6.3. 散地證

panaścoktaṃ bhagavatā saṃthakātyāyanamārabhya-iha saṃtha bhikṣurna pṛthivīṃ niśritya dhyāyati| nāpaḥ| na tejaḥ| na vāyum| nākāśavijñānākiñcanyanaivasaṃjñānāsaṃjñāyatanaṃ nemaṃ lokaṃ na paraṃ lokaṃ nobhau sūryācandramasau na dṛṣṭaśrutamatavijñātaṃ prāptaṃ paryeṣitaṃ manasānuvitarkitamanuvicāritam| tatsarvaṃ na niśritya dhyāyati| kathaṃ dhyāyī| pṛthivīṃ na niśritya dhyāyati vistareṇa yāvat sarvaṃ na niśritya dhyāyati| iha saṃtha bhikṣoryā pṛthivyāṃ pṛthivīsaṃjñā sā vibhūtā bhavati| apsu apsaṃjñā vistareṇa yāvat sarvatra yā saṃjñā sā vibhūtā bhavati| evaṃdhyāyī bhikṣurna pṛthivīṃ niśritya dhyāyati vistareṇa yāvanna sarvaṃ sarvamiti niśritya dhyāyati| evaṃ dhyāyinaṃ bhikṣuṃ sendrā devāḥ seśānāḥ saprajāpataya ārānnamaṣyanti|
namaste puruṣājanya namaste puruṣottama|
yasya te nābhijānīmaḥ kiṃ tvaṃ niśritya dhyāyasi||iti|

又佛世尊為彼散他迦多衍那作如是說 : 散他!苾芻不依於地而修靜慮,不依於水、不依於火、不依於風、不依空處、不依識處、不依無所有處、不依非想非非想處、不依此世他世、不依日月光輪、不依見聞覺知、不依所求所得、不依意隨尋伺、不依一切而修靜慮。云何修習靜慮苾芻,不依於地而修靜慮,廣說乃至不依一切而修靜慮?散他!苾芻或有於地除遣地想,或有於水除遣水想,廣說乃至或於一切除一切想。如是修習靜慮苾芻不依於地而修靜慮,廣說乃至不依一切而修靜慮。如是修習靜慮苾芻,為因陀羅為伊舍那、為諸世主并諸天眾,遙為作禮而讚頌曰 :
「敬禮吉祥士 !敬禮士中尊!我今不知汝,依何修靜慮。」(大正30.489b07-23)

Furthermore, concerning this, it is spoken by the Bhagavant to Saṃthakātyāyana : Here, O Saṃtha, the monk (bhikṣu) meditates not relying on earth, water, fire nor wind; not on the spheres of space, consciousness and nothingness, neither ideation nor non-ideation; not on this world nor another world; not on both the sun and the moon; not that which is seen, heard, known and cognized; acquired, desired; subsequent reasoning and investigation by the mind; not relying on all these, he meditates. How does the meditator meditate without relying on earth etc. up to not having to rely on all? Here, O Saṃtha, that ideation of earth with regard to earth which the monk has, comes to be subdued. The ideation of water with regard to water etc. up to with regard to all, that ideation of all comes to be subdued. In this way, the meditating monk meditates without relying on earth etc. up to and he meditates not having to rely on all. In this way, the gods together with Indra-s, Īśāna-s, Prajapati-s pay homage to the meditator monk from afar:
“Salutation to you, the excellent among men; salutation to you, the supreme among men. To you [we say] - “we do not know relying on what do you meditate?” (FT 6.2.3.1)

 

punaścoktaṃ bhagavatā

punaḥ ca uktam(vac) bhagavatā

[DN: panaścoktaṃ]

又佛世尊說

punaḥ, ca : both ind.

uktam : n.nom.sg. of ukta(ppp.)

bhagavatā : m.instr.sg. of bhagavant

saṃthakātyāyanam

為彼散他迦多衍那

m.acc.sg. of saṃthakātyāyana

ārabhya ā+rabh+ya

作如是

ger. used as adv. meaning “concerning …”

iha saṃtha


散他

iha : ind.

saṃtha : m.voc.sg. of saṃtha

bhikṣurna pṛthivīṃ niśritya dhyāyati

bhikṣuḥ na pṛthivīm ni+śritya(śri)

dhyāyati(dhyai/ dhyā)

苾芻不依於地而修靜慮

bhikṣuḥ : m.nom.sg of bhikṣu

na : ind.

pṛthivīm : f.acc.sg. of pṛthivī

niśritya : ger.

dhyāyati : pres. 3rd sg.

     

nāpaḥ na āpaḥ

不依於水


na : ind.

āpaḥ : n.acc.sg. of āpas

     

na tejaḥ

不依於火

tejaḥ : n.acc.sg. of tejas

     

na vāyum

不依於風

vāyum : m.acc.sg. of vāyu

     

nākāśavijñānākiñcanyanaivasaṃjñānāsaṃjñāyatanaṃ

na ākāśa–vijñāna–ākiṃcanya–

(na+eva+saṃjñā–na+a+saṃjñā)–āyatanam

不依空處

不依識處

不依無所有處

不依非想非非想處

na : ind.

ākāśa– : m.noun

vijñāna– : n.noun

ākiṃcanya– : n.noun

naivasaṃjñānāsaṃjñā– : f.noun

°āyatanam : cpd., n.acc.sg. of °āyatana

nemaṃ lokaṃ na paraṃ lokaṃ

na imam lokam na param lokam

不依此世他世

na : ind.

imam : dem., m.acc.sg. of idam

lokam : m.acc.sg. of loka

param : m.acc.sg. of para(adj.) lokam

nobhau sūryācandramasau

na ubhau sūryā–candramasau

不依日月

na : ind.

ubhau : m.acc.du. of ubha

sūryā– : f.noun

°candramasau : cpd., m.acc.du. of °candramasa

na dṛṣṭaśrutamatavijñātaṃ

na dṛṣṭa(dṛś)–śruta(śru)–mata(man)–

vijñātam(jñā)

不依見聞覺知

na : ind.

dṛṣṭa–, śruta–, mata– : all ppp.

°vijñātam : cpd., n.acc.sg. of °vijñāta(ppp.)

prāptaṃ paryeṣitaṃ

pra+āptam(āp) pari+ā+iṣitam(iṣ)

所求所得

[所得所求]

prāptam : n.acc.sg. of prāpta(ppp.)

paryeṣitam : n.acc.sg. of paryeṣita(ppp.)

manasānuvitarkitamanuvicāritam

manasā anu+vi+tarkitam(tark)

anu+vi+cāritam(car)

意隨尋伺

manasā : n.instr.sg. of manas

anuvitarkitam : n.acc.sg. of anuvitarkita(ppp.)

anuvicāritam : n.acc.sg. of anuvicārita(ppp.)

     

tatsarvaṃ na niśritya dhyāyati

tat sarvam na ni+śritya(śri) dhyāyati(dhyai)

不依一切修靜慮

tat : pron., n.acc.sg. of tad

sarvam : n.acc.sg. of sarva(adj.)

na : ind.

niśritya : ger.

dhyāyati : pres. 3rd sg.

     

kathaṃ dhyāyīkatham dhyāyī

云何修習靜慮苾芻

katham : adv.

dhyāyī : m.nom.sg. of dhyāyin(adj.)

     

pṛthivīṃ na niśritya dhyāyati

pṛthivīm na niśritya(śri) dhyāyati(dhyai)

不依於地而修靜慮

pṛthivīm : f.acc.sg. of pṛthivī

na : ind.

niśritya : ger.

dhyāyati : pres. 3rd sg.

vistareṇa yāvat sarvaṃ na niśritya dhyāyati

vistareṇa yāvat sarvam na niśritya(śri)

dhyāyati(dhyai)

廣說乃至不依一切而修靜慮

vistareṇa : adv.

yāvat : ind.

sarvam : n.acc.sg. of sarva(adj.)

na : ind.

niśritya : ger.

dhyāyati : pres. 3rd sg.

     

iha saṃtha


散他

iha : ind.

saṃtha : m.voc.sg. of Saṃtha

bhikṣoryā pṛthivyāṃ pṛthivīsaṃjñā sā vibhūtā

bhavati

bhikṣoḥ yā pṛthivyām pṛthivī–saṃjñā sā

vibhūtā(bhū) bhavati(bhū)

苾芻有於地除遣地想

bhikṣoḥ : m.gen.sg. of bhikṣu

: rel.pron., f.nom.sg. of yad

pṛthivyām : f.loc.sg. of pṛthivī

pṛthivī– : f.noun

°saṃjñā : cpd., f.nom.sg. of °saṃjñā

: correl.pron., f.nom.sg. of tad

vibhūtā : f.nom.sg. of vibhūtā(ppp.) °saṃjñā

bhavati : pres. 3rd sg.

     

apsu apsaṃjñā

apsu ap–saṃjñā

於水…水想

apsu : f.loc.pl. of ap

ap– : f.noun

°saṃjñā : cpd., f.nom.sg. of °saṃjñā

vistareṇa yāvat

廣說乃至

vistareṇa : adv.

yāvat : ind.

sarvatra

於一切

adv.

yā saṃjñā sā vibhūtā bhavati

除…想

yā : rel.pron., f.nom.sg. of yad

saṃjñā : f.nom.sg. of saṃjñā

: correl.pron., f.nom.sg. of tad

vibhūtā : f.nom.sg. of vibhūtā(ppp.) °saṃjñā

bhavati : pres. 3rd sg.

     

evaṃdhyāyī bhikṣur

evam dhyāyī bhikṣuḥ

如是修習靜慮苾芻

evam : ind.

dhyāyī : m.nom.sg. of dhyāyin(adj.) bhikṣu

bhikṣu : m.nom.sg. of bhikṣu

na pṛthivīṃ niśritya dhyāyati

na pṛthivīm niśritya dhyāyati

不依於地而修靜慮

na : ind.

pṛthivīm : f.acc.sg. of pṛthivī

niśritya : ger.

dhyāyati : pres. 3rd sg.

vistareṇa yāvanna sarvaṃ niśritya dhyāyati

vistareṇa yāvat na sarvam niśritya dhyāyati

[DN: sarvaṃ sarvamiti; TK: sarvaṃ]

廣說乃至不依一切而修靜慮

vistareṇa : adv.

yāvat : ind.

na : ind.

sarvam : n.acc.sg. of sarva

niśritya : ger.

dhyāyati : pres. 3rd sg.

     

evaṃ dhyāyinaṃ bhikṣuṃ

evam dhyāyinam bhikṣum

如是修習靜慮苾芻

evam : ind.

dhyāyinam : m.acc.sg. of dhyāyin(adj.) bhikṣum

bhikṣum : m.acc.sg. of bhikṣu

sendrā devāḥ seśānāḥ saprajāpataya

sa+indrāḥ devāḥ sa+īśānāḥ sa+prajāpatayaḥ

為因陀羅, 為伊舍那, 為諸世主并諸天眾

[為因陀羅, 諸天眾, 為伊舍那, 為諸世主]

(sa- : meaning “together with”)

sendrāḥ : m.nom.pl. of sendra

devāḥ : m.nom.pl. of deva

seśānāḥ : m.nom.pl. of seśāna

saprajāpatayaḥ : m.nom.pl. of saprajāpati

ārānnamasyanti

ārāt namasyanti(nam)

[DN: namaṣyanti]

遙為作禮

ārāt : adv., meaning “from afar”

namasyanti : sf. 3rd pl.

     

namaste puruṣājanya

namaḥ te puruṣa–ājanya

敬禮吉祥士

namaḥ : m.nom.sg. of namas

te : p.pron., 2nd dat.sg. of tvad

puruṣa– : m.noun

°ājanya : cpd., m.voc.sg. of °ājanya(fpp.)

namaste puruṣottama

namaḥ te puruṣa–uttama

敬禮士中尊

namaḥ : m.nom.sg. of namas

te : p.pron., 2nd dat.sg. of tvad

puruṣa– : m.noun

°uttama : m.voc.sg. of °uttama

     

yasya te nābhijānīmaḥ

yasya te na abhi+jānīmaḥ(jñā)

我今不知汝

yasya : rel.pron., m.gen.sg. of yad

te : p.pron., 2nd gen.sg. of tvad

na : ind.

abhijānīmaḥ : pres. 1st pl.

kiṃ tvaṃ niśritya dhyāyasi iti

kim tvam ni+śritya(śri) dhyāyasi(dhyai) iti

依何修靜慮

kim : interr.pron., n.acc.sg. of kim

tvam : pron., 2nd nom.sg. of tvad

niśritya : ger.

dhyāyasi : pres. 2nd sg.

iti : ind.

     

 

 

kathañca punaretatsūtrapadametamevārthaṃ paridīpayati pṛthivyādisaṃjñake vastuni yā pṛthivītyevamādikā nāmasaṃketaprajñaptiḥ sā pṛthivyādisaṃjñetyucyate| sā punaḥ saṃjñā pṛthivyādisaṃjñake vastuni samāropikā cāpavādikā ca| tanmayasvabhāvavastugrāhikā samāropikā| vastumātraparamārthanāśagrāhikā cāpavādikā saṃjñetyucyate| sā ca saṃjñāsya vibhūtā bhavati| vibhava ucyate prahāṇaṃ tyāgaḥ|

云何此經顯如是義?謂於一切地等想事,諸地等名施設假立,名地等想,即此諸想,於彼所有色等想事,或起增益或起損減。若於彼事起能增益有體自性執,名增益想,起能損減唯事勝義執,名損減想。彼於此想,能正除遣,能斷能捨,故名除遣。(大正30.489b24-29)

And, moreover, how does this very sutra verse illuminate its meaning? The ideation of earth etc. with regards to an object-base, that which is “earth” etc., name, convention and conceptualization, that one is said to be the “ideation of earth etc.” Moreover, that ideation with regard to an object-base having the name of earth etc. is superimposing and negating. The grasping to the object-base as made of substance and having intrinsic nature is, superimposing. The grasping to the destruction of the ultimate mere-object-base (vastumātra) is said to be the negating ideation. And, when this [type] ideation has come to be subdued, that subduing is called abandonment or forsaking. (FT 6.2.3.2)

 

kathañca punar

katham ca punaḥ

云何

katham : adv.

ca, punaḥ : both ind.

etatsūtrapadametamevārthaṃ paridīpayati

etat sūtra–padam etam eva artham

pari+dīpayati(dīp)

此經顯如是義

etat : dem., n.nom.sg. of etad

sūtra– : n.noun

°padam : cpd., n.nom.sg. of °pada

etam : dem., m.acc.sg. of etad

eva : ind.

artham : m.acc.sg. of artha

paridīpayati : caus., pres. 3rd sg.

pṛthivyādisaṃjñake vastuni

pṛthivī–ādi–saṃjñake vastuni

於地等想事

pṛthivī– : f.noun

ādi– : m.noun

°saṃjñake : cpd., n.loc.sg. of °saṃjñaka(adj.) vastuni

vastuni : n.loc.sg. of vastu

yā pṛthivītyevamādikā nāmasaṃketaprajñaptiḥ

yā pṛthivī iti evam–ādikā nāma–saṃketa–prajñaptiḥ

諸「地」等名施設假立

: rel.pron., f.nom.sg. of yad

pṛthivī : f.nom.sg. of pṛthivī

iti : ind. as quotation mark of pṛthivī

evam– : ind.

°ādikā : cpd., f.nom.sg. of °ādikā(adj.) °prajñaptiḥ

nāma– : n.noun

saṃketa– : adj./m.noun

°prajñaptiḥ : cpd., f.nom.sg. of °prajñapti

sā pṛthivyādisaṃjñetyucyate

sā pṛthivī–ādi–saṃjñā iti ucyate(vac)




名地等想

: dem., f.nom.sg. of tad

pṛthivī– : f.noun

ādi– : m.noun

°saṃjñā : cpd., f.nom.sg. of °saṃjñā

iti : ind.

ucyate : pass., pres. 3rd sg.

     

sā punaḥ saṃjñā

即此諸想

: f.nom.sg. of tad

punaḥ : ind.

saṃjñā : f.nom.sg. of saṃjñā

pṛthivyādisaṃjñake vastuni

pṛthivī–ādi–saṃjñake vastuni

於彼…等想事

[於地等想事]

pṛthivī– : f.noun

ādi– : m.noun

°saṃjñake : cpd., n.loc.sg. of °saṃjñaka(adj.) vastuni

vastuni : n.loc.sg. of vastu

samāropikā cāpavādikā ca

sam+ā+ropikā(ruh) ca apa+vādikā(vad) ca

或起增益或起損減

samāropikā : f.nom.sg. of samāropikā(adj.) saṃjñā

ca : ind.

apavādikā : f.nom.sg. of apavādikā(adj.) saṃjñā

     

tanmayasvabhāvavastugrāhikā

tat–maya–svabhāva–vastu–grāhikā(grah)

於彼事…有體自性執

[有體自性事執]

tat– : n.noun

maya– : adj.

svabhāva– : m.noun

vastu– : n.noun

°grāhikā : cpd., f.nom.sg. of °grāhikā(adj.) saṃjñā

samāropikā

名增益想

f.nom.sg. of samāropikā(adj.) saṃjñā

     

vastumātraparamārthanāśagrāhikā

vastu–mātra–parama–artha–nāśa(naś)–grāhikā

損減唯事勝義執

vastu– : n.noun

mātra– : n.noun

parama– : adj.

artha– : m.noun

nāśa– : m.noun

°grāhikā : cpd., f.nom.sg. of °grāhikā(adj.) saṃjñā

cāpavādikā saṃjñetyucyate

ca apavādikā saṃjñā iti ucyate(vac)

名損減想


ca : ind.

apavādikā : f.nom.sg. of apavādikā(adj.) saṃjñā

saṃjñā : f.nom.sg. of saṃjñā

iti : ind.

ucyate : pass., pres. 3rd sg.

     

sā ca saṃjñāsya vibhūtā bhavati

sā ca saṃjñā asya vi+bhūtā(bhū)

bhavati(bhū)

彼於此想能正除遣

: pron., f.nom.sg. of tad

ca : ind.

saṃjñā : f.nom.sg. of saṃjñā

asya : dem., m. gen. sg of idam

vibhūtā : f.nom.sg. of vibhūtā(ppp.)

bhavati : pres. 3rd sg.

     

vibhava ucyate

vi+bhavaḥ(bhū) ucyate(vac)

故名除遣

vibhavaḥ : m.nom.sg. of vibhava

ucyate : pass., pres. 3rd sg.

prahāṇaṃ tyāgaḥ

prahāṇam(han) tyāgaḥ(tyaj)

能斷能捨

prahāṇam : n.nom.sg. of prahāṇa

tyāgaḥ : m.nom.sg. of tyāga

     

 

 

tasmādāgamato'pi tathāgatāt paramāptāgamādveditavyaṃ nirabhilāpyasvabhāvāḥ sarvadharmā iti|

如是等類無量聖言,名為至教,由此如來最勝至教,應知諸法離言自性。(大正30.489b29-c02)

Therefore, in terms of the scriptures from the Tathāgata and also from the tradition of the highest teachings, it is to be understood that all dharma-s have ineffable intrinsic natures. (FT 6.3)

 

tasmādāgamato'pi

tasmāt āgama+taḥ api

如是聖言


tasmāt : m.abl.sg. of tad used as adv.

āgamataḥ : abl., āgama(m.) with abl.su. taḥ

api : ind.

tāthāgatāt paramāptāgamād

tathāgatāt parama–āpta–āgamāt


由此如來最勝至教

tāthāgatāt : m.abl.sg. of tathāgata

parama– : adj.

āpta– : ppp.

°āgamāt : cpd., m.abl.sg. of °āgama

veditavyaṃ nirabhilāpyasvabhāvāḥ sarvadharmā iti

veditavyam(vid) nirabhilāpya–svabhāvāḥ sarva–dharmāḥ iti

應知諸法離言自性

veditavyam : n.nom.sg. of veditavya(fpp.)

nirabhilāpya– : fpp.

°svabhāvāḥ : cpd., m.nom.pl. of °svabhāva

sarva– : adj.

°dharmāḥ : cpd., m.nom.pl. of °dharma

iti : ind.