6.2. 義品證

uktañca bhagavatā arthavargīyeṣu|
yāḥ kāñcana saṃvṛtayo hi loke
sarvā hi tā munirno upaiti|
anupago hyasau kena upādadīta
dṛṣṭaśrute kāntimasaṃprakurvan|
kathamiyaṃ gāthā etamevārthaṃ paridīpayati| rūpādisaṃjñake vastuni yā rūpamityevamādyāḥ prajñaptayaḥ| tāḥ saṃvṛtaya ityucyante| tābhiḥ prajñaptibhistasya vastunastādātmyamityevaṃ nopaiti tāḥ saṃvṛtīḥ| tatkasya hetoḥ| samāropāpavādikā dṛṣṭirasya nāsti| ato'sau tasyā viparyāsapratyupasthānāyā dṛṣṭerabhāvādanupaga ityucyate| sa evamanapagaḥ san kenopādadīta| tayā dṛṣṭyā vinā tadvastusamāropato vāpavādato vā anupādadānaḥ samyagdarśī bhavati jñeye tadasya dṛṣṭam| yastasyaiva jñeyasyābhilāpānuśravastadasya śrutam| tasmin dṛṣṭaśrute tṛṣṇāṃ notpādayati na vivardhayati| nānyatra tenāvalambanena prajahātyupekṣakaśca viharati| evaṃ kāntiṃ karoti|

又佛世尊《義品》中說:
「世間諸世俗,牟尼皆不著,
 無著孰能取?見聞而不愛。」
云何此頌顯如是義?謂於世間色等想事所有色等種種假說,名諸世俗。如彼假說於此想事有其自性,如是世俗牟尼不著。何以故?以無增益損減見故,無有現前顛倒見故,由此道理名為不著。如是無著誰復能取?由無見故於事不取增益損減,於所知境能正觀察,故名為見,聽聞所知境界言說,故名為聞。依此見聞貪愛不生亦不增長。唯於彼緣畢竟斷滅,安住上捨故名不愛。(大正30.489a23-b07)

And it is said by the Bhagavat in the Arthavargīya :
That which are, whatever conventions in the world, indeed all of them, the sage does not approach. He, who does not take up, indeed by what could he cling, not taking a liking with regard to what is seen and heard.”
How does this very stanza illuminate its meaning? Conceptual designations, with regard to the object-base, having the name of “form” etc., are said to be “conventions”. With regard to conceptual designations of an object-base, the fact of “self-nature” of the object-base is not grasped as those conventions. Why? He does not have the view of superimposition and negation. Henceforth, in the absence of the manifestation of the topsy-turvy (viparyāsa) view, he is said to be “non-clinging”. Thus, he being non-clinging, by what could he cling? Without that view of superimposition or negation or non-clinging, he is the one who sees correctly with regards to a knowable. This is what is seen by him. That which is the very hearing of what is said of the knowable. That is what is heard by him. In that which is seen and heard he does not produce craving nor intensify it. Unless [the above], he abandons on account of that cognitive object, and dwells in equanimity. Thus, in this way, he does not generate desire. (FT 6.2.2.1-6.2.2.2)

 

uktañca bhagavatā arthavargīyeṣu

uktam(vac) ca bhagavatā Artha–vargīyeṣu

又佛世尊〈義品〉中說

uktam : n.nom.sg. of ukta(ppp.)

ca : ind.

bhagavatā : m.instr.sg. of bhagavant

Artha– : m.noun

°vargīyeṣu : cpd., m.loc.pl. of °vargīya

     

yāḥ kāścana saṃvṛtayo hi loke

yāḥ kāś+cana sam+vṛtayaḥ(vṛ) hi loke

[DN: kāñcana; TK: kāścana]

世間諸世俗

yāḥ : rel.pron., f.nom.pl. of yad

kāścana : indefinite pron., f.nom.pl. of kā with su. cana

saṃvṛtayaḥ : f.nom.pl. of saṃvṛti

hi : ind., emphatic

loke : m.loc.sg. of loka

sarvā hi tā munir nopaiti

sarvāḥ hi tāḥ muniḥ na upa+eti(i/ī)

[DN: munirno upaiti]

牟尼皆不著

sarvāḥ : f.acc.pl. of sarva(adj.)

hi : ind., emphatic

tāḥ : correl.pron. of saṃvṛtayaḥ, f.acc.pl. of tad

muniḥ : m.nom.sg. of muni

na : ind.

upaiti : pres. 3rd sg.

     

anupago hyasau kena upādadīta

an+upagaḥ(gam) hi asau kena upa+ā+dadīta(dā)

無著孰能取

anupagaḥ : m.nom.sg. of anupaga(adj.) muniḥ

hi : ind., emphatic

asau : dem., m.nom.sg. of adas

kena : interr.pron., m.instr.sg. of ka

upādadīta : opt. 3rd sg. ātm.

dṛṣṭaśrute kāntimasaṃprakurvan

dṛṣṭa(dṛś)–śrute(śru) kāntim(kam) a+sam+pra+kurvan(kṛ)

見聞而不愛

dṛṣṭa– : ppp.

°śrute : cpd., n.loc.sg. of °śruta(ppp.)

kāntim : f.acc.sg. of kānti

asaṃprakurvan : m.nom.sg. of asaṃprakurvant(pr.p.)

     

katham

云何

adv.

iyaṃ gāthā etamevārthaṃ paridīpayati

iyam gāthā etam eva artham pari+dīpayati(dīp)




此頌顯如是義






iyam : dem., f.nom.sg. of idam

gāthā : f.nom.sg. of gāthā

etam : dem., m.acc.sg. of etad

eva : ind.

artham : m.acc.sg. of artha

paridīpayati : caus., pres. 3rd sg.

     

rūpādisaṃjñake vastuni

rūpa–ādi–saṃjñake vastuni

色等想事

rūpa– : n.noun

ādi– : m.noun

°saṃjñake : cpd., n.loc.sg. of °saṃjñaka(adj.) vastuni

vastuni : n.loc.sg. of vastu

yā rūpamityevamādyāḥ prajñaptayaḥ

yāḥ rūpam iti evam–ādyāḥ prajñaptayaḥ(jñā)

所有「色」等種種假說

yāḥ : rel.pron., f.nom.pl. of yad

rūpam : n.nom.sg. of rūpa

iti : ind., as quotation mark of rūpam

evam– : ind.

°ādyāḥ : cpd., f.nom.pl. of °ādi prajñaptayaḥ

prajñaptayaḥ : f.nom.pl. of prajñapti

     

tāḥ saṃvṛtaya ityucyante

tāḥ sam+vṛtayaḥ(vṛ) iti ucyante(vac)

名諸世俗

tāḥ : pron., f.nom.pl. of tad

saṃvṛtayaḥ : f.nom.pl. of saṃvṛti

iti : ind.

ucyante : pass., pres. 3rd pl.

     

tābhiḥ prajñaptibhis

tābhiḥ prajñaptibhiḥ(jñā)

如彼假說

tābhiḥ : pron., f.instr.pl. of tad

prajñaptibhiḥ : f.instr.pl. of prajñapti

tasya vastunastādātmyamity

tasya vastunaḥ tāt–ātmyam iti

於此想事有其自性

tasya : pron., n.gen.sg. of tad

vastunaḥ : n.gen.sg. of vastu

tāt– : pron., n.

°ātmyam : cpd., n.nom.sg. of °ātmya(adj.)

iti : ind.

evaṃ nopaiti tāḥ saṃvṛtīḥ

evam na upa+eti(i/ī) tāḥ sam+vṛtīḥ(vṛ)

如是世俗牟尼不著

[如是不著世俗]

evam : ind.

na : ind.

upaiti : pres. 3rd sg.

tāḥ : pron., f.acc.pl. of tad

saṃvṛtīḥ : f.acc.pl. of saṃvṛti

     

tatkasya hetoḥ tat kasya hetoḥ

何以故

tat : connective

kasya : interr.pron., m.gen.sg. of ka

hetoḥ : m.gen.sg. of hetu

     

samāropāpavādikā dṛṣṭirasya nāsti

sam+ā+ropa(ruh)–apa+vādikā(vad) dṛṣṭiḥ(dṛś) asya na asti(as)

以無增益損減見

samāropa– : m.noun

°apavādikā : cpd., f.nom.sg. of °apavādikā(adj.) dṛṣṭiḥ

dṛṣṭiḥ : f.nom.sg. of dṛṣṭi

asya : dem., n.gen.sg. of idam

na : ind.

asti : pres. 3rd sg.

     

ato'sau

ataḥ asau

由此...

ataḥ : adv., meaning “henceforth”

asau : dem., m.nom.sg. of adas

tasyā viparyāsapratyupasthānāyā dṛṣṭer abhāvād

tasyāḥ vi+pari+āsa(as)–prati+upa+sthānāyāḥ(sthā) dṛṣṭeḥ(dṛś) a+bhāvāt(bhū)

無有現前顛倒見


tasyāḥ : pron., f.gen.sg. of tad

viparyāsa– : m.noun

°pratyupasthānāyāḥ: cpd., f.gen.sg. of °pratyupasthāpanā

dṛṣṭe : f.gen.sg. of dṛṣṭi

abhāvāt : m.abl.sg. of abhāva

anupaga ityucyate

an+upagaḥ iti ucyate(vac)

名為不著

anupagaḥ : m.nom.sg. of anupaga(adj.)

iti : ind.

ucyate : pass., pres. 3rd sg.

     

sa evamanupagaḥ san

saḥ evam an+upagaḥ san(as)

[DN: anapagaḥ; TK: anupagaḥ]

如是無著

saḥ : pron., m.nom.sg. of tad

evam : ind.

anupagaḥ : m.nom.sg. of anupaga(adj.)

san : m.nom.sg. of sant(pr.p.)

kenopādadīta

kena upa+ā+dadīta(dā)

誰復能取

kena : interr.pron., n.instr.sg of kim

upādadīta : opt. 3rd sg. ātm.

     

tayā dṛṣṭyā vinā

由無見故

tayā : pron., f.instr.sg. of tad

dṛṣṭyā : f.intr.sg. of dṛṣṭi

vinā : ind.

tadvastu

tat vastu

於事

tat : pron., n.acc.sg. of tad

vastu : n.acc.sg. of vastu

samāropato vāpavādato vā anupādadānaḥ

sam+ā+ropa+taḥ(ruh) vā

apa+vāda+taḥ(vad) vā

an+upa+ā+dadānaḥ(dā)

不取增益損減

samāropataḥ : abl., samāropa(m.) with abl.su. taḥ

: ind.

apavādataḥ: abl., apavāda(m.) with abl.su. taḥ

anupādadānaḥ : ātm., m.nom.sg. of anupādadāna(pr.p.)

samyagdarśī bhavati jñeye

samyak–darśī(dṛś) bhavati(bhū) jñeye(jñā)

於所知境能正觀察

samyak– : adv.

°darśī : cpd., m.nom.sg. of °darśin(adj.)

bhavati : pres. 3rd sg.

jñeye : n.loc.sg. of jñeya(fpp.)

tadasya dṛṣṭam

tat asya dṛṣṭam(dṛś)

故名為見

tat : pron., n.nom.sg. of tad

asya : dem., n.gen.sg. of idam

dṛṣṭam : n.nom.sg. of dṛṣṭa(ppp.)

     

yastasyaiva jñeyasyābhilāpānuśravas

yaḥ tasya eva jñeyasya abhilāpa(lap)–

anu+śravaḥ(śru)

聽聞所知境界言說

[所知境界之言說聽聞]

yaḥ : rel.pron. of °anuśravaḥ, m.nom.sg. of yad

tasya : pron., n.gen.sg. of tad

eva : ind.

jñeyasya : n.gen.sg. of jñeya(fpp.)

abhilāpa– : adv.

°anuśravaḥ : cpd., m.nom.sg. of °anuśrava

tadasya śrutam

tat asya śrutam(śru)

故名為聞

tat : pron., n.nom.sg. of tad

asya : dem., n.gen.sg. of idam

śrutam : n.nom.sg. of śruta(ppp.)

     

tasmin dṛṣṭaśrute

tasmin dṛṣṭa(dṛś)–śrute(śru)

依此見聞

tasmin : pron., n.loc.sg. of tad

dṛṣṭa– : ppp.

°śrute : cpd., n.loc.sg. of °śruta(ppp.)

loc.absol.

tṛṣṇāṃ notpādayati

tṛṣṇām(tṛṣ) na ut+pādayati(pad)

貪愛不生

tṛṣṇāṃ : f.acc.sg. of tṛṣṇā

na : ind.

utpādayati : caus., pres. 3rd sg.

na vivardhayati

na vi+vardhayati(vṛdh)

亦不增長

na : ind.

vivardhayati : caus., pres. 3rd sg.

     

nānyatra tenālambanena

na anyatra tena ālambanena

[DN: tenāvalambanena]

唯於彼緣

anyatra : adv.

na anyatra : meaning “except that, only that”

tena : pron., n.instr.sg. of tad

ālambanena : n.instr.sg of ālambana

prajahāty pra+jahāti(hā)

斷滅

pres. 3rd sg.

upekṣakaśca viharati

upa+īkṣakaḥ(īkṣ) ca vi+harati(hṛ)

安住上捨

upekṣakaḥ: m.nom.sg. of upekṣaka(adj.)

ca : ind.

viharati : pres. 3rd sg.

     

evaṃ kāntiṃ na karoti

evam kāntim(kam) na karoti(kṛ)

[DN: kāntiṃ karoti; TK: kāntin na karoti]

故名不愛

evam : ind.

kāntim : f.acc.sg. of kānti

na : ind.

karoti : pres. 3rd sg.