5.3.2. 別破兩種相似大乘

asadbhūtasamārope tāvadye doṣāste pūrvameva nirūpitā uttānā viśaditāḥ prakāśitāḥ| yairdoṣai rūpādike vastunayasadbhūtasamāropātpranaṣṭo bhavatyasmāddharmavinayāditi veditavyaḥ|

於實無事起增益執妄立法者所有過失,已具如前顯了開示。於色等法實無事中起增益執有過失故,於佛所說法毘奈耶甚為失壞。(大正30.488b14-17)

Firstly, those faults with regard to the superimposition on the non-existent, they have just been previously indicated, clarified, exposed and declared. By virtue of these faults of the superimposition on what does not exist truly, with regard to an object-base, “rūpa” etc., he is understood as one who comes to be perished from the Buddhist system. (FT 5.3.2)

 

asadbhūtasamārope

a+sat(as)–bhūta(bhū)–
sam+ā+rope(ruh)

於實無事起增益執

asat– : pr.p.

bhūta– : ppp.

°samārope : cpd., m.loc.sg. of °samāropa

tāvad tāvat

[最初]

ind., meaning “firstly”

ye doṣāste

ye doṣāḥ(duṣ) te

妄立法者所有過失

ye : rel.pron. of doṣāḥ, m.nom.pl. of yad

doṣāḥ : m.nom.pl. of doṣa

te : correl.pron. of doṣāḥ, m.nom.pl. of tad

pūrvameva

如前

pūrvam : adv.

eva : ind.

adverbial phrase meaning “as previously”

nirūpitā uttānā vivṛtāḥ prakāśitāḥ

ni+rūpitāḥ(rūp) ut+tānāḥ(tan) vi+vṛtāḥ(vṛ) pra+kāśitāḥ(kāś)

[DN: viśaditāḥ; TK: vivṛtāḥ]

顯了開示

nirūpitāḥ : m.nom.pl. of nirūpita(ppp.) doṣāḥ

uttānāḥ : m.nom.pl. of uttāna(adj.) doṣāḥ

vivṛtāḥ : m.nom.pl. of vivṛta(ppp.) doṣāḥ

prakāśitāḥ : m.nom.pl. of prakāśita(ppp.) doṣāḥ

     

yairdoṣai yaiḥ doṣaiḥ

有過失故

yaiḥ : rel.pron., m.instr.pl. of yad

doṣaiḥ : m.instr.pl. of doṣa

rūpādike vastunyasadbhūtasamāropāt

rūpa–ādike vastuni a+sat–bhūta–samāropāt(ruh)

[DN: vastunay°]

於色等法實無事中起增益執

[於色等事起實無增益執]

rūpa– : n.noun

°ādike : cpd., n.loc.sg. of °ādika(adj.) vastuni

vastuni : n.loc.sg. of vastu

asat– : pr.p.

bhūta– : ppp.

°samāropāt : cpd., m.abl.sg. of °samāropa

praṇaṣṭo bhavaty

pra+naṣṭaḥ(naś) bhavati(bhū)

[DN: pranaṣṭo]

失壞

praṇaṣṭaḥ : m.nom.sg. of praṇaṣṭa(ppp.)

bhavati : pres. 3rd sg.

asmāddharmavinayād

asmāt dharma–vinayāt(nī)

於佛所說法毘奈耶

[於此法毘奈耶]

asmāt : dem., m.abl.sg. of idam

dharma : m.noun

°vinayāt : cpd., m.abl.sg. of °vinaya

iti veditavyaḥ(vid)

[應知]

iti : ind.

veditavyaḥ : m.nom.sg. of veditavya(fpp.)

     

 

 

yathā punā rūpādikeṣu dharmeṣuvastumātramapyapavadamānaḥ sarvavaināśikaḥ pranaṣṭo bhavatyasmāddharmavinayāt tathā vakṣyāmi rūpādīnāṃ dharmānāṃ vastumātramapavadato naiva tattvaṃ nāpi prajñaptistadubhayametanna yujyate| tadyathā satsu rūpādiṣu skandheṣu pudgalaprajñaptiryujyate| nāsatsu| nirvastukāpudgalaprajñaptiḥ| evaṃ sati rūpādīnāṃ dharmāṇāṃ vastumātre [sa] rūpādidharmaprajñaptivādopacāro yujyate| nāsati| nirvastukaḥ prajñaptivādopacāraḥ| tatra prajñaptervastu nāstīti niradhiṣṭhānā prajñaptirapi nāsti|

於色等法實有唯事起損減執,壞諸法者所有過失,由是過失於佛所說法毘奈耶甚為失壞,我今當說。謂若於彼色等諸法實有唯事起損減執,即無真實,亦無虛假,如是二種皆不應理。譬如要有色等諸蘊,方有假立補特伽羅,非無實事而有假立補特伽羅;如是要有色等諸法實有唯事,方可得有色等諸法假說所表,非無唯事而有色等假說所表。若唯有假無有實事,既無依處,假亦無有。是則名為壞諸法者。(大正30.488b18-27)

Further, I shall now explain how the complete nihilist (sarvavaināśika), denying even the mere-object-base (vastumātra) in dharma-s, matter etc. come to be lost from the Buddhist system. For one denying the mere-object-base of dharma-s, matter etc., there is neither reality (tattva) nor concept/designation (prajñapti) — both these two are not possible. Just as, the concept (‘conceptualization‘) of a person is possible only when the aggregates, matter etc. are present, not when they are not present; likewise, it is given the existence of the mere-object-base that the metaphorical expression of the concept of the dharma-s, matter etc. is possible, not when it does not exist. There cannot be the object-less-base (nirvastuka) metaphorical expression of a concept. In this case, the object-base of a concept does not exist, hence the concept which is without a support basis (niradhiṣṭhāna) too, does not exist. (FT 5.3.3)

 

yathā punā (=punar)

yathā punaḥ


yathā : rel.adv.

punaḥ : ind.

rūpādikeṣu dharmeṣu

rūpa–ādikeṣu dharmeṣu

於色等法

rūpa– : n.noun

°ādikeṣu : cpd., m.loc.pl. of °ādika(adj.) dharmeṣu

dharmeṣu : m.loc.pl. of dharma

vastumātramapyapavadamānaḥ

vastu–mātram(mā) api apavadamānaḥ(vad)

實有唯事起損減執


vastu– : n.noun

°mātram : cpd., n.acc.sg. of °mātra

api : ind.

apavadamānaḥ : m.nom.sg. of apavadamāna(pr.p.)

sarvavaināśikaḥ

sarva–vi+nāśikaḥ(naś)

所有壞諸法者

sarva– : adj.

°vaināśikaḥ : cpd., m.nom.sg. of °vaināśika(adj.)

praṇaṣṭo bhavatyasmāddharmavinayāt

pra+naṣṭaḥ(naś) bhavati(bhū) asmāt
dharma–vinayāt(nī)

[DN: pranaṣṭo]

於法毘奈耶甚為失壞

praṇaṣṭaḥ : m.nom.sg. of praṇaṣṭa(ppp.) °vaināśikaḥ

bhavati : pres. 3rd sg.

asmāt : dem., m.abl.sg. of idam

dharma– : m.noun

°vinayāt : cpd., m.abl.sg. of °vinaya

tathā vakṣyāmi(vac)

我今當說

tathā : adv.

vakṣyāmi : sf., 1st sg.

rūpādīnāṃ dharmānāṃ

rūpa–ādīnām dharmānām

於色等諸法

rūpa– : n.noun

°ādīnām : cpd., m.gen.pl. of °ādi

dharmānām : m.gen.pl. of dharma

vastumātramapavadato

vastu–mātram(mā) apa+vadataḥ(vad)

唯事起損減執

vastu– : n.noun

°mātram : cpd., n.acc.sg. of °mātra

apavadataḥ : m.gen.sg. of apavadant(pr.p.)

naiva tattvaṃ nāpi prajñaptis

na eva tat+tvam na api prajñaptiḥ(jñā)

即無真實亦無虛假

na, eva : both ind.

tattvam : n.nom.sg. of tattva(pron. tat with n.abs.su. tva)

na, api : both ind.

na eva na api … : means “neither … nor …”

prajñaptiḥ : f.nom.sg. of prajñapti

tadubhayametanna yujyate

tat–ubhayam etat na yujyate(yuj)

如是二種皆不應理

tat– : pron., n.

°ubhayam : cpd., n.nom.sg. of °ubhaya

etat : dem., n.nom.sg. of idam

na : ind.

yujyate : pass., pres. 3rd sg.

     

tadyathā

tat yathā

譬如

tat : pron., n.nom.sg. of tad

yathā : adv.

adverbial phrase meaning “just as …”

satsu rūpādiṣu skandheṣu

satsu(as) rūpa–ādiṣu skandheṣu

要有色等諸蘊

satsu : m.loc.pl. of sant(pr.p.)

rūpa– : n.noun

°ādiṣu : cpd., m.loc.pl. of °ādi

skandheṣu : m.loc.pl. of skandha

loc.absol.

pudgalaprajñaptiryujyate

pudgala–prajñaptiḥ yujyate(yuj)

方有假立補特伽羅

[補特伽羅假立方有]

pudgala– : m.noun

°prajñaptiḥ : cpd., f.nom.sg. of °prajñapti

yujyate : pass., pres. 3rd sg.

     

nāsatsu na a+satsu(as)


na : ind.

asatsu : m.loc.pl. of asant(pr.p.), loc.absol.

     

nirvastukāpudgalaprajñaptiḥ

nir+vastukā pudgala–prajñaptiḥ

非無實事而有假立補特伽羅


nirvastukā : f.nom.sg. of nirvastukā(adj.) °prajñaptiḥ

pudgala– : m.noun

°prajñaptiḥ : cpd., f.nom.sg. of °prajñapti

     

evaṃ sati rūpādīnāṃ dharmāṇāṃ

evam sati(as) rūpa–ādīnām dharmāṇām

如是有色等諸法


evam, eva : both ind.

sati : m.loc.sg. of sant(pr.p.), loc.absol. means “likewise”

rūpa– : n.noun

°ādīnām : cpd., m.gen.pl. of °ādi

dharmānām : m.gen.pl. of dharma

vastumātre vastu–mātre(mā)

於實有唯事

vastu– : n.noun

°mātre : cpd., n.loc.sg. of °mātra

[sa] rūpādidharmaprajñaptivādopacāro

saḥ rūpa–ādi–dharma–prajñapti–vāda–
upacāraḥ(car)

色等諸法假說所表

saḥ : pron., m.nom.sg. of tad

rūpa– : n.noun

ādi– : m.noun

dharma– : m.noun

prajñapti– : f.noun

vāda– : m.noun

°upacāraḥ : cpd., m.nom.sg. of °upacāra

yujyate

方可得有

pass., pres. 3rd sg.

     

nāsati na a+sati(as)

非無


na : ind.

asati : m.loc.sg. of asant(pr.p.), loc.absol.

     

nirvastukaḥ prajñaptivādopacāraḥ

nir+vastukaḥ prajñapti–vāda–upacāraḥ

唯事而有假說所表


nirvastukaḥ : m.nom.sg. of nirvastuka(adj.) °upacāraḥ

prajñapti– : f.noun

vāda– : m.noun

°upacāraḥ : cpd., m.nom.sg. of °upacāra

     

tatra prajñaptervastu nāstīti

tatra prajñapteḥ(jñā) vastu na asti iti

若唯有假無有實事


tatra : adv.

prajñapteḥ : f.gen.sg. of prajñapti

vastu : n.nom.sg. of vastu

na : ind.

asti : pres. 3rd sg.

iti : ind., meaning “so, thus …”

niradhiṣṭhānā nir+adhi+ṣṭhānā(sthā)

既無依處

f.nom.sg. of niradhiṣṭhānā

prajñaptirapi nāsti

prajñaptiḥ api na asti

假亦無有

prajñaptiḥ : f.nom.sg. of prajñapti

api : ind.

na : ind.

asti : pres. 3rd sg.

     

 

 

ato ya ekatyā durvijñeyān sūtrāntānmahāyānapratisaṃyuktān gambhīrān śūnyatāpratisaṃyuktānābhiprāyikārthanirūpitān śrutvā yathābhūtaṃ bhāṣitasyārthamavijñāyāyoniśo vikalpyā-yogavihitena tarkamātrakeṇaivaṃ dṛṣṭayo bhavantyevaṃvādinaḥ| prajñaptimātrameva sarvametacca tattvam| yaścaivaṃ paśyati sa samyak paśyatīti| teṣāṃ prajñaptyadhiṣṭhānasya vastumātrasyābhāvātsaiva prajñaptiḥ sarveṇa sarvaṃ na bhavati| kutaḥ punaḥ prajñaptimātraṃ tattvaṃ bhaviṣyatīti| tadanena paryāyeṇa taistattvamapi prajñaptirapi tadubhayamapyapavāditaṃ bhavati| prajñaptitattvāpavādācca pradhāno nāstiko veditavyaḥ|

如有一類聞說難解大乘相應、空性相應未極顯了密意趣義甚深經典,不能如實解所說義,起不如理虛妄分別;由不巧便所引尋思,起如是見立如是論:一切唯假是為真實,若作是觀名為正觀。彼於虛假所依處所實有唯事撥為非有,是則一切虛假皆無,何當得有一切唯假是為真實?由此道理,彼於真實及以虛假二種俱謗都無所有。由謗真實及虛假故,當知是名最極無者。(大正30.488b28-c08)

Thus, certain people who, having heard the profound discourses which are difficult to understand, connected with the Mahāyāna, connected with emptiness (śūnyatā), not truly discerning the spoken words, conceptualizing improperly (ayoniśo vikalpayitvā), on account of mere reasoning (tarka-mātra) unskilfully induced, come to be of such views, of such theories: “all is mere concept, and this is reality (tattva); and he who sees thus sees correctly.” For them, because of the non-existence of the mere-object-base which is the support basis of concept, that very concept too completely cannot come to be, how will there be the reality which is mere-concept? So, from this perspective, both reality as well as concept are denied by them. On account of the denial of [both] concept and reality, this is to be known as the foremost nihilist (pradhānaḥ nāstikaḥ). (FT 5.3.4)

 

ato ya ekatyā

ataḥ ye ekatyāḥ

如有一類

ataḥ : adv.

ye : rel.pron., m.nom.pl. of yad

ekatyāḥ : m.nom.pl. of ekatya

durvijñeyān sūtrāntānmahāyānapratisaṃyuktān

dur+vijñeyān(jñā) sūtrāntān mahā–yāna–prati+sam+yuktān(yuj)

難解大乘相應…經典

[難解經典大乘相應]

durvijñeyān : m.acc.pl. of durvijñeya(fpp.)

sūtrāntān : m.acc.pl. of sūtrānta

mahā– : adj.

yāna– : n.noun

°pratisaṃyuktān : cpd., m.acc.pl. of °pratisaṃyukta(ppp.) sūtrāntān

gambhīrān śūnyatāpratisaṃyuktān

gambhīrān śūnyatā–pratisaṃyuktān(yuj)

甚深空性相應

gambhīrān : m.acc.pl. of gambhīra(adj.) sūtrāntān

śūnyatā– : f.noun., śūnya(adj.) with f.abs.su.

°pratisaṃyuktān : cpd., m.acc.pl. of °pratisaṃyukta(ppp.) sūtrāntān

ābhiprāyikārthanirūpitān

a+abhi+pra+ayika(ī)–artha–ni+rūpitān(rūp)

未極顯了密意趣義

[密意趣義未極顯了]

ābhiprāyika– : adj.

artha– : m.noun

°nirūpitān : cpd., m.acc.pl. of °nirūpita(ppp.) sūtrāntān

śrutvā śru+tvā

聞說

ger.

yathābhūtaṃ

yathā–bhūtam

如實

yathā– : adv.

°bhūtam : cpd., adv.

bhāṣitasyārthamavijñāya

bhāṣitasya(bhāṣ) artham a+vijñāya(jñā)

不能解所說義

[所說義不能解]

bhāṣitasya : m.gen.sg. of bhāṣita(ppp.)

artham : m.acc.sg. of artha

avijñāya : ger.

ayoniśo vikalpyāyogavihitena tarkamātrakeṇa

ayoniśaḥ vi+kalpya(kḷp) a+yoga–
vi+hitena(dhā) tarka(tark)–mātrakeṇa

[DN: vikalpyā-yoga°]

起不如理虛妄分別

由不巧便所引尋思

ayoniśaḥ : adv.

vikalpya : ger.

ayoga– : m.noun

°vihitena : cpd., n.instr.sg. of °vihita(ppp.)

tarka– : m.noun

°mātrakeṇa : cpd., n.instr.sg. of °mātraka(adj.)

ivaṃ dṛṣṭayo bhavantyevaṃvādinaḥ

evam dṛṣṭayaḥ(dṛś) bhavanti evam vādinaḥ(vad)

起如是見立如是論

evam : ind.

dṛṣṭayaḥ : f.nom.pl. of °dṛṣṭi

bhavanti : pres. 3rd pl.

evam : ind.

vādinaḥ : m.nom.pl. of °vādin

     

prajñaptimātrameva sarvam

prajñapti–mātram eva sarvam

一切唯假


prajñapti– : f.noun

°mātram : cpd., n.nom.sg. of °mātra

eva : ind.

sarvam : n.nom.sg. of sarva(adj.) °mātram

etacca tattvam

etat ca tattvam

是為真實

etat : dem., n.nom.sg. of etad

ca : ind.

tattvam : n.nom.sg. of tattva(pron. tat with n.abs.su. tva)

     

yaścaivaṃ paśyati

yaḥ ca evam paśyati(paś)

若作是觀

yaḥ : rel.pron., m.nom.sg. of yad

ca : ind.

evam : ind.

paśyati : pres. 3rd sg.

sa samyak paśyatīti

saḥ samyak paśyati iti

名為「正觀」

saḥ : pron., m.nom.sg. of tad

samyak : adv.

paśyati : pres. 3rd sg.

iti : ind.

     

teṣāṃ prajñaptyadhiṣṭhānasya

teṣām prajñapti–adhiṣṭhānasya(sthā)

彼於虛假所依處所

teṣām : pron., m.gen.pl. of tad

prajñapti– : f.noun

°adhiṣṭhānasya : cpd., n.gen.sg. of °adhiṣṭhāna

vastumātrasyābhāvāt

vastu–mātrasya a+bhāvāt(bhū)


實有唯事撥為非有


vastu– : n.noun

°mātrasya : cpd., n.gen.sg. of °mātra

abhāvāt : m.abl.sg. of abhāva

saiva prajñaptiḥ

sā eva prajñaptiḥ


是則虛假

: pron., f.nom.sg. of tad

eva : ind.

prajñaptiḥ : f.nom.sg. of prajñapti

sarveṇa sarvaṃ na bhavati

sarveṇa sarvam na bhavati

一切皆無

sarveṇa : n.instr.sg. of sarva(adj.)

sarvam : n.nom.sg. of sarva(adj.)

sarveṇa sarvam : phrase meaning “in each and every way”

na : ind.

bhavati : pres. 3rd sg.

     

kutaḥ punaḥ

何當

kutaḥ : adv. from ka

punaḥ : ind.

adverbial phrase meaning “How will there be …”

prajñaptimātraṃ tattvaṃ bhaviṣyatīti

prajñapti–mātram tattvam bhaviṣyati(bhū) iti

一切唯假是為真實

[唯假真實是為]

prajñapti– : f.noun

°mātram : cpd., n.nom.sg. of °mātra

tattvam : n.nom.sg. of tattva(pron. tat with n.abs.su. tva)

bhaviṣyati : sf., 3rd sg.

iti : ind.

     

tadanena paryāyeṇa

tat anena paryāyeṇa

由此道理

tat : connective

anena : dem., m.instr.sg. of idam

paryāyeṇa : m.instr.sg. of paryāya

taistattvamapi prajñaptirapi

taiḥ tattvam api prajñaptiḥ api

彼於真實及以虛假

taiḥ : pron., m.instr.pl. of tad

tattvam : n.nom.sg. of tattva(pron. tat with n.abs.su. tva)

api : ind.

prajñaptiḥ : f.nom.sg. of prajñapti

tadubhayamapyapavāditaṃ bhavati

tat–ubhayam api apa+vāditam(vad) bhavati

二種俱謗

tat– : pron., n.

°ubhayam : cpd., n.nom.sg. of °ubhaya(adj.)

apavāditam : n.nom.sg. of apavādita(ppp., caus.) °ubhayam

bhavati : pres. 3rd sg.

     

prajñaptitattvāpavādācca

prajñapti–tattva–apavādāt(vad) ca

由謗真實及虛假故

prajñapti– : f.noun

tattva– : tat(pron.) with n.abs.su. tva

°apavādāt : cpd., m.abl.sg. of °apavāda

pradhāno nāstiko veditavyaḥ

pra+dhānaḥ(dhā) na+āstikaḥ(as) veditavyaḥ

當知是名最極無者

pradhāna : m.nom.sg. of pradhāna(adj.) nāstikaḥ

nāstikaḥ : m.nom.sg. of nāstika(adj.)

veditavyaḥ : m.nom.sg. of veditavya(fpp.)

     

 

sa evaṃ nāṣṭikaḥ sannakathyo bhavatyasaṃvāsyo bhavati vijñānāṃ sabrahmacāriṇām| sa ātmānamapi vipādayati| loko'pi yo'sya dṛṣṭyanumata āpādyate| idañca sandhāyoktaṃ bhagavatā- varamihaikatyasya pudgaladṛṣṭirna tvevaikatyasya durgṛhītā śūnyateti| taktasya hetoḥ| pudgaladṛṣṭiko janturjñeye kevalaṃ muhyennatu sarva jñeyamapavadeta| na tato nidānamapāyeṣūpapadyeta| nāpi dharmārthikaṃ duḥkhavimokṣārthikañca paraṃ visaṃvādayenna vipralambhayet| dharme satye ca pratiṣṭhāpayet| [na ca śaithiliko bhavecchikṣāpadeṣu| durgṛhītayā punaḥ śūnyatayā jñeye vastuni muhyet| apyapavadet jñeyaṃ sarvam| tannidānaṃ cāpāyeṣūpapadyate| dhārmikaṃ ca duḥkhavimokṣārthikaṃ paraṃ vipādayet| śaithilikaśca syācchikṣāpadeṣu| evaṃbhūtaṃ vastu apavadamānaḥ praṇaṣṭo bhavatyasmād dharmavinayāt|

如是無者,一切有智同梵行者不應共語,不應共住。如是無者,能自敗壞,亦壞世間隨彼見者。世尊依彼密意說言:「寧如一類起我見者,不如一類惡取空者」。何以故?起我見者唯於所知境界迷惑,不謗一切所知境界,不由此因墮諸惡趣;於他求法求苦解脫不為虛誑不作稽留;於法於諦亦能建立;於諸學處不生慢緩。惡取空者,亦於所知境界迷惑,亦謗一切所知境界,由此因故墮諸惡趣;於他求法求苦解脫能為虛誑亦作稽留;於法於諦不能建立;於諸學處極生慢緩。如是損減實有事者,於佛所說法毘奈耶甚為失壞。(大正30.488c08-21)

He, being a nihilist in this way, is not to be spoken with nor associated with among the knowlegable ones and fellow spiritual practitioners. He destroys himself and also causes the world which follows his view to fall into misfortune. And, it has been implicitly spoken by the Bhagavant: “In this case, it is better that, a type to have the “person”-view, instead of a type who has emptiness wrongly grasped.” Why? A person having a person-view would be deluded with regard to a knowable exclusively, but would not negate all the knowables, not because of this alone, he be reborn in the unfortunate realms. Moveover, he would neither speak falsely nor deceive others who seek the dharma and liberation from suffering and, he would establish himself in the dharma and truth, and would not be one who is slack in the training instructions. Whereas, on account of the emptiness wrongly grasped, he would be deluded with regard to an object-base - a knowable, as well as deny all knowables. Due to that, he would be reborn among the unfortunate ones. And, he would harm the seeker of the Dharma and the seeker of liberation from suffering, and others; and would be slack in the training instructions. Thus, negating the object-base which is real, he comes to be perished from the Buddhist System. (FT 5.3.5)

 

sa evaṃ nāstikaḥ

saḥ evam na+āstikaḥ(as)

[DN: nāṣṭikaḥ]

如是無者

saḥ : pron., m.nom.sg. of tad

evam : ind.

nāstikaḥ : m.nom.sg. of nāstika(adj.)

sannakathyo bhavatyasaṃvāsyo bhavati

san(as) a+kathyaḥ(kath) bhavati
a+sam+vāsyaḥ(vas) bhavati

不應共語不應共住

san : m.nom.sg. of sant(pr.p.)

akathyaḥ : m.nom.sg. of akathya(fpp.)

bhavati : pres. 3rd sg.

asaṃvāsyaḥ : m.nom.sg. of asaṃvāsya(fpp.)

vijñānāṃ vijñānām(jñā)

有智…者

m.gen.pl. of vijña(adj.)

sabrahmacāriṇām

sa+brahma–cāriṇām(car)

同梵行者

sabrahma– : n.noun

°cāriṇām : cpd., m.gen.pl. of °cārin(adj.)

     

sa ātmānamapi vipādayati

saḥ ātmānam api vi+pādayati(pad)


如是無者能自敗壞

saḥ : pron., m.nom.sg. of tad

ātmānam : m.acc.sg. of ātman

api : ind.

vipādayati : caus., pres. 3rd sg.

     

loko'pi yo'sya dṛṣṭyanumatam āpadyate

lokaḥ api yaḥ asya dṛṣṭi(dṛś)–anu+matam(man) āpadyate(pad)

[DN: °anumata āpādyate; TK: °anumatam āpadyate]

亦壞世間隨彼見者


lokaḥ : m.nom.sg. of loka

api : ind.

yaḥ : rel.pron., m.nom.sg. of yad

asya : dem., m.gen.sg. of idam

dṛṣṭi– : f.noun

°anumatam : cpd., m.acc.sg. of °anumata(ppp.)

āpadyate : caus., pres. 3rd sg. ātm.

     

idañca sandhāyoktaṃ bhagavatā

idam ca sam+dhāya(dhā) uktam(vac) bhagavatā

[DN: bhagavatā-]

世尊依彼密意說言


idam : dem., n.nom.sg. of idam

sandhāya : ger., adv.

uktam : n.nom.sg. of ukta(ppp.)

bhagavatā : m.instr.sg. of bhagavant

varam

寧如

ind., meaning “it is better that …”

ihaikatyasya pudgaladṛṣṭir

iha ekatyasya pudgala–dṛṣṭiḥ(dṛś)

一類起我見者


iha : ind.

ekatyasya : m.gen.sg. of ekatya

pudgala– : m.noun

°dṛṣṭiḥ : cpd., f.nom.sg. of °dṛṣṭi

na tvevaikatyasya

na tu eva ekatyasya

不如一類

na, tu, eva : all ind., meaning “but not the very …”

ekatyasya : m.gen.sg. of ekatya

durgṛhītā śūnyateti

dur+gṛhītā(grah) śūnya+tā iti

惡取空者

durgṛhītā : f.nom.sg. of durgṛhītā(ppp.)

śūnyatā : f.nom.sg., śūnya(adj.) with f.abs.su.

iti : ind.

     

tatkasya hetoḥ tat kasya hetoḥ

[DN: taktasya]


何以故

tat : connective

kasya : interr.pron., m.gen.sg. of ka

hetoḥ : m.gen.sg. of hetu

     

pudgaladṛṣṭiko janturjñeye

pudgala–dṛṣṭikaḥ(dṛś) jantuḥ jñeye(jñā)


起我見者於所知境界

pudgala– : m.noun

°dṛṣṭikaḥ : cpd., m.nom.sg. of °dṛṣṭika(adj.) jantuḥ

jantuḥ : m.nom.sg. of jantu

jñeye : n.loc.sg. of jñeya(fpp.)

kevalaṃ muhyen

kevalam muhyet(muh)

唯迷惑

kevalam : adv.

muhyet : opt. 3rd sg.

natu sarvaṃ jñeyamapavadeta

na tu sarvam jñeyam(jñā)
apa+vadeta(vad)

[DN: sarva]

不謗一切所知境界


na, tu : both ind.

sarvam : n.acc.sg. of sarva(adj.) jñeyam

jñeyam : n.acc.sg. of jñeya(fpp.)

apavadeta : opt. 3rd sg. ātm.

     

na tato nidānamapāyeṣūpapadyeta

na tataḥ nidānam apāyeṣu
upa+padyeta(pad)


不由此因墮諸惡趣




na : ind.

tataḥ : adv.

nidānam : n.acc.sg. of nidāna

apāyeṣu : m.loc.pl. of apāya

upapadyeta : opt. 3rd sg. ātm

     

nāpi na api

[亦不]

na, api : both ind.

dharmārthikaṃ duḥkhavimokṣārthikañca paraṃ

dharma–ārthikam(arth) duḥkha–vimokṣa(muc)–ārthikam ca param

於他求法求苦解脫






dharma– : m.noun

°ārthikam : cpd., m.acc.sg. of °ārthika(adj.) param

duḥkha– : adj./n.noun

vimokṣa– : m.noun

°ārthikam : cpd., m.acc.sg. of °ārthika(adj.) param

ca : ind.

param : m.acc.sg. of para

visaṃvādayen vi+sam+vādayet(vad)

虛誑

caus., opt. 3rd sg.

na vipralambhayet

na vi+pra+lambhayet(labh)

不稽留

na : ind.

vipralambhayet : caus., opt. 3rd sg.

     

dharme satye ca pratiṣṭhāpayet

dharme satye ca prati+ṣṭhāpayet(sthā)

於法於諦亦能建立

dharme : m.loc.sg. of dharma

satye : n.loc.sg. of satya

ca : ind.

pratiṣṭhāpayet : caus., opt. 3rd sg.

     

na ca śaithiliko bhavecchikṣāpadeṣu

na ca śaithilikaḥ bhavet śikṣā(śikṣ)–padeṣu

於諸學處不生慢緩

[不生慢緩於諸學處]

na, ca : both ind.

śaithilikaḥ : m.nom.sg. of śaithilika(adj.)

bhavet : opt. 3rd sg.

śikṣā– : f.noun

°padeṣu : cpd., n.loc.pl. of °pada

     

durgṛhītayā punaḥ śūnyatayā

dur+gṛhītayā(grah) punaḥ śūnyatayā

惡取空者

durgṛhītayā : f.instr.sg. of durgṛhītā(ppp.)

punaḥ : ind.

śūnyatayā : f.instr.sg. of śūnyatā(adj. śūnya with f.abs.su. )

jñeye vastuni muhyet

jñeye vastuni muhyet(muh)

於所知境界迷惑

jñeye : n.loc.sg. of jñeya(fpp.)

vastuni : n.loc.sg. of vastu

muhyet : opt. 3rd sg.

     

apyapavadet jñeyaṃ sarvam

api apa+vadet(vad) jñeyam sarvam

亦謗一切所知境界

api : ind.

apavadet : opt. 3rd sg.

jñeyam : n.acc.sg. of jñeya(fpp.)

sarvam : n.acc.sg. of sarva(adj.) jñeyam

     

tannidānaṃ

tat nidānam

此因

tat : pron., n.acc.sg. of tad

nidānam : n.acc.sg. of nidāna

cāpāyeṣūpapadyate

ca apāyeṣu upa+padyate(pad)

墮諸惡趣

ca : ind.

apāyeṣu : m.loc.pl. of apāya

upapadyate : pres. 3rd sg. ātm.

     

dhārmikaṃ ca duḥkhavimokṣārthikaṃ paraṃ

dhārmikam ca duḥkha–vimokṣa–ārthikam param

於他求法求苦解脫


dhārmikam : m.acc.sg. of dhārmika(adj.) param

duḥkha– : n.noun

vimokṣa– : m.noun

°ārthikam : cpd., m.acc.sg. of °ārthika(adj.) param

param : m.acc.sg. of para

vipādayet vi+pādayet(pad)

能為虛誑

caus., opt. 3rd sg.

     

śaithilikaśca syācchikṣāpadeṣu

śaithilikaḥ ca syāt(as) śikṣā–padeṣu

於諸學處極生慢緩

śaithilikaḥ : m.nom.sg. of śaithilika(adj.)

ca : ind.

syāt : opt. 3rd sg.

śikṣā– : f.noun

°padeṣu : cpd., n.loc.pl. of °pada

     

evaṃbhūtaṃ vastu apavadamānaḥ

evam bhūtam(bhū) vastu apa+vadamānaḥ(vad)

如是損減實有事者

evam : ind.

bhūtam : n.acc.sg. of bhūta(ppp.) vastu

vastu : n.acc.sg. of vastu

apavadamānaḥ : m.nom.sg. of apavadamāna(pr.p.)

praṇaṣṭo bhavatyasmād dharmavinayāt

pra+naṣṭaḥ(naś) bhavati(bhū) asmāt dharma–vinayāt

於法毘奈耶甚為失壞

praṇaṣṭa : m.nom.sg. of praṇaṣṭa(ppp.)

bhavati : pres. 3rd sg.

asmāt : dem., m.abl.sg. of idam

dharma– : m.noun

°vinayāt : cpd., m.abl.sg. of °vinaya