5.3.3. 善惡取空有別

kathaṃ punardurgṛhītā bhavati śūnyatā| yaḥ kaści] cchramaṇo vā brāhmaṇo vā tacca necchati yena śūnyam| tadapi necchati yat śūnyam| iyamevaṃrūpā durgṛhītā śūnyatetyucyate| taktasya hetoḥ| yena hi śūnyaṃ tadasadbhāvāt| yacca śūnyaṃ tatsadbhāvācchūnyatā yujyeta| sarvābhāvācca kutra kiṃ kena śūnyaṃ bhaviṣyati| na ca tena tasyaiva śūnyatā yujyate| tasmādevaṃ durgṛhītā śūnyatā bhavati|

云何名為惡取空者?謂有沙門或婆羅門,由彼故空亦不信受,於此而空亦不信受,如是名為惡取空者。何以故?由彼故空彼實是無,於此而空此實是有,由此道理可說為空。若說一切都無所有,何處、何者、何故名空?亦不應言由此於此即說為空。是故名為惡取空者。(大正30.488c22-28)

Again, how does emptiness come to be wrongly-grasped (durgṛhītā śūnyatā)? He, who is a recluse (śramaaḥ) or a brāhmaṇaḥ who does not accept with “regards to what, it is empty” and also does not accept “that which is empty”. This which is of such a kind, is said to be emptiness wrongly-grasped. Why? For emptiness would be logical only from the non-existence of that which on its own account is empty, and the existence of that which is indeed empty. From the non-existence of all, where, what and how, will it be “empty”? Through this, emptiness by itself, is not logical. Therefore, in this way, emptiness is wrongly-grasped. (FT 5.4.1)

 

kathaṃ punar

katham punaḥ

云何

katham : adv.

punaḥ : ind.

durgṛhītā bhavati śūnyatā

dur+gṛhītā(grah) bhavati(√bhū) śūnya+tā


名為惡取空者

durgṛhītā : f.nom.sg. of durgṛhītā(ppp.) śūnyatā

bhavati : pres. 3rd sg.

śūnyatā : f.nom.sg., śūnya(adj.) with f.abs.su.

     

yaḥ kaścicchramaṇo vā brāhmaṇo vā

yaḥ kaś+cit śramaṇaḥ vā brāhmaṇaḥ vā

謂有沙門或婆羅門

yaḥ : rel.pron. of śramaṇaḥ brāhmaṇaḥ, m.nom.sg. of yad

kaścit : indefinite pron., m.nom.sg. of ka with su. cit

śramaṇaḥ : m.nom.sg. of śramaṇa

: ind.

brāhmaṇaḥ : m.nom.sg. of brāhmaṇa

tacca necchati yena śūnyam

tat ca na icchati(iṣ) yena śūnyam

由彼故亦不信受


tat : pron., n.acc.sg. of tad

ca, na : both ind.

icchati : pres. 3rd sg.

yena : rel.pron., m.instr.sg. of yad

śūnyam : n.acc.sg. of śūnya(adj.)

     

tadapi necchati yat śūnyam

tat api na icchati(iṣ) yat śūnyam


於此而空亦不信受


tat : correl.pron., n.acc.sg. of tad

api, na : both ind.

icchati : pres. 3rd sg.

yat : rel.pron., n.acc.sg. of yad

śūnyam : n.acc.sg. of śūnya(adj.)

     

iyamevaṃrūpā

iyam evam–rūpā

如是[形式的]

iyam : dem., f.nom.sg. of idam

evam : ind.

°rūpā : cpd., f.nom.sg. of °rūpā(adj.)

durgṛhītā śūnyatetyucyate

dur+gṛhītā(grah) śūnya+tā iti ucyate(vac)


名為惡取空者

durgṛhītā : f.nom.sg. of durgṛhītā(ppp.) śūnyatā

śūnyatā : f.nom.sg., śūnya(adj.) with f.abs.su.

iti : ind.

ucyate : pass., pres. 3rd sg.

     

tatkasya hetoḥ tat kasya hetoḥ

[DN: taktasya]

以故

tat : connective

kasya : interr.pron., m.gen.sg. of ka

hetoḥ : m.gen.sg. of hetu

     

yena hi śūnyaṃ tadasadbhāvāt

yena hi śūnyam tat–a+sat–bhāvāt(bhū)

由彼故空彼實是無

yena : rel.pron., n.instr.sg. of yad

hi : ind.

śūnyam : n.nom.sg. of śūnya(adj.)

tat– : pron., n.

asat– : pr.p.

°bhāvāt : cpd., m.abl.sg. of °bhāva

     

yacca śūnyaṃ tatsadbhāvāc

yat ca śūnyam tat–sat(as)–bhāvāt(bhū)

於此而空此實是有

yat : rel.pron., n.nom.sg. of yad

ca : ind.

śūnyam : n.nom.sg. of śūnya(adj.)

tat– : pron., n.

sat– : pr.p.

°bhāvāt : cpd., m.abl.sg. of °bhāva

chūnyatā yujyeta

śūnya+tā yujyeta(yuj)

由此道理可說為空

śūnyatā : f.nom.sg., śūnya(adj.) with f.abs.su.

yujyeta : pass., opt. 3rd sg.

     

sarvābhāvācca

sarva–a+bhāvāt ca

若說一切都無所有

sarva– : adj.

°abhāvāt : cpd., m.abl.sg. of °abhāva

ca : ind.

kutra kiṃ kena śūnyaṃ bhaviṣyati

kutra kim kena śūnyambhū+iṣya+ti

何處何者何故名空

kutra : adv.

kim : interr.pron., n.nom.sg. of kim

kena : interr.pron., n.instr.sg. of kim

śūnyam : n.nom.sg. of śūnya(adj.)

bhaviṣyati : sf., 3rd sg.

     

na ca tena tasyaiva śūnyatā yujyate

na ca tena tasya eva śūnya+tā yujyate(yuj)


亦不應言由此於此即說為空


na, ca : both ind.

tena : pron., n.instr.sg. of tad

tasya : pron., n.gen.sg. of tad

eva : ind.

śūnyatā : f.nom.sg., śūnya(adj.) with f.abs.su.

yujyate : pass., pres. 3rd sg.

     

tasmādevaṃ

tasmāt evam

是故

tasmāt : adv.

evam : ind.

durgṛhītā śūnyatā bhavati

dur+gṛhītā(grah) śūnya+tā bhavati

名為惡取空者

durgṛhītā : f.nom.sg. of durgṛhītā(ppp.) śūnyatā

śūnyatā : f.nom.sg., śūnya(adj.) with f.abs.su.

bhavati : pres. 3rd sg.

     

 

 

kathañca punaḥ sugṛhītā śūnyatā bhavati| yataśca yad yatra na bhavati tat tena śūnyamiti samanupaśyati| yatpunaratrāvaśiṣṭaṃ bhavati tatsadihāstīti yathābhūtaṃ prajānāti| iyamucyate śūnyatāvakrāntiryathābhūtā aviparītā| tadyathā rūpādisaṃjñake yathā nirdiṣṭe vastuni rūpamityevamādiprajñaptivādātmako dharmo nāsti| atastadrūpādisaṃjñakaṃ vastu tena rūpamityevamādiprajñaptivādātmanā śūnyam| kiṃ punastatra rūpādisaṃjñake vastunayavaśiṣṭam| yaduta tadeva rūpamityevamādiprajñaptivādāśrayaḥ| taccobhayaṃ yathābhūtaṃ prajānāti yaduta vastamātrañca vidyamānaṃ vastamātre ca prajñaptimātraṃ ca cāsadbhūtaṃ samāropayati| na bhūtamapavadate nādhikaṃ karoti na nyūnīkaroti notkṣipati na pratikṣipati| yathābhūtañca tathatāṃ nirabhilāpyasvabhāvatāṃ yathābhūtaṃ prajānāti| iyamucyate sugṛhītā śūnyatā samyak prajñayā supratividdheti|

云何復名善取空者?謂由於此彼無所有,即由彼故正觀為空;復由於此餘實是有,即由餘故如實知有。如是名為悟入空性如實無倒。謂於如前所說一切色等想事,所說色等假說性法都無所有,是故於此色等想事,由彼色等假說性法說之為空。於此一切色等想事何者為餘?謂即色等假說所依。如是二種皆如實知,謂於此中實有唯事,於唯事中亦有唯假。不於實無起增益執,不於實有起損減執,不增不減、不取不捨。如實了知如實真如離言自性,如是名為善取空者於空法性能以正慧妙善通達。(大正30.488c28-489a11)

And so, how does emptiness come to be properly-grasped (sugṛhītā śūnyatā)? And, one properly observes : That which does not exist therein, then it is empty of that. But, one understands truly as it is : That which remains herein, being real, does exist here. This is known as the realization of emptiness truly as it is and not topsy turvy (aviparītā). For instance, a dharma having the nature of conceptual designation of “form” etc. with regards to an object-base with the ideation of form etc. as just pointed out, a does not exist. Hence, that object-base having the ideation of “form” etc. is empty in terms of that nature of conceptual designation. But, what has remained in that object-base having the ideation “form” etc. is the supporting basis for the conceptual designation of that form itself. And one knows the two truly as it is : that is the mere-object-base (vastumātra) which is being found and the mere conceptual designation (prajñaptimātra) with regard to the mere-object-base. He neither superimposes on what is non-existent, nor negates what is existent, nor adds, nor subtracts, and neither grasps nor rejects. And he knows suchness, the fact of its ineffable nature, truly as it is and which accords with truth. This is known as “the emptiness well-grasped and well penetrated through perfect wisdom”. (FT 5.4.2)

 

kathañca punaḥ

katham ca punaḥ

云何復

katham : adv.

ca, punaḥ : both ind.

sugṛhītā śūnyatā bhavati

su+gṛhītā(grah) śūnya+tā bhavati(bhū)

名善取空者

sugṛhītā : f.nom.sg. of sugṛhītā(ppp.) śūnyatā

śūnyatā : f.nom.sg., śūnya(adj.) with f.abs.su.

bhavati : pres. 3rd sg.

     

yataśca yataḥ ca

yataḥ : adv. from abl. of ya

yad yatra na bhavati

yat yatra na bhavati(bhū)

於此彼無所有

yat : rel.pron., n.nom.sg. of yad

yatra : adv.

na : ind.

bhavati : pres. 3rd sg.

tat tena śūnyamiti samanupaśyati

tat tena śūnyam iti sam+anu+paśyati(paś)


即由彼故正觀為空

tat : pron., n.acc.sg. of tad

tena : correl.pron., n instr.sg. of tad

śūnyam : n.acc.sg. of śūnya(adj.)

iti : ind.

samanupaśyati : pres. 3rd sg.

     

yatpunaratrāvaśiṣṭaṃ bhavati

yat punaḥ atra ava+śiṣṭam(√śiṣ)

bhavati(bhū)

復由於此餘實是有

yat : rel.pron., n.nom.sg. of yad

punaḥ : ind.

atra : adv.

avaśiṣṭam : n.nom.sg. of avaśiṣṭa(ppp.)

bhavati : pres. 3rd sg.

tatsadihāstīti

tat sat(as) iha asti(as) iti


即由餘故…有

[彼實是有]

tat : correl.pron., n.nom.sg. of tad

sat : n.nom.sg. of sant(pr.p.)

iha : ind.

asti : pres. 3rd sg.

iti : ind.

yathābhūtaṃ prajānāti

yathā–bhūtam(bhū) pra+jānāti(jñā)

如實知

yathā– : adv.

°bhūtam : cpd., adv.

prajānāti : pres. 3rd sg.

     

iyamucyate

iyam ucyate(vac)

如是名為

iyam : dem., f.nom.sg. of idam

ucyate : pass., pres. 3rd sg.

śūnyatāvakrāntiryathābhūtā aviparītā

śūnya+tā ava+krāntiḥ yathā–bhūtā(bhū) a+vi+pari+itā(i/ī)

悟入空性如實無倒

śūnyatā : f.nom.sg., śūnya(adj.) with f.abs.su.

avakrāntiḥ : f.nom.sg. of avakrānti

yathā– : adv.

°bhūtā : cpd., f.nom.sg. of °bhūtā(ppp.) avakrāntiḥ

aviparītā : f.nom.sg. of aviparītā(ppp.) avakrāntiḥ

     

tadyathā tat yathā

tat : pron., n.nom.sg. of tad

yathā : adv.

adverbial phrase meaning “for instance”

rūpādisaṃjñake yathā nirdiṣṭe vastuni

rūpa–ādi–saṃjñake(jñā) yathā–nirdiṣṭe(diś) vastuni

於如前所說一切色等想事

[於色等想如前所說事]

rūpa– : n.noun

ādi– : m.noun

°saṃjñake : cpd., n.loc.sg. of °saṃjñaka(adj.) vastuni

yathā– : adv.

°nirdiṣṭe : cpd., n.loc.sg. of °nirdiṣṭa(ppp.) vastuni

vastuni : n.loc.sg. of vastu

rūpamityevamādiprajñaptivādātmako dharmo

rūpam iti evam–ādi–prajñapti(jñā)–vāda(vad)–ātmakaḥ dharmaḥ

「色」等假說性法

rūpam : n.nom.sg. of rūpa

iti : ind., as quotation mark of rūpam

evam : ind.

ādi– : m.noun

prajñapti– : f.noun

vāda– : m.noun

°ātmakaḥ : cpd., m.nom.sg. of °ātmaka(adj.) dharmaḥ

dharmaḥ : m.nom.sg. of dharma

nāsti na asti(as)

無所有

na : ind.

asti : pres. 3rd sg.

     

atastadrūpādisaṃjñakaṃ vastu

ataḥ tat rūpa–ādi–saṃjñakam(jñā) vastu

是故此色等想事

ataḥ : adv.

tat : pron., n.nom.sg. of tad

rūpa– : n.noun

ādi– : m.noun

°saṃjñakam : cpd., n.nom.sg. of °saṃjñaka(adj.) vastu

vastu : n.nom.sg. of vastu

tena

由彼

pron., n.instr.sg. of tad

rūpamityevamādiprajñaptivādātmanā śūnyam

rūpam iti evam–ādi–prajñapti–vāda–ātmanā śūnyam

等假說性法

說之為空

rūpam : n.nom.sg. of rūpa

iti : ind., as a quotation mark of rūpam

evam : ind.

ādi– : m.noun

prajñapti– : f.noun

vāda– : m.noun

°ātmanā : cpd., m.instr.sg. of °ātman

śūnyam : n.nom.sg. of śūnya(adj.) saṃjñakam vastu

     

kiṃ punastatra

kim punaḥ tatra

何者於此

kim : interr.pron., n.nom.sg. of kim

punaḥ : ind.

tatra : adv.

rūpādisaṃjñake vastunyavaśiṣṭam

rūpa–ādi–saṃjñake vastuni ava+śiṣṭam(√śiṣ)

[DN: vastunay°]

色等想事為餘

rūpa– : n.noun

ādi– : m.noun

°saṃjñake : cpd., n.loc.sg. of °saṃjñaka(adj.) vastuni

vastuni : n.loc.sg. of vastu

avaśiṣṭam : n.nom.sg. of avaśiṣṭa(ppp.)

     

yaduta yat uta

yat : rel.pron., n.nom.sg. of yad

uta : ind.

adverbial phrase meaning “that is …”

tadeva rūpamityevamādiprajñaptivādāśrayaḥ

tat eva rūpam iti evam–ādi–prajñapti–vāda–

āśrayaḥ(√śri)

「色」等假說所依

tat : pron., n.nom.sg. of tad

eva : ind.

rūpam : n.nom.sg. of rūpa

iti : ind., as quotation mark of rūpam

evam : ind.

ādi– : m.noun

prajñapti– : f.noun

vāda– : m.noun

°āśrayaḥ : cpd., m.nom.sg. of °āśraya

     

taccobhayaṃ

tat ca ubhayam

如是二種

tat : pron., n.acc.sg. of tad

ca : ind.

ubhayam : n.acc.sg. of ubhaya(adj.)

yathābhūtaṃ prajānāti

yathā–bhūtam(bhū) prajānāti(jñā)

如實知

yathā– : adv.

°bhūtam : cpd., adv.

prajānāti : pres. 3rd sg.

yaduta

yat uta


yat : rel.pron., n.nom.sg. of yad

uta : ind.

adverbial phrase meaning “that is …”

vastumātrañca vidyamānaṃ

vastu–mātram(mā) ca vidyamānam(vid)

[DN: vastamātrañca]

於此中實有唯事

vastu– : n.noun

°mātram : cpd., n.nom.sg. of °mātra

ca : ind.

vidyamānam : n.nom.sg. of vidyamāna(pr.p., pass.)

vastumātre ca prajñaptimātraṃ

vastu–mātre ca prajñapti–mātram

[DN: vastamātre]

於唯事中亦有唯假

vastu– : n.noun

°mātre : cpd., n.loc.sg. of °mātra

ca : ind.

prajñapti– : f.noun

°mātram : cpd., n.nom.sg. of °mātra

na cāsadbhūtaṃ samāropayati

na ca a+sat(as)–bhūtam(bhū)

sam+ā+ropayati(ruh)

[DN: ca cāsadbhūtaṃ; TK: na cāsadbhūtaṃ]

不於實無起增益執

na, ca : both ind.

asat– : pr.p.

°bhūtam : cpd., n.acc.sg. of °bhūta(ppp.)

samāropayati : caus., pres. 3rd sg.

     

na bhūtamapavadate

na bhūtam(bhū) apa+vadate(vad)

不於實有起損減執

na : ind.

bhūtam : n.acc.sg. of bhūta(ppp.)

apavadate : pres. 3rd sg. ātm.

nādhikaṃ karoti na nyūnīkaroti

na adhikam karoti(kṛ) na

nyūnī–karoti(kṛ)

不增不減

na : ind.

adhikam : n.acc.sg. used as adv.

karoti : pres. 3rd sg.

nyūnī : used in cpd. for nyūna(ppp.)

°karoti : cpd., pres. 3rd sg.

notkṣipati na pratikṣipati

na ut+kṣipati(kṣip) na prati+kṣipati(kṣip)

不取不捨

na : ind.

utkṣipati : pres. 3rd sg.

pratikṣipati : pres. 3rd sg.

     

yathābhūtañca

yathā–bhūtam(bhū) ca

如實

yathā– : adv.

°bhūtam : cpd., adv.

tathatāṃ nirabhilāpyasvabhāvatāṃ

tathā+tā+m nirabhilāpya(lap)–sva+bhāva+tām

真如離言自性

tathatām : f.acc.sg. of tathatā(adv. tathā with f.abs.su. )

nirabhilāpya– : fpp.

°svabhāvatām : cpd., f.acc.sg. of °svabhāvatā(m.noun svabhāva with f.abs.su. )

tathatām and °svabhāvatām : in apposition

yathābhūtaṃ prajānāti

yathā–bhūtam(bhū) prajānāti(jñā)

如實了知

yathā– : adv.

°bhūtam : cpd., adv.

prajānāti : pres. 3rd sg.

     

iyamucyate sugṛhītā śūnyatā

iyam ucyate su+gṛhītā śūnya+tā

如是名為善取空者

iyam : dem., f.nom.sg. of idam

ucyate : pass., pres. 3rd sg.

sugṛhītā : f.nom.sg. of sugṛhītā(ppp.) śūnyatā

śūnyatā : f.nom.sg., śūnya(adj.) with f.abs.su.

samyak prajñayā supratividdheti

samyak prajñayā su+prati+viddhā(vyadh) iti

以正慧妙善通達

samyak : adv.

prajñayā : f.instr.sg. of prajñā

supratividdhā : f.nom.sg. of supratividdhā(ppp.)

iti : ind.

     

 

 

iyaṃ tāvadupapattisādhanayuktirānulomikī yayā nirabhilāpyasvabhāvatā sarvadharmāṇāṃ pratyavagantavyā|

如是隨順證成道理,應知諸法離言自性。(大正30.489a11-12)

This, first of all, is reasoning by way of establishment based on cogent evidence through which the ineffable intrinsic nature of all dharma-s is to be understood. (FT 5.5)

 

iyaṃ tāvad

iyam tāvat

如是

iyam : dem., f.nom.sg. of idam

tāvat : adv., meaning “first of all”

upapattisādhanayuktirānulomikī

upa+patti(pad)–sādhana(sādh)–

yuktiḥ(yuj) ānulomikī

隨順證成道理

[證成道理隨順]

upapatti– : f.noun

sādhana– : adj.

°yuktiḥ : cpd., f.nom.sg. of °yukti

ānulomikī : f.nom.sg. of ānulomikī(adj.) °yuktiḥ

yayā

[由此]

rel.pron., f.instr.sg. of yad

nirabhilāpyasvabhāvatā sarvadharmāṇāṃ

nir+abhilāpya(lap)–sva+bhāva(bhū)+tā

sarva–dharmāṇām

諸法離言自性

[離言自性一切法的]

nirabhilāpya– : fpp.

°svabhāvatā : cpd., f.nom.sg., svabhāva(m.) with f.abs.su.

sarva– : adj.

°dharmāṇām : cpd., m.gen.pl. of °dharma

pratyavagantavyā

prati+ava+gantavyā(gam)

應知

f.nom.sg. of pratyavagantavyā(fpp.)