9.2. 為了八分別修四如實智
catvāri yathābhūtaparijñānāni katamāni nāmaiṣaṇāgataṃ yathābhūtaparijñānaṃ vastveṣaṇāgataṃ svabhāvaprajñaptyeṣaṇāgataṃ viśeṣaprajñaptyeṣaṇāgatañca yathābhūtaparijñānam
云何名為四如實智?一者、名尋思所引如實智;二者、事尋思所引如實智;三者、自性假立尋思所引如實智;四者、差別假立尋思所引如實智。(大正30.490b13-16)
What are the four true complete knowledges (yathābhūtaparijñānāni). True complete knowledge derived from the investigation into name (nāma-eṣaṇā-āgatam); true complete knowledge derived from the investigation into an object-base (vastu-eṣaṇā-āgatam), derived from the designation into intrinsic nature (svabhāva-prajñapti-eṣaṇā-āgatam) and derived from the designation into difference (viśeṣa-prajñapti-eṣaṇā-āgatam). (FT 9.3.1)
|
catvāri yathābhūtaparijñānāni ← catvāri yathā–bhūta(√bhū)–pari+jñānāni(√jñā) |
四如實智 |
catvāri : n.nom.pl. of catur(cardinal) yathā– : adv. bhūta– : ppp. °parijñānāni : cpd., n.nom.pl. of °parijñāna |
|
katamāni |
云何 |
interr.pron., n.nom.pl. of katama |
|
nāmaiṣaṇāgataṃ ← nāma–eṣaṇā(ā√iṣ)–ā+gatam(√gam) |
名尋思所引 |
nāma– : n.noun eṣaṇā– : f.noun °āgatam : cpd., n.nom.sg. of °āgata(ppp.) → °parijñānam |
|
yathābhūtaparijñānaṃ ← yathā–bhūta(√bhū)–pari+jñānam(√jñā) |
如實智 |
yathā– : adv. bhūta– : ppp. °parijñānam : cpd., n.nom.sg. of °parijñāna |
|
vastveṣaṇāgataṃ ← vastu–eṣaṇā(ā√iṣ)–ā+gatam(√gam) |
事尋思所引 |
vastu– : n.noun eṣaṇā– : f.noun °āgatam : cpd., n.nom.sg. of °āgata(ppp.) → °parijñānam |
|
svabhāvaprajñaptyeṣaṇāgataṃ ← svabhāva(√bhū)–pra+jñapti(√jñā)–eṣaṇā–ā+gatam |
自性假立尋思所引 |
svabhāva– : m.noun prajñapti– : f.noun eṣaṇā– : f.noun °āgatam : cpd., n.nom.sg. of °āgata(ppp.) → °parijñānam |
|
viśeṣaprajñaptyeṣaṇāgatañca ← vi+śeṣa(√śiṣ)–prajñapti–eṣaṇā–āgatam ca
|
差別假立尋思所引 |
viśeṣa– : m.noun prajñapti– : f.noun eṣaṇā– : f.noun °āgatam : cpd., n.nom.sg. of °āgata(ppp.) → °parijñānam ca : ind. |
|
yathābhūtaparijñānam ← yathā–bhūta–parijñānam |
如實智 |
yathā– : adv. bhūta– : ppp. °parijñānam : cpd., n.nom.sg. of °parijñāna |
nāmaiṣaṇāgataṃ yathābhūtaparijñānaṃ katamat sa khalu bodhisattvo nāmni nāmamātratāṃ paryeṣya tannāmaivaṃ yathābhūtaṃ parijānāti itīdaṃ nāma ityarthaṃ vastuni vyavasthāpyate yāvadeva saṃjñārtha dṛṣṭyarthamupacārārtham yadi rūpādisaṃjñake vastuni rūpamiti nāma na vyavasthāpyeta na kañcittadvastu rūpamitmevaṃ saṃjānīyāt asaṃjānan samāropato nābhiniveśeta anabhiniveśaṃ nābhilapet iti yadevaṃ yathābhūtaṃ prajānāti idamucyate nāmaiṣaṇāgataṃ yathābhūtaparijñānam
云何名尋思所引如實智?謂諸菩薩於名尋思唯有名已,即於此名如實了知:謂如是名為如是義於事假立,為令世間起想、起見、起言說故;若於一切色等想事不假建立色等名者,無有能於色等想事起色等想;若無有想,則無有能起增益執;若無有執,則無言說。若能如是如實了知,是名名尋思所引如實智。(大正30.490b16-24)
What is the complete knowledge of things truly as they are, derived from the investigation of name? With regard to a name (nāmni), the bodhisattva, having investigated (paryeṣya) fully understands (prajānāti) truly as it is (yathābhūtam) that a name is just a fact of mere name (nāma-mātratām). Just like (iti idam) with name, the signification with regards to an object-base (artha-vastuni) is established just to the extent that it is a signification for ideation (saṃjñārtham), a signification for view (dṛṣṭyartham) [and] a signification for metaphorical expression (upacārārtham). If, the name “form” with regard to an object-base, having the ideation of form etc., could not be established, no one would ideate (saṃjānīyāt) that “form-object-base” (vastu rūpam iti). Without ideating, one would not attach (na abhiniveśet) by way of superimposition (samāropa). Without attachment, one would not verbalize (na abhilapet), so, in this way, [one] understands (prajānāti) it truly as it is (yathābhūtam). This is called the complete knowledge - truly as it is (yathābhūtaparijñānam), derived from the investigation into name (nāma-eṣaṇā-āgatam). (FT 9.3.2.1)
|
nāmaiṣaṇāgataṃ ← nāma–eṣaṇā(ā√iṣ)–ā+gatam(√gam) |
名尋思所引 |
nāma– : n.noun eṣaṇā–: f.noun °āgatam : cpd., n.nom.sg. of °āgata(ppp.) → °parijñānam |
|
yathābhūtaparijñānaṃ ← yathā–bhūta(√bhū)–pari+jñānam(√jñā) |
如實智 |
yathā– : adv. bhūta– : ppp. °parijñānam : cpd., n.nom.sg. of °parijñāna |
|
katamat |
云何 |
interr.pron., n.nom.sg. of katama |
|
sa khalu bodhisattvo ← saḥ khalu bodhisattvaḥ |
謂諸菩薩 |
saḥ : pron., m.nom.sg. of tad khalu : ind. bodhisattvaḥ : m.nom.sg. of bodhisattva |
|
nāmni nāmamātratāṃ ← nāmni nāma–mātratām |
於名唯有名 |
nāmni : n.loc.sg. of nāman nāma– : n.noun °mātratām : cpd., f.acc.sg. of °mātratā(n.noun mātra with f.abs.su. tā) |
|
paryeṣya ← pari+ā√iṣ+ya |
尋思…已 |
ger. |
|
tannāmaivaṃ ← tat nāma evam |
即於此名 |
tat : pron., n.acc.sg. of tad nāma : n.acc.sg. of nāman evam : ind. |
|
yathābhūtaṃ parijānāti ← yathā–bhūtam(√bhū) pari+jānāti(√jñā) |
如實了知 |
yathā– : adv. °bhūtam : cpd., adv. parijānāti : pres. 3rd sg. |
|
itīdaṃ nāma ← iti idam nāma |
謂如是名 |
iti : ind. idam : dem., n.nom.sg. of idam °nāma : cpd., n.nom.sg. of °nāman |
|
ityarthaṃ vastuni vyavasthāpyate ← iti–artham vastuni vi+ava+sthāpyate(√sthā) |
為如是義於事假立 |
iti– : ind. artham : cpd., m. acc.sg. of artha °vastuni : cpd., n.loc.sg. of °vastu vyavasthāpyate : pass., caus., pres. 3rd sg. |
|
yāvadeva ← yāvat eva |
[乃至] |
both ind., meaning “to the extent” |
|
saṃjñārtham ← saṃjñā–artham [DN: saṃjñārtha] |
為令起想 |
saṃjñā– : f.noun °artham : cpd., adv., meaning “a signification for ideation” |
|
dṛṣṭyartham ← dṛṣṭi(√dṛś)–artham |
為令起見 |
dṛṣṭi– : f.noun °artham : cpd., adv., meaning “a signification for view” |
|
upacārārtham ← upacāra(√car)–artham |
為令起言說 |
upacāra– : m.noun °artham : cpd., adv., meaning “a signification for metaphorical expression” |
|
yadi rūpādisaṃjñake vastuni ← yadi rūpa–ādi–saṃjñake vastuni |
若於…色等想事 |
yadi : ind., meaning “if” rūpa– : n.noun ādi– : m.noun °saṃjñake : cpd., n.loc.sg. of °saṃjñaka(adj.) → vastuni vastuni : n.loc.sg. of vastu |
|
rūpamiti nāma na vyavasthāpyeta ← rūpam iti nāma na vi+ava+sthāpyeta(√sthā) |
不假建立「色」名者 |
rūpam : n.nom.sg. of rūpa iti : ind., as quotation mark of rūpam nāma : n.nom.sg. of nāman na : ind. vyavasthāpyeta : pass., caus., opt. 3rd sg. |
|
na kaścit ← na kaś+cit [DN: kañcit] |
無有 |
na : ind. kaścit : indefinite pron., m.nom.sg. of ka with su. cit |
|
tadvastu rūpam ity evaṃ saṃjānīyāt ← tat vastu rūpam iti evam saṃjānīyāt(√jñā) [DN: itmevaṃ]
|
於色等想事起「色」等想 [於彼事起「色」等想] |
tat : pron., n.acc.sg. of tad vastu : n.acc.sg. of vastu rūpam : n.nom.sg. of rūpa iti : ind., as quotation mark of rūpam evam : ind. saṃjānīyāt : opt. 3rd sg. |
|
asaṃjānan samāropato nābhiniveśeta ← a+saṃjānan sam+ā+ropa+taḥ na abhi+ni+veśeta(√viś) |
若無有想, 則無有能起增益執 |
asaṃjānan : m.nom.sg. of asaṃjānant(pr.p.) samāropataḥ : abl., samāropa(m.) with abl.su. taḥ na : ind. abhiniveśeta : opt. 3rd sg. ātm. |
|
anabhiniveśan nābhilapet ← an+abhi+ni+veśan(√viś) na abhi+lapet(√lap) [DN: anabhiniveśaṃ; TK: anabhiniveśan] |
若無有執, 則無言說 |
anabhiniveśan : m.nom.sg. of anabhiniveśant(pr.p.) na : ind. abhilapet : opt. 3rd sg. |
|
iti yadevaṃ ← iti yat evam |
若能如是 |
iti, evam : both ind. |
|
yathābhūtaṃ prajānāti ← yathā–bhūtam pra+jānāti |
如實了知
|
yathā– : adv. °bhūtam : cpd., adv. prajānāti : pres. 3rd sg. |
|
idamucyate nāmaiṣaṇāgataṃ yathābhūtaparijñānam ← idam ucyate(√vac) nāma–eṣaṇā(ā√iṣ)–āgatam(√gam) yathā–bhūta–parijñānam |
是名名尋思所引如實智 |
idam : dem., n.nom.sg. of idam ucyate : pass., pres. 3rd sg. nāma– : n.noun eṣaṇā– : f.noun °āgatam : cpd., n.nom.sg. of °āgata(ppp.) → °parijñānam yathā– : adv. bhūta– : ppp. °parijñānam : cpd., n.nom.sg. of °parijñāna |
vastveṣaṇāgataṃ yathābhūtaparijñānaṃ katamat yataśca bodhisattvo [vastuni] vastumātratāṃ paryeṣya sarvābhilāpaviśliṣṭaṃ nirabhilāpyaṃ tadrūpādisaṃjñakaṃ vastu paśyati idaṃ dvitīyaṃ yathābhūtaparijñānaṃ vastveṣaṇāgatam
云何事尋思所引如實智?謂諸菩薩於事尋思唯有事已,觀見一切色等想事,性離言說不可言說。若能如是如實了知,是名事尋思所引如實智。(大正30.490b24-27)
What is complete knowledge of things truly as they are derived from the investigation into an object-base (vastu-eṣaṇā-āgatam)? With regard to an object-base (vastuni), and due to (yataḥ) the bodhisattva having investigated, sees (paśyati) that the object-base having the name “form” etc. is only a mere-object-base (vastu-mātram), disjoined from all speech/words (sarva-abhilāpaviśliṣṭam) and is ineffable (nirabhilāpyam). This one is the second complete knowledge - truly as it is (yathābhūtaparijñānam) derived from the investigation into object-base (vastu-eṣaṇā-āgatam). (FT 9.3.2.2)
|
vastveṣaṇāgataṃ ← vastu–eṣaṇā(ā√iṣ)–ā+gatam(√gam) |
事尋思所引 |
vastu– : n.noun eṣaṇā– : f.noun °āgatam : cpd., n.nom.sg. of °āgata(ppp.) → °parijñānam |
|
yathābhūtaparijñānaṃ ← yathā–bhūta(√bhū)–pari+jñānam(√jñā) |
如實智 |
yathā– : adv. bhūta– : ppp. °parijñānam : cpd., n.nom.sg. of °parijñāna |
|
katamat |
云何 |
interr.pron., n.nom.sg. of katama |
|
yataśca bodhisattvo ← yataḥ ca bodhisattvaḥ |
謂諸菩薩 |
yataḥ : abl. of ya used as adv. ca : ind. bodhisattvaḥ : m.nom.sg. of bodhisattva |
|
[vastuni] vastumātratāṃ paryeṣya ← vastuni vastu–mātra+tām pari+ā√iṣ+ya |
於事尋思唯有事已
|
vastuni : n.loc.sg. of vastu vastu– : n.noun °mātratām : cpd., f.acc.sg. of °mātratā(n.noun mātra with f.abs.su. tā) paryeṣya : ger. |
|
sarvābhilāpaviśliṣṭaṃ ← sarva–abhi+lāpa–vi+śliṣṭam(√śliṣ) |
一切離言說 |
sarva– : adj. abhilāpa– : adv. °viśliṣṭam : cpd., n.acc.sg. of °viśliṣṭa(ppp.) → vastu |
|
nirabhilāpyaṃ ← nir+abhi+lāpyam(√lap) |
不可言說 |
n.acc.sg. of °abhilāpya(fpp.) |
|
tadrūpādisaṃjñakaṃ vastu ← tat rūpa–ādi–saṃjñakam vastu |
色等想事 |
tat : pron., n.acc.sg. of tad rūpa– : n.noun ādi– : m.noun °saṃjñakam : cpd., n.acc.sg. of °saṃjñaka(adj.) → vastu vastu : n.acc.sg. of vastu |
|
paśyati(√paś) |
觀見 |
pres. 3rd sg. |
|
idaṃ ← idam |
[此] |
dem., n.nom.sg. of idam |
|
dvitīyaṃ ← dvitīyam |
[第二] |
ordinal, n.nom.sg. of dvitīya(adj.) |
|
yathābhūtaparijñānaṃ vastveṣaṇāgatam ← yathā–bhūta–parijñānam vastu–eṣaṇā–āgatam |
事尋思所引如實智 |
yathā– : adv. bhūta– : ppp. °parijñānam : cpd., n.nom.sg. of °parijñāna vastu– : n.noun eṣaṇā– : f.noun °āgatam : cpd., n.nom.sg. of °āgata(ppp.) → °parijñānam |
svabhāvaprajñaptyeṣaṇāgataṃ yathābhūtaparijñānaṃ katamat yataśca bodhisattvaḥ rūpādisaṃjñake vastuni svabhāvaprajñaptau prajñaptimātratāṃ paryeṣya tathā svabhāvaprajñaptyā atatsvabhāvasya vastunaḥ tatsvabhāvābhāsatāṃ yathābhūtaṃ pratividhyati prajānāti tasya nirmāṇapratibimbapratiśrutkā-pratibhāsodakacandrasvapnamāyopamaṃ tatsvabhāvaṃ paśyataḥ tadābhāsamatanmayam idṃ tṛtīyaṃ yathābhūtaṃ parijñānaṃ sugambhīrārthagocaram
云何自性假立尋思所引如實智?謂諸菩薩於自性假立尋思唯有自性假立已,如實通達了知色等想事中所有自性假立非彼事自性,而似彼事自性顯現;又能了知彼事自性猶如變化、影像、響應、光影、水月、焰水、夢、幻相似顯現而非彼體。若能如是如實了知最甚深義所行境界,是名自性假立尋思所引如實智。(大正30.490b27-c05)
What is complete knowledge of things truly as they are derived from the investigation in the designation of intrinsic nature (svabhāva-prajñapti-eṣaṇā-āgatam)? With regard to the object-base having the name “form” etc., and due to the bodhisattva having investigated in the designation of self-nature (svabhāva-prajñapti), [he] penetrates (pratividhyati) it truly as it is (yathābhūtam)as the fact of mere designation only (prajñaptimātratām). The designation of intrinsic nature is not the intrinsic nature of an object-base. When seeing (paśyataḥ) image, echo, appearance, moon in the water, dream, illusion, he knows (prajānāti) the appearance of the intrinsic nature does not consist of that. This is the third complete knowledge truly as it is, having the activity domain of very profound meaning (sugambhīrārthagocara) and derived from the investigation into the designation of self-nature (svabhāva-prajñapti-eṣaṇā-āgatam). (FT 9.3.2.3)
|
svabhāvaprajñaptyeṣaṇāgataṃ ← svabhāva(√bhū)–prajñapti(√jñā)–eṣaṇā(ā√iṣ)–ā+gatam(√gam) |
自性假立尋思所引 |
svabhāva– : m.noun prajñapti–, eṣaṇā– : both f.noun °āgatam : cpd., n.nom.sg. of °āgata(ppp.) → °parijñānam |
|
yathābhūtaparijñānaṃ ← yathā–bhūta(√bhū)–pari+jñānam(√jñā) |
如實智 |
yathā– : adv. bhūta– : ppp. °parijñānam : cpd., n.nom.sg. of °parijñāna |
|
katamat |
云何 |
interr.pron., n.nom.sg. of katama |
|
yataśca bodhisattvaḥ ← yataḥ ca bodhisattvaḥ |
謂諸菩薩 |
yataḥ : abl. of ya used as adv. ca : ind. bodhisattvaḥ : m.nom.sg. of bodhisattva |
|
rūpādisaṃjñake vastuni ← rūpa–ādi–saṃjñake(√jñā) vastuni |
色等想事中 |
rūpa– : n.noun ādi– : m.noun °saṃjñake : cpd., n.loc.sg. of °saṃjñaka(adj.) → vastuni vastuni : n.loc.sg. of vastu |
|
svabhāvaprajñaptau ← svabhāva–prajñaptau |
於自性假立 |
svabhāva– : m.noun °prajñaptau : cpd., f.loc.sg. of °prajñapti |
|
prajñaptimātratāṃ paryeṣya ← prajñapti–mātra+tām pari+ā√iṣ+ya |
尋思唯有自性假立已 [假立唯有尋思已] |
prajñapti– : f.noun °mātratām : cpd., f.acc.sg. of °mātratā(n.noun mātra with f.abs.su. tā) paryeṣya : ger. |
|
tathā svabhāvaprajñaptyā atatsvabhāvasya vastunaḥ ← tathā svabhāva–prajñaptyā a+tat–svabhāvasya vastunaḥ |
自性假立,非彼事自性 |
tathā : adv. svabhāva– : m.noun °prajñaptyā : cpd., f.instr.sg. of °prajñapti atat– : pron., n. °svabhāvasya : cpd., n.gen.sg. of °svabhāva vastunaḥ : n.gen.sg. of vastu |
|
tatsvabhāvābhāsatāṃ ← tat–svabhāva–ā+bhāsatām(√bhās) |
而似彼事自性顯現
|
tat– : pron., n. svabhāva– : m.noun °ābhāsatām : cpd., f.acc.sg. of °ābhāsatā(m.noun ābhāsa with f.abs.su. tā) |
|
yathābhūtaṃ pratividhyati prajānāti ← yathā-bhūtam prati+vidhyati(√vyadh) prajānāti(√jñā) |
如實通達了知 |
yathā– : adv. °bhūtam : cpd., adv. pratividhyati : pres. 3rd sg. prajānāti : pres. 3rd sg. |
|
tasya |
|
pron., n.gen.sg. of tad |
|
nirmāṇapratibimbapratiśrutkāpratibhāsodaka-candrasvapnamāyopamaṃ ← nirmāṇa–pratibimba–pratiśrutkā–pratibhāsa–(udaka–candra)–svapna–māyā–upamam |
猶如變化影像嚮應光影水月焰水夢幻 [變化-影像-嚮應-光影-水月-夢-幻-猶如] |
nirmāṇa– : n.noun pratibimba– : m./n.noun pratiśrutkā– : f.noun pratibhāsa– : m.noun udaka– : n.noun candra– : m.noun svapna– : m.noun māyā– : f.noun °upamam : cpd., m.acc.sg. of °upama(adj.) |
|
tatsvabhāvaṃ paśyataḥ ← tat–svabhāvam paśyataḥ(√paś) |
了知彼事自性 |
tat– : pron., n. °svabhāvam : cpd., m.acc.sg. of °svabhāva paśyataḥ : n.gen.sg. of paśyant(pr.p.) |
|
tadābhāsamatanmayam ← tat–ābhāsam(√bhās) a+tat–mayam |
顯現而非彼體 |
tat– : pron., n. °ābhāsam : cpd., m.acc.sg. of °ābhāsa atat– : pron., n. °mayam : cpd., m.acc.sg. of °maya |
|
idaṃ ← idam [DN: idṃ] |
[此] |
dem., n.nom.sg. of idam |
|
tṛtīyaṃ ← tṛtīyam |
[第三] |
ordinal, n.nom.sg. of tṛtīya(adj.) |
|
yathābhūtaṃ parijñānaṃ ← yathā–bhūtam (√bhū) pari+jñānam(√jñā) |
如實智 |
yathā– : adv. °bhūtam : cpd., ppp., adv. parijñānam : n.nom.sg. of °parijñāna |
|
sugambhīrārthagocaram ← su+gambhīra–artha–gocaram(√car) |
最甚深義所行境界 |
sugambhīra– : adj. artha– : m.noun °gocaram : cpd., n.nom.sg. of °gocara |
viśeṣaprajñaptyeṣaṇāgataṃ yathābhūtaparijñānaṃ katamat yataśca bodhisattvo viśeṣaprajñaptau prajñaptimātratāṃ paryeṣya tasmin rūpādisaṃjñake vastuni viśeṣaprajñaptimadvayārthena paśyati na tadvastu bhāvo nābhāvaḥ abhilāpyenātmanā'pariniṣpannatvānna bhāvaḥ na punarabhāvo nirabhilāpyenātmanā vyavasthitatvāt evaṃ na rūpī paramārthasatyatayā nārūpī saṃvṛtisatyena tatra rūpopacāratayā yathā bhāvaścābhāvaśca rūpī cārūpī ca tathā sanidarśanānidarśanādayo viśeṣaprajñaptiparyāyāḥ sarve'nena nayenaivaṃ veditavyāḥ iti yadetāṃ viśeṣaprajñaptimevamadvayārthena yathābhūtaṃ prajānāti idamucyate viśeṣaprajñaptyeṣaṇāgataṃ yathābhūtaparijñānam
云何差別假立尋思所引如實智?謂諸菩薩於差別假立尋思唯有差別假立已,如實通達了知色等想事中差別假立不二之義,謂彼諸事非有性非無性。可言說性不成實故非有性,離言說性實成立故非無性。如是由勝義諦故非有色,於中無有諸色法故;由世俗諦故非無色,於中說有諸色法故。如有性無性、有色無色,如是有見無見等差別假立門,由如是道理,一切皆應了知。若能如是如實了知差別假立不二之義,是名差別假立尋思所引如實智。(大正30.490c05-16)
What is complete knowledge of things truly as they are derived from the investigation in the designation of difference (viśeṣa-prajñapti-eṣaṇā-āgatam)? With regard to the designation of differences, and due to the bodhisattva having investigated into the fact of mere designation with regard to the designation of difference, [he] sees (paśyati), with regard to that object-base of ideation of “form” etc., the designation of difference in terms of non-duality – the object-base is neither existent nor non-existent. It is not an existent (na bhāva) because of the fact of [the object-base] not having been accomplished (apariniṣpannatvāt) due to an effable self (abhilāpyena ātmana); however, it is also not a non-existent (na abhāva) because of the fact of [the object-base] having been established (vyavasthitatvāt) by reason of an ineffable self (nirabhilāyena ātmana). In this way, it is neither material (rūpin) in terms of the fact of absolute truth (paramārtha-satyatayā), nor immaterial (arūpin) in terms of conventional truth (saṃvṛti-satyena), owing to the fact of metaphorical expression of form, therein. Therefore, existent and non-existent, material and non-material; just like that, the perspectives of the designation of difference (viśeṣa-prajñapti-paryāyāḥ) in terms of [whether] visible, invisible etc., all these are to be understood thus (evam) in terms of this principle (nayena). That which (yat) understands this designation of difference, truly as it is, in terms of non-duality, is said to be the complete knowledge derived from the investigation in the designation of difference (viśeṣa-prajñapti-eṣaṇā-āgatam). (FT 9.3.2.4)
|
viśeṣaprajñaptyeṣaṇāgataṃ ← vi+śeṣa–pra+jñapti–eṣaṇā–ā+gatam |
差別假立尋思所引 |
viśeṣa– : m.noun prajñapti– : f.noun eṣaṇā– : f.noun °āgatam : cpd., n.nom.sg. of °āgata(ppp.) → °parijñānam |
|
yathābhūtaparijñānaṃ ← yathā–bhūta(√bhū)–pari+jñānam(√jñā) |
如實智 |
yathā– : adv. bhūta– : ppp. °parijñānam : cpd., n.nom.sg. of °parijñāna |
|
katamat |
云何 |
interr.pron., n.nom.sg. of katama |
|
yataśca bodhisattvo ← yataḥ ca bodhisattvaḥ |
謂諸菩薩 |
yataḥ : abl. of ya used as adv. ca : ind. bodhisattvaḥ : m.nom.sg. of bodhisattva |
|
viśeṣaprajñaptau ← viśeṣa(√śiṣ)–prajñaptau(√jñā) |
於差別假立 |
viśeṣa– : m.noun °prajñaptau : cpd., f.loc.sg. of °prajñapti |
|
prajñaptimātratāṃ paryeṣya ← prajñapti–mātra+tām pari+ā√iṣ+ya |
尋思唯有差別假立已 [假立唯有尋思已] |
prajñapti– : f.noun °mātratām : cpd., f.acc.sg. of °mātrata(n.noun mātra with f.abs.su. tā) paryeṣya : ger. |
|
tasmin rūpādisaṃjñake vastuni ← tasmin rūpa–ādi–saṃjñake(√jñā) vastuni |
色等想事中 |
tasmin : pron., n.loc.sg. of tad rūpa– : n.noun ādi– : m.noun °saṃjñake : cpd., n.loc.sg. of °saṃjñaka(adj.) → vastuni vastuni : n.loc.sg. of vastu |
|
viśeṣaprajñaptimadvayārthena ← viśeṣa–prajñaptim a+dvaya–arthena |
差別假立不二之義 |
viśeṣa– : m.noun °prajñaptim : cpd., f.acc.sg. of °prajñapti advaya– : adj. °arthena : cpd., m.instr.sg. of °artha |
|
paśyati(√paś) |
了知 |
pres. 3rd sg. |
|
na tadvastu bhāvo nābhāvaḥ ← na tat vastu bhāvaḥ(√bhū) na a+bhāvaḥ
|
彼諸事非有性非無性 |
na : ind. tat : pron., n.nom.sg. of tad vastu : n.nom.sg. of vastu bhāvaḥ, abhāvaḥ : m.nom.sg. of bhāva, abhāva |
|
abhilāpyenātmanā'pariniṣpannatvānna bhāvaḥ ← abhi+lāpyena ātmanā a+pari+niṣ+panna(√pad)+tva+āt na bhāvaḥ |
可言說性不成實故非有性 |
abhilāpyena : m.instr.sg. of abhilāpya(fpp.) ātmanā : m.instr.sg. of ātman apariniṣpannatvāt : n.abl.sg. of apariniṣpannatva(ppp. apariniṣpanna with n.abs.su. tva) na : ind. bhāvaḥ : m.nom.sg. of bhāva |
|
na punarabhāvo ← na punaḥ a+bhāvaḥ |
非無性 |
na : ind. punaḥ : ind. abhāvaḥ : m.nom.sg. of abhāva |
|
nirabhilāpyenātmanā vyavasthitatvāt ← nir+abhi+lāpyena ātmanā vi+ava+sthitatvāt(√sthā) |
離言說性實成立故 |
nirabhilāpyena : m.instr.sg. of nirabhilāpya(fpp.) ātmanā : m.instr.sg. of °ātman vyavasthitatvāt : n.abl.sg. of vyavasthitatva(ppp. vyavasthita with n.abs.su. tva) |
|
evaṃ na rūpī paramārthasatyatayā ← evam na rūpī parama–artha–satyatayā |
如是由勝義諦故非有色 |
evam : ind. na : ind. rūpī : m.nom.sg. of rūpin(adj.) parama– : adj. artha– : m.noun °satyatayā : cpd., f.instr.sg. of °satyatā(adj. satya with f.abs.su. tā) |
|
nārūpī saṃvṛtisatyena ← na a+rūpī sam+vṛti(√vṛ)–satyena |
由世俗諦故非無色 |
na : ind. arūpī : m.nom.sg. of arūpin(adj.) saṃvṛti– : f.noun °satyena : cpd., n.instr.sg. of °satya(adj.) |
|
tatra rūpopacāratayā ← tatra rūpa–upa+cāratayā(√car) |
於中說有諸色法故 |
tatra : adv. rūpa– : n.noun °upacāratayā : cpd., f.instr.sg. of °upacāratā(m.noun upacāra with f.abs.su. tā) |
|
yathā bhāvaścābhāvaśca ← yathā bhāvaḥ ca a+bhāvaḥ ca |
如有性無性 |
yathā : adv. bhāvaḥ, abhāvaḥ : m.nom.sg. of bhāva, abhāva ca : ind. |
|
rūpī cārūpī ca ← rūpī ca a+rūpī ca |
有色無色 |
rūpī, arūpī : m.nom.sg. of rūpin, arūpin ca : ind. |
|
tathā sanidarśanānidarśanādayo ← tathā sa+ni+darśana(√dṛś)–a+ni+darśana–ādayaḥ |
有見無見等 |
tathā : adv. sanidarśana– : n.noun anidarśana– : n.noun °ādayaḥ : cpd., m.nom.pl. of °ādi |
|
viśeṣaprajñaptiparyāyāḥ ← viśeṣa–prajñapti–paryāyāḥ |
差別假立門 |
viśeṣa– : m.noun prajñapti– : f.noun °paryāyāḥ : cpd., m.nom.pl. of °paryāya |
|
sarve'nena nayenaivaṃ ← sarve anena nayena evam
|
由如是道理一切 [一切由此道理如是] |
sarve : m.nom.pl. of sarva(adj.) anena : dem., m.instr.sg. of idam nayena : m.instr.sg. of naya evam : ind. |
|
veditavyāḥ ← veditavyāḥ(√vid) |
皆應了知 |
veditavyāḥ : m.nom.pl. of veditavya(fpp.) |
|
iti yadetāṃ viśeṣaprajñaptimevam ← iti yat etām vi+śeṣa–pra+jñaptim evam |
若如是…差別假立 |
iti : ind. yat : n.nom.sg. of yad etām : dem., f.acc.sg. of etad viśeṣa– : m.noun °prajñaptim : cpd., f.acc.sg. of °prajñapti evam : ind. |
|
advayārthena ← advaya–arthena |
不二之義 |
advaya– : adj. °arthena : cpd., m.instr.sg. of °artha |
|
yathābhūtāṃ prajānāti ← yathā–bhūtām prajānāti |
如實了知 |
yathā– : adv. °bhūtām : cpd., adv. prajānāti : pres. 3rd sg. |
|
idamucyate viśeṣaprajñaptyeṣaṇāgataṃ ← idam ucyate(√vac) viśeṣa–prajñapti–eṣaṇā–āgatam
|
是名差別假立尋思所引 |
idam : dem., n.nom.sg. of idam ucyate : pass., pres. 3rd sg. viśeṣa– : m.noun prajñapti– : f.noun eṣaṇā– : f.noun °āgatam : cpd., n.nom.sg. of °āgata(ppp.) → °parijñānam |
|
yathābhūtaparijñānam ← yathā–bhūta(√bhū)–parijñānam
|
如實智 |
yathā– : adv. bhūta– : ppp. °parijñānam : cpd., n.nom.sg. of °parijñāna |