9.2. 為了八分別修四如實智

catvāri yathābhūtaparijñānāni katamāni| nāmaiṣaṇāgataṃ yathābhūtaparijñānaṃ vastveṣaṇāgataṃ svabhāvaprajñaptyeṣaṇāgataṃ viśeṣaprajñaptyeṣaṇāgatañca yathābhūtaparijñānam|

云何名為四如實智?一者、名尋思所引如實智;二者、事尋思所引如實智;三者、自性假立尋思所引如實智;四者、差別假立尋思所引如實智。(大正30.490b13-16)

What are the four true complete knowledges (yathābhūtaparijñānāni). True complete knowledge derived from the investigation into name (nāma-eṣaṇā-āgatam); true complete knowledge derived from the investigation into an object-base (vastu-eṣaṇā-āgatam), derived from the designation into intrinsic nature (svabhāva-prajñapti-eṣaṇā-āgatam) and derived from the designation into difference (viśeṣa-prajñapti-eṣaṇā-āgatam). (FT 9.3.1)

 

catvāri yathābhūtaparijñānāni

catvāri yathā–bhūta(bhū)–pari+jñānāni(jñā)

四如實智

catvāri : n.nom.pl. of catur(cardinal)

yathā– : adv.

bhūta– : ppp.

°parijñānāni : cpd., n.nom.pl. of °parijñāna

katamāni

云何

interr.pron., n.nom.pl. of katama

     

nāmaiṣaṇāgataṃ

nāma–eṣaṇā(āiṣ)–ā+gatam(gam)

名尋思所引

nāma– : n.noun

eṣaṇā– : f.noun

°āgatam : cpd., n.nom.sg. of °āgata(ppp.) °parijñānam

yathābhūtaparijñānaṃ

yathā–bhūta(bhū)–pari+jñānam(jñā)

如實智

yathā– : adv.

bhūta– : ppp.

°parijñānam : cpd., n.nom.sg. of °parijñāna

vastveṣaṇāgataṃ

vastu–eṣaṇā(āiṣ)–ā+gatam(gam)

事尋思所引

vastu– : n.noun

eṣaṇā– : f.noun

°āgatam : cpd., n.nom.sg. of °āgata(ppp.) °parijñānam

svabhāvaprajñaptyeṣaṇāgataṃ

svabhāva(bhū)–pra+jñapti(jñā)–eṣaṇā–ā+gatam

自性假立尋思所引

svabhāva– : m.noun

prajñapti– : f.noun

eṣaṇā– : f.noun

°āgatam : cpd., n.nom.sg. of °āgata(ppp.) °parijñānam

viśeṣaprajñaptyeṣaṇāgatañca

vi+śeṣa(śiṣ)–prajñapti–eṣaṇā–āgatam ca


差別假立尋思所引

viśeṣa– : m.noun

prajñapti– : f.noun

eṣaṇā– : f.noun

°āgatam : cpd., n.nom.sg. of °āgata(ppp.) °parijñānam

ca : ind.

yathābhūtaparijñānam

yathā–bhūta–parijñānam

如實智

yathā– : adv.

bhūta– : ppp.

°parijñānam : cpd., n.nom.sg. of °parijñāna

     

 

 

nāmaiṣaṇāgataṃ yathābhūtaparijñānaṃ katamat| sa khalu bodhisattvo nāmni nāmamātratāṃ paryeṣya tannāmaivaṃ yathābhūtaṃ parijānāti itīdaṃ nāma ityarthaṃ vastuni vyavasthāpyate yāvadeva saṃjñārtha dṛṣṭyarthamupacārārtham| yadi rūpādisaṃjñake vastuni rūpamiti nāma na vyavasthāpyeta na kañcittadvastu rūpamitmevaṃ saṃjānīyāt| asaṃjānan samāropato nābhiniveśeta| anabhiniveśaṃ nābhilapet| iti yadevaṃ yathābhūtaṃ prajānāti| idamucyate nāmaiṣaṇāgataṃ yathābhūtaparijñānam|

云何名尋思所引如實智?謂諸菩薩於名尋思唯有名已,即於此名如實了知:謂如是名為如是義於事假立,為令世間起想、起見、起言說故;若於一切色等想事不假建立色等名者,無有能於色等想事起色等想;若無有想,則無有能起增益執;若無有執,則無言說。若能如是如實了知,是名名尋思所引如實智。(大正30.490b16-24)

What is the complete knowledge of things truly as they are, derived from the investigation of name? With regard to a name (nāmni), the bodhisattva, having investigated (paryeṣya) fully understands (prajānāti) truly as it is (yathābhūtam) that a name is just a fact of mere name (nāma-mātratām). Just like (iti idam) with name, the signification with regards to an object-base (artha-vastuni) is established just to the extent that it is a signification for ideation (saṃjñārtham), a signification for view (dṛṣṭyartham) [and] a signification for metaphorical expression (upacārārtham). If, the name “form” with regard to an object-base, having the ideation of form etc., could not be established, no one would ideate (saṃjānīyāt) that “form-object-base” (vastu rūpam iti). Without ideating, one would not attach (na abhiniveśet) by way of superimposition (samāropa). Without attachment, one would not verbalize (na abhilapet), so, in this way, [one] understands (prajānāti) it truly as it is (yathābhūtam). This is called the complete knowledge - truly as it is (yathābhūtaparijñānam), derived from the investigation into name (nāma-eṣaṇā-āgatam). (FT 9.3.2.1)

 

nāmaiṣaṇāgataṃ

nāma–eṣaṇā(āiṣ)–ā+gatam(gam)

名尋思所引

nāma– : n.noun

eṣaṇā–: f.noun

°āgatam : cpd., n.nom.sg. of °āgata(ppp.) °parijñānam

yathābhūtaparijñānaṃ

yathā–bhūta(bhū)–pari+jñānam(jñā)

如實智

yathā– : adv.

bhūta– : ppp.

°parijñānam : cpd., n.nom.sg. of °parijñāna

katamat

云何

interr.pron., n.nom.sg. of katama

     

sa khalu bodhisattvo

saḥ khalu bodhisattvaḥ

謂諸菩薩

saḥ : pron., m.nom.sg. of tad

khalu : ind.

bodhisattvaḥ : m.nom.sg. of bodhisattva

nāmni nāmamātratāṃ

nāmni nāma–mātratām

於名唯有名

nāmni : n.loc.sg. of nāman

nāma– : n.noun

°mātratām : cpd., f.acc.sg. of °mātratā(n.noun mātra with f.abs.su. )

paryeṣya pari+āiṣ+ya

尋思…已

ger.

tannāmaivaṃ

tat nāma evam

即於此名

tat : pron., n.acc.sg. of tad

nāma : n.acc.sg. of nāman

evam : ind.

yathābhūtaṃ parijānāti

yathā–bhūtam(bhū) pari+jānāti(jñā)

如實了知

yathā– : adv.

°bhūtam : cpd., adv.

parijānāti : pres. 3rd sg.

itīdaṃ nāma

iti idam nāma

謂如是名

iti : ind.

idam : dem., n.nom.sg. of idam

°nāma : cpd., n.nom.sg. of °nāman

ityarthaṃ vastuni vyavasthāpyate

iti–artham vastuni vi+ava+sthāpyate(sthā)

為如是義於事假立

iti– : ind.

artham : cpd., m. acc.sg. of artha

°vastuni : cpd., n.loc.sg. of °vastu

vyavasthāpyate : pass., caus., pres. 3rd sg.

yāvadeva yāvat eva

[乃至]

both ind., meaning “to the extent”

saṃjñārtham

saṃjñā–artham

[DN: saṃjñārtha]

為令起想

saṃjñā– : f.noun

°artham : cpd., adv., meaning “a signification for ideation”

dṛṣṭyartham

dṛṣṭi(dṛś)–artham

為令起見

dṛṣṭi– : f.noun

°artham : cpd., adv., meaning “a signification for view”

upacārārtham

upacāra(car)–artham

為令起言說

upacāra– : m.noun

°artham : cpd., adv., meaning “a signification for metaphorical expression”

     

yadi rūpādisaṃjñake vastuni

yadi rūpa–ādi–saṃjñake vastuni

若於…色等想事

yadi : ind., meaning “if”

rūpa– : n.noun

ādi– : m.noun

°saṃjñake : cpd., n.loc.sg. of °saṃjñaka(adj.) vastuni

vastuni : n.loc.sg. of vastu

rūpamiti nāma na vyavasthāpyeta

rūpam iti nāma na vi+ava+sthāpyeta(sthā)

不假建立「色」名者

rūpam : n.nom.sg. of rūpa

iti : ind., as quotation mark of rūpam

nāma : n.nom.sg. of nāman

na : ind.

vyavasthāpyeta : pass., caus., opt. 3rd sg.

na kaścit na kaś+cit

[DN: kañcit]

無有

na : ind.

kaścit : indefinite pron., m.nom.sg. of ka with su. cit

tadvastu rūpam ity evaṃ saṃjānīyāt

tat vastu rūpam iti evam saṃjānīyāt(jñā)

[DN: itmevaṃ]


於色等想事起「色」等想

[於彼事起「色」等想]

tat : pron., n.acc.sg. of tad

vastu : n.acc.sg. of vastu

rūpam : n.nom.sg. of rūpa

iti : ind., as quotation mark of rūpam

evam : ind.

saṃjānīyāt : opt. 3rd sg.

     

asaṃjānan samāropato nābhiniveśeta

a+saṃjānan sam+ā+ropa+taḥ na abhi+ni+veśeta(viś)

若無有想, 則無有能起增益執

asaṃjānan : m.nom.sg. of asaṃjānant(pr.p.)

samāropata : abl., samāropa(m.) with abl.su. ta

na : ind.

abhiniveśeta : opt. 3rd sg. ātm.

     

anabhiniveśan nābhilapet

an+abhi+ni+veśan(viś) na abhi+lapet(lap)

[DN: anabhiniveśaṃ; TK: anabhiniveśan]

若無有執, 則無言說

anabhiniveśan : m.nom.sg. of anabhiniveśant(pr.p.)

na : ind.

abhilapet : opt. 3rd sg.

     

iti yadevaṃ

iti yat evam

若能如是

iti, evam : both ind.

yat : rel.pron., n.nom.sg. of yad

yathābhūtaṃ prajānāti

yathā–bhūtam pra+jānāti

如實了知


yathā– : adv.

°bhūtam : cpd., adv.

prajānāti : pres. 3rd sg.

     

idamucyate nāmaiṣaṇāgataṃ yathābhūtaparijñānam

idam ucyate(vac) nāma–eṣaṇā(āiṣ)–āgatam(gam)
yathā–bhūta–parijñānam

是名名尋思所引如實智

idam : dem., n.nom.sg. of idam

ucyate : pass., pres. 3rd sg.

nāma– : n.noun

eṣaṇā– : f.noun

°āgatam : cpd., n.nom.sg. of °āgata(ppp.) °parijñānam

yathā– : adv.

bhūta– : ppp.

°parijñānam : cpd., n.nom.sg. of °parijñāna

     

 

 

vastveṣaṇāgataṃ yathābhūtaparijñānaṃ katamat| yataśca bodhisattvo [vastuni] vastumātratāṃ paryeṣya sarvābhilāpaviśliṣṭaṃ nirabhilāpyaṃ tadrūpādisaṃjñakaṃ vastu paśyati| idaṃ dvitīyaṃ yathābhūtaparijñānaṃ vastveṣaṇāgatam|

云何事尋思所引如實智?謂諸菩薩於事尋思唯有事已,觀見一切色等想事,性離言說不可言說。若能如是如實了知,是名事尋思所引如實智。(大正30.490b24-27)

What is complete knowledge of things truly as they are derived from the investigation into an object-base (vastu-eṣaṇā-āgatam)? With regard to an object-base (vastuni), and due to (yataḥ) the bodhisattva having investigated, sees (paśyati) that the object-base having the name “form” etc. is only a mere-object-base (vastu-mātram), disjoined from all speech/words (sarva-abhilāpaviśliṣṭam) and is ineffable (nirabhilāpyam). This one is the second complete knowledge - truly as it is (yathābhūtaparijñānam) derived from the investigation into object-base (vastu-eṣaṇā-āgatam). (FT 9.3.2.2)

 

vastveṣaṇāgataṃ

vastu–eṣaṇā(āiṣ)–ā+gatam(gam)

事尋思所引

vastu– : n.noun

eṣaṇā– : f.noun

°āgatam : cpd., n.nom.sg. of °āgata(ppp.) °parijñānam

yathābhūtaparijñānaṃ

yathā–bhūta(bhū)–pari+jñānam(jñā)

如實智

yathā– : adv.

bhūta– : ppp.

°parijñānam : cpd., n.nom.sg. of °parijñāna

katamat

云何

interr.pron., n.nom.sg. of katama

     

yataśca bodhisattvo

yataḥ ca bodhisattvaḥ

謂諸菩薩

yata : abl. of ya used as adv.

ca : ind.

bodhisattva : m.nom.sg. of bodhisattva

[vastuni] vastumātratāṃ paryeṣya

vastuni vastu–mātra+tām pari+āiṣ+ya

於事尋思唯有事已


vastuni : n.loc.sg. of vastu

vastu– : n.noun

°mātratām : cpd., f.acc.sg. of °mātratā(n.noun mātra with f.abs.su. )

paryeṣya : ger.

sarvābhilāpaviśliṣṭaṃ

sarva–abhi+lāpa–vi+śliṣṭam(śliṣ)

一切離言說

sarva– : adj.

abhilāpa– : adv.

°viśliṣṭam : cpd., n.acc.sg. of °viśliṣṭa(ppp.) vastu

nirabhilāpyaṃ nir+abhi+lāpyam(lap)

不可言說

n.acc.sg. of °abhilāpya(fpp.)

tadrūpādisaṃjñakaṃ vastu

tat rūpa–ādi–saṃjñakam vastu

色等想事

tat : pron., n.acc.sg. of tad

rūpa– : n.noun

ādi– : m.noun

°saṃjñakam : cpd., n.acc.sg. of °saṃjñaka(adj.) vastu

vastu : n.acc.sg. of vastu

paśyati(paś)

觀見

pres. 3rd sg.

     

idaṃ idam

[]

dem., n.nom.sg. of idam

dvitīyaṃ dvitīyam

[第二]

ordinal, n.nom.sg. of dvitīya(adj.)

yathābhūtaparijñānaṃ vastveṣaṇāgatam

yathā–bhūta–parijñānam vastu–eṣaṇā–āgatam

事尋思所引如實智

yathā– : adv.

bhūta– : ppp.

°parijñānam : cpd., n.nom.sg. of °parijñāna

vastu– : n.noun

eṣaṇā– : f.noun

°āgatam : cpd., n.nom.sg. of °āgata(ppp.) °parijñānam

     

 

 

svabhāvaprajñaptyeṣaṇāgataṃ yathābhūtaparijñānaṃ katamat yataśca bodhisattvaḥ rūpādisaṃjñake vastuni svabhāvaprajñaptau prajñaptimātratāṃ paryeṣya tathā svabhāvaprajñaptyā atatsvabhāvasya vastunaḥ tatsvabhāvābhāsatāṃ yathābhūtaṃ pratividhyati prajānāti| tasya nirmāṇapratibimbapratiśrutkā-pratibhāsodakacandrasvapnamāyopamaṃ tatsvabhāvaṃ paśyataḥ tadābhāsamatanmayam idṃ tṛtīyaṃ yathābhūtaṃ parijñānaṃ sugambhīrārthagocaram|

云何自性假立尋思所引如實智?謂諸菩薩於自性假立尋思唯有自性假立已,如實通達了知色等想事中所有自性假立非彼事自性,而似彼事自性顯現;又能了知彼事自性猶如變化、影像、響應、光影、水月、焰水、夢、幻相似顯現而非彼體。若能如是如實了知最甚深義所行境界,是名自性假立尋思所引如實智。(大正30.490b27-c05)

What is complete knowledge of things truly as they are derived from the investigation in the designation of intrinsic nature (svabhāva-prajñapti-eṣaṇā-āgatam)? With regard to the object-base having the name “form” etc., and due to the bodhisattva having investigated in the designation of self-nature (svabhāva-prajñapti), [he] penetrates (pratividhyati) it truly as it is (yathābhūtam)as the fact of mere designation only (prajñaptimātratām). The designation of intrinsic nature is not the intrinsic nature of an object-base. When seeing (paśyataḥ) image, echo, appearance, moon in the water, dream, illusion, he knows (prajānāti) the appearance of the intrinsic nature does not consist of that. This is the third complete knowledge truly as it is, having the activity domain of very profound meaning (sugambhīrārthagocara) and derived from the investigation into the designation of self-nature (svabhāva-prajñapti-eṣaṇā-āgatam). (FT 9.3.2.3)

 

svabhāvaprajñaptyeṣaṇāgataṃ

svabhāva(bhū)–prajñapti(jñā)–eṣaṇā(āiṣ)–ā+gatam(gam)

自性假立尋思所引

svabhāva– : m.noun

prajñapti–, eṣaṇā– : both f.noun

°āgatam : cpd., n.nom.sg. of °āgata(ppp.) °parijñānam

yathābhūtaparijñānaṃ

yathā–bhūta(bhū)–pari+jñānam(jñā)

如實智

yathā– : adv.

bhūta– : ppp.

°parijñānam : cpd., n.nom.sg. of °parijñāna

katamat

云何

interr.pron., n.nom.sg. of katama

yataśca bodhisattvaḥ

yataḥ ca bodhisattvaḥ

謂諸菩薩

yataḥ : abl. of ya used as adv.

ca : ind.

bodhisattvaḥ : m.nom.sg. of bodhisattva

rūpādisaṃjñake vastuni

rūpa–ādi–saṃjñake(jñā) vastuni

色等想事中

rūpa– : n.noun

ādi– : m.noun

°saṃjñake : cpd., n.loc.sg. of °saṃjñaka(adj.) vastuni

vastuni : n.loc.sg. of vastu

svabhāvaprajñaptau

svabhāva–prajñaptau

於自性假立

svabhāva– : m.noun

°prajñaptau : cpd., f.loc.sg. of °prajñapti

prajñaptimātratāṃ paryeṣya

prajñapti–mātra+tām pari+āiṣ+ya

尋思唯有自性假立已

[假立唯有尋思已]

prajñapti– : f.noun

°mātratām : cpd., f.acc.sg. of °mātratā(n.noun mātra with f.abs.su. )

paryeṣya : ger.

tathā svabhāvaprajñaptyā atatsvabhāvasya vastunaḥ

tathā svabhāva–prajñaptyā a+tat–svabhāvasya vastunaḥ

自性假立,非彼事自性

tathā : adv.

svabhāva– : m.noun

°prajñaptyā : cpd., f.instr.sg. of °prajñapti

atat– : pron., n.

°svabhāvasya : cpd., n.gen.sg. of °svabhāva

vastunaḥ : n.gen.sg. of vastu

tatsvabhāvābhāsatāṃ

tat–svabhāva–ā+bhāsatām(bhās)

而似彼事自性顯現


tat– : pron., n.

svabhāva– : m.noun

°ābhāsatām : cpd., f.acc.sg. of °ābhāsatā(m.noun ābhāsa with f.abs.su. )

yathābhūtaṃ pratividhyati prajānāti

yathā-bhūtam prati+vidhyati(vyadh) prajānāti(jñā)

如實通達了知

yathā– : adv.

°bhūtam : cpd., adv.

pratividhyati : pres. 3rd sg.

prajānāti : pres. 3rd sg.

     

tasya


pron., n.gen.sg. of tad

nirmāṇapratibimbapratiśrutkāpratibhāsodaka-candrasvapnamāyopamaṃ

nirmāṇa–pratibimba–pratiśrutkā–pratibhāsa–(udaka–candra)–svapna–māyā–upamam

猶如變化影像嚮應光影水月焰水夢幻

[變化-影像-嚮應-光影-水月-夢-幻-猶如]

nirmāṇa– : n.noun

pratibimba– : m./n.noun

pratiśrutkā– : f.noun

pratibhāsa– : m.noun

udaka– : n.noun

candra– : m.noun

svapna– : m.noun

māyā– : f.noun

°upamam : cpd., m.acc.sg. of °upama(adj.)

tatsvabhāvaṃ paśyataḥ

tat–svabhāvam paśyataḥ(paś)

了知彼事自性

tat– : pron., n.

°svabhāvam : cpd., m.acc.sg. of °svabhāva

paśyataḥ : n.gen.sg. of paśyant(pr.p.)

tadābhāsamatanmayam

tat–ābhāsam(bhās) a+tat–mayam

顯現而非彼體

tat– : pron., n.

°ābhāsam : cpd., m.acc.sg. of °ābhāsa

atat– : pron., n.

°mayam : cpd., m.acc.sg. of °maya

idaṃ idam

[DN: idṃ]

[]

dem., n.nom.sg. of idam

tṛtīyaṃ tṛtīyam

[第三]

ordinal, n.nom.sg. of tṛtīya(adj.)

yathābhūtaṃ parijñānaṃ

yathā–bhūtam (bhū) pari+jñānam(jñā)

如實智

yathā– : adv.

°bhūtam : cpd., ppp., adv.

parijñānam : n.nom.sg. of °parijñāna

sugambhīrārthagocaram

su+gambhīra–artha–gocaram(car)

最甚深義所行境界

sugambhīra– : adj.

artha– : m.noun

°gocaram : cpd., n.nom.sg. of °gocara

     

 

 

viśeṣaprajñaptyeṣaṇāgataṃ yathābhūtaparijñānaṃ katamat| yataśca bodhisattvo viśeṣaprajñaptau prajñaptimātratāṃ paryeṣya tasmin rūpādisaṃjñake vastuni viśeṣaprajñaptimadvayārthena paśyati| na tadvastu bhāvo nābhāvaḥ| abhilāpyenātmanā'pariniṣpannatvānna bhāvaḥ| na punarabhāvo nirabhilāpyenātmanā vyavasthitatvāt| evaṃ na rūpī paramārthasatyatayā| nārūpī saṃvṛtisatyena tatra rūpopacāratayā| yathā bhāvaścābhāvaśca rūpī cārūpī ca| tathā sanidarśanānidarśanādayo viśeṣaprajñaptiparyāyāḥ sarve'nena nayenaivaṃ veditavyāḥ| iti yadetāṃ viśeṣaprajñaptimevamadvayārthena yathābhūtaṃ prajānāti| idamucyate viśeṣaprajñaptyeṣaṇāgataṃ yathābhūtaparijñānam|

云何差別假立尋思所引如實智?謂諸菩薩於差別假立尋思唯有差別假立已,如實通達了知色等想事中差別假立不二之義,謂彼諸事非有性非無性。可言說性不成實故非有性,離言說性實成立故非無性。如是由勝義諦故非有色,於中無有諸色法故;由世俗諦故非無色,於中說有諸色法故。如有性無性、有色無色,如是有見無見等差別假立門,由如是道理,一切皆應了知。若能如是如實了知差別假立不二之義,是名差別假立尋思所引如實智。(大正30.490c05-16)

What is complete knowledge of things truly as they are derived from the investigation in the designation of difference (viśeṣa-prajñapti-eṣaṇā-āgatam)? With regard to the designation of differences, and due to the bodhisattva having investigated into the fact of mere designation with regard to the designation of difference, [he] sees (paśyati), with regard to that object-base of ideation of “form” etc., the designation of difference in terms of non-duality – the object-base is neither existent nor non-existent. It is not an existent (na bhāva) because of the fact of [the object-base] not having been accomplished (apariniṣpannatvāt) due to an effable self (abhilāpyena ātmana); however, it is also not a non-existent (na abhāva) because of the fact of [the object-base] having been established (vyavasthitatvāt) by reason of an ineffable self (nirabhilāyena ātmana). In this way, it is neither material (rūpin) in terms of the fact of absolute truth (paramārtha-satyatayā), nor immaterial (arūpin) in terms of conventional truth (saṃvṛti-satyena), owing to the fact of metaphorical expression of form, therein. Therefore, existent and non-existent, material and non-material; just like that, the perspectives of the designation of difference (viśeṣa-prajñapti-paryāyāḥ) in terms of [whether] visible, invisible etc., all these are to be understood thus (evam) in terms of this principle (nayena). That which (yat) understands this designation of difference, truly as it is, in terms of non-duality, is said to be the complete knowledge derived from the investigation in the designation of difference (viśeṣa-prajñapti-eṣaṇā-āgatam). (FT 9.3.2.4)

 

viśeṣaprajñaptyeṣaṇāgataṃ

vi+śeṣa–pra+jñapti–eṣaṇā–ā+gatam

差別假立尋思所引

viśeṣa– : m.noun

prajñapti– : f.noun

eṣaṇā– : f.noun

°āgatam : cpd., n.nom.sg. of °āgata(ppp.) °parijñānam

yathābhūtaparijñānaṃ

yathā–bhūta(bhū)–pari+jñānam(jñā)

如實智

yathā– : adv.

bhūta– : ppp.

°parijñānam : cpd., n.nom.sg. of °parijñāna

katamat

云何

interr.pron., n.nom.sg. of katama

     

yataśca bodhisattvo

yataḥ ca bodhisattvaḥ

謂諸菩薩

yataḥ : abl. of ya used as adv.

ca : ind.

bodhisattvaḥ : m.nom.sg. of bodhisattva

viśeṣaprajñaptau

viśeṣa(śiṣ)–prajñaptau(jñā)

於差別假立

viśeṣa– : m.noun

°prajñaptau : cpd., f.loc.sg. of °prajñapti

prajñaptimātratāṃ paryeṣya

prajñapti–mātra+tām pari+āiṣ+ya

尋思唯有差別假立已

[假立唯有尋思已]

prajñapti– : f.noun

°mātratām : cpd., f.acc.sg. of °mātrata(n.noun mātra with f.abs.su. )

paryeṣya : ger.

tasmin rūpādisaṃjñake vastuni

tasmin rūpa–ādi–saṃjñake(jñā) vastuni

色等想事中

tasmin : pron., n.loc.sg. of tad

rūpa– : n.noun

ādi– : m.noun

°saṃjñake : cpd., n.loc.sg. of °saṃjñaka(adj.) vastuni

vastuni : n.loc.sg. of vastu

viśeṣaprajñaptimadvayārthena

viśeṣa–prajñaptim a+dvaya–arthena

差別假立不二之義

viśeṣa– : m.noun

°prajñaptim : cpd., f.acc.sg. of °prajñapti

advaya– : adj.

°arthena : cpd., m.instr.sg. of °artha

paśyati(paś)

了知

pres. 3rd sg.

     

na tadvastu bhāvo nābhāvaḥ

na tat vastu bhāvaḥ(bhū) na a+bhāvaḥ


彼諸事非有性非無性

na : ind.

tat : pron., n.nom.sg. of tad

vastu : n.nom.sg. of vastu

bhāva, abhāva : m.nom.sg. of bhāva, abhāva

     

abhilāpyenātmanā'pariniṣpannatvānna bhāvaḥ

abhi+lāpyena ātmanā a+pari+niṣ+panna(pad)+tva+āt na bhāvaḥ

可言說性不成實故非有性

abhilāpyena : m.instr.sg. of abhilāpya(fpp.)

ātmanā : m.instr.sg. of ātman

apariniṣpannatvāt : n.abl.sg. of apariniṣpannatva(ppp. apariniṣpanna with n.abs.su. tva)

na : ind.

bhāvaḥ : m.nom.sg. of bhāva

     

na punarabhāvo

na punaḥ a+bhāvaḥ

非無性

na : ind.

punaḥ : ind.

abhāva : m.nom.sg. of abhāva

nirabhilāpyenātmanā vyavasthitatvāt

nir+abhi+lāpyena ātmanā vi+ava+sthitatvāt(sthā)

離言說性實成立故

nirabhilāpyena : m.instr.sg. of nirabhilāpya(fpp.)

ātmanā : m.instr.sg. of °ātman

vyavasthitatvāt : n.abl.sg. of vyavasthitatva(ppp. vyavasthita with n.abs.su. tva)

     

evaṃ na rūpī paramārthasatyatayā

evam na rūpī parama–artha–satyatayā

如是由勝義諦故非有色

evam : ind.

na : ind.

rūpī : m.nom.sg. of rūpin(adj.)

parama– : adj.

artha– : m.noun

°satyatayā : cpd., f.instr.sg. of °satyatā(adj. satya with f.abs.su. )

     

nārūpī saṃvṛtisatyena

na a+rūpī sam+vṛti(vṛ)–satyena

由世俗諦故非無色

na : ind.

arūpī : m.nom.sg. of arūpin(adj.)

saṃvṛti– : f.noun

°satyena : cpd., n.instr.sg. of °satya(adj.)

tatra rūpopacāratayā

tatra rūpa–upa+cāratayā(car)

於中說有諸色法故

tatra : adv.

rūpa– : n.noun

°upacāratayā : cpd., f.instr.sg. of °upacāratā(m.noun upacāra with f.abs.su. )

     

yathā bhāvaścābhāvaśca

yathā bhāvaḥ ca a+bhāvaḥ ca

如有性無性

yathā : adv.

bhāva, abhāva : m.nom.sg. of bhāva, abhāva

ca : ind.

rūpī cārūpī ca

rūpī ca a+rūpī ca

有色無色

rūpī, arūpī : m.nom.sg. of rūpin, arūpin

ca : ind.

     

tathā sanidarśanānidarśanādayo

tathā sa+ni+darśana(dṛś)–a+ni+darśana–ādayaḥ

有見無見等

tathā : adv.

sanidarśana– : n.noun

anidarśana– : n.noun

°ādaya : cpd., m.nom.pl. of °ādi

viśeṣaprajñaptiparyāyāḥ

viśeṣa–prajñapti–paryāyāḥ

差別假立門

viśeṣa– : m.noun

prajñapti– : f.noun

°paryāyāḥ : cpd., m.nom.pl. of °paryāya

sarve'nena nayenaivaṃ

sarve anena nayena evam


由如是道理一切

[一切由此道理如是]

sarve : m.nom.pl. of sarva(adj.)

anena : dem., m.instr.sg. of idam

nayena : m.instr.sg. of naya

evam : ind.

veditavyāḥ veditavyāḥ(vid)

皆應了知

veditavyāḥ : m.nom.pl. of veditavya(fpp.)

     

iti yadetāṃ viśeṣaprajñaptimevam

iti yat etām vi+śeṣa–pra+jñaptim evam

若如是…差別假立

iti : ind.

yat : n.nom.sg. of yad

etām : dem., f.acc.sg. of etad

viśeṣa– : m.noun

°prajñaptim : cpd., f.acc.sg. of °prajñapti

evam : ind.

advayārthena

advaya–arthena

不二之義

advaya– : adj.

°arthena : cpd., m.instr.sg. of °artha

yathābhūtāṃ prajānāti

yathā–bhūtām prajānāti

如實了知

yathā– : adv.

°bhūtām : cpd., adv.

prajānāti : pres. 3rd sg.

     

idamucyate viśeṣaprajñaptyeṣaṇāgataṃ

idam ucyate(vac) viśeṣa–prajñapti–eṣaṇā–āgatam


是名差別假立尋思所引

idam : dem., n.nom.sg. of idam

ucyate : pass., pres. 3rd sg.

viśeṣa– : m.noun

prajñapti– : f.noun

eṣaṇā– : f.noun

°āgatam : cpd., n.nom.sg. of °āgata(ppp.) °parijñānam

yathābhūtaparijñānam

yathā–bhūta(bhū)–parijñānam


如實智

yathā– : adv.

bhūta– : ppp.

°parijñānam : cpd., n.nom.sg. of °parijñāna