasya kāyikacaitasikasya vyāyāmaklamasya nāśāya cittaśānteranuśaṃsasyaitatkarma veditavyam| sarvabuddhadharmāṇāṃ paripāko bodhisattvasya sarvavidyāsthāneṣvavyāhatajñānatāyā anuśaṃsasyai tatkarma veditavyam| sattvaparipāko bodhisattvasya saṃsārākheditāyā anuśaṃsasyaitatkarma veditavyam| vineyānāmut pannotpannānāṃ saṃśayānāṃ prativinodanaṃ dharmanetryāśca dīrghakālaṃ parikarṣaṇaṃ sandhāraṇaṃ saddharmapratirūpakāṇāṃ śāsanāntardhāyakānāṃ parijñānaprakāśanāpakarṣaṇatayā sarvasandhāyavacanapraveśānuśaṃsasyaitatkarma veditavyam| sarvaparapravādinigraho dṛḍhavīryatā ca prāṇidhānāccācyutiḥ asaṃhāryatā'parapratyayatvānuśaṃsasyaitatkarma veditavyam|

evaṃ hi bodhisattvasya yāvat kiñcidbodhisattvakaraṇīyaṃ tatsarvamebhiḥ pañcabhiranuśaṃsakarmabhiḥ parigṛhītaṃ bhavati| tatpunaḥ karaṇīyaṃ katamat| asaṃkliṣṭañca ātmasukhaṃ buddhadharmaparipākaḥ sattvaparipākaḥ saddharmasya dhāraṇam acalapraṇidhānasyottaptavīryasya paravādavinigrahaśca|

tatra caturṇā tattvārthānāṃ prathamau dvau hīnau| tṛtīyo madhyamaḥ| caturtha uttamo veditavyaḥ|

___________________________________________

 

REFERENCES


Bucknell R.S., Sanskrit Manual. 1st ed., 1994. Reprinted by Motilal Banarsidass. Delhi, 1996, 2000.

Dhammajoti K.L., Reading Buddhist Sanskrit Texts, An Elementary Grammatical Guide. Published by The Buddha-dharma Centre of Hong Kong. 1st ed., 2012. Revised ed., 2013.

Edgerton Franklin, Buddhist Hybrid Sanskrit Grammar and Dictionary. 1953. Vol.I & II. Indian Reprint. New Delhi, 2004.

Monier-Williams, A Sanskrit English Dictionary. Indian Reprint. New Delhi, 2002.

Speijer J.S., Sanskrit Syntax. 1st ed., 1886. Reprinted by Motilal Banarsidass. Delhi, 2006.

Takahashi K (2005). Philosophical Developments from the Bodhisattvabhūmi to the Bodhisattvabhūmiviniścaya: With Special Reference to the Concept of Vastu as Used in the "Tattvārtha" Chapter. The Sankibo Press. Tokyo. pp. 85 – 117.

Whitney, Williams D., Sanskrit Grammar. 5th ed., 1889. Reprinted by Motilal Banarsidass. 2005.

Whitney, Williams D., the Roots, Verb-forms and Primary Derivatives of the Sanskrit Language. 1885. Indian Reprint. Delhi, 1979.

太虛大師. 太虛大師全集, 第六編: 法相唯識學, 33, 瑜伽真實義品講要.

荻原雲来,辻直四郎. 漢譯對照梵和大辭典, 新文豐出版公司, 1979.

 

《瑜伽師地論》真實義品〉 梵漢英對照及梵文文法分析

The Tattvārthapaṭala of the Yogācārabhūmi A Trilingual Edition (Sanskrit, Chinese, English) and Sanskrit Grammar Analysis


日期 : 2017 2

編輯 : 香港 佛教法相學會梵文小組

CHAN Elisa陳潔靈
CHEUNG Liza張翠蘭
CHAU Kathy周潤美
IP Chun Wah葉振華
LAU Mandy劉惠珍
LAU Patrick劉煥興
NG Kit吳潔
PHAN Mei Jung潘美珍
TAM Danny譚龍光
TSE Kan Man謝覲文
WONG Shui Kei王兆基
YUNG Christine容慈珊

出版 : 香港 佛教法相學會

香港 九龍彌敦道328-342A,儉德大廈14 F&G

THE DHARMALAKSHANA BUDDHIST INSTITUTE

Flat F&G, 14/F, Kim Tak Building

328-342A Nathan Road, Kowloon, HONG KONG

網址 : Web Site : www.dhalbi.org

電郵 : E-mail : info@dhalbi.org

承印者 : 玲瓏出版印刷公司

香港 柴灣利眾街 40 號富誠工業大廈 A 20 A1

電話 : (852)2889 6110   傳真 : (852)2889 6770

香港佛教法相學會
版權所有