6.3. 散地證
panaścoktaṃ
bhagavatā saṃthakātyāyanamārabhya-iha saṃtha bhikṣurna
pṛthivīṃ niśritya dhyāyati nāpaḥ na tejaḥ na vāyum
nākāśavijñānākiñcanyanaivasaṃjñānāsaṃjñāyatanaṃ
nemaṃ lokaṃ na paraṃ lokaṃ nobhau sūryācandramasau na
dṛṣṭaśrutamatavijñātaṃ prāptaṃ paryeṣitaṃ
manasānuvitarkitamanuvicāritam tatsarvaṃ na niśritya dhyāyati
kathaṃ dhyāyī pṛthivīṃ na niśritya dhyāyati vistareṇa
yāvat sarvaṃ na niśritya dhyāyati iha saṃtha bhikṣoryā
pṛthivyāṃ pṛthivīsaṃjñā sā vibhūtā bhavati apsu
apsaṃjñā vistareṇa yāvat sarvatra yā saṃjñā sā vibhūtā
bhavati evaṃdhyāyī bhikṣurna pṛthivīṃ niśritya dhyāyati
vistareṇa yāvanna sarvaṃ sarvamiti niśritya dhyāyati evaṃ
dhyāyinaṃ bhikṣuṃ sendrā devāḥ seśānāḥ saprajāpataya
ārānnamaṣyanti
namaste
puruṣājanya namaste puruṣottama
yasya
te nābhijānīmaḥ kiṃ tvaṃ niśritya dhyāyasiiti
又佛世尊為彼散他迦多衍那作如是說
:
散他!苾芻不依於地而修靜慮,不依於水、不依於火、不依於風、不依空處、不依識處、不依無所有處、不依非想非非想處、不依此世他世、不依日月光輪、不依見聞覺知、不依所求所得、不依意隨尋伺、不依一切而修靜慮。云何修習靜慮苾芻,不依於地而修靜慮,廣說乃至不依一切而修靜慮?散他!苾芻或有於地除遣地想,或有於水除遣水想,廣說乃至或於一切除一切想。如是修習靜慮苾芻不依於地而修靜慮,廣說乃至不依一切而修靜慮。如是修習靜慮苾芻,為因陀羅為伊舍那、為諸世主并諸天眾,遙為作禮而讚頌曰
:
「敬禮吉祥士
!敬禮士中尊!我今不知汝,依何修靜慮。」(大正30.489b07-23)
Furthermore, concerning this,
it is spoken by the Bhagavant to Saṃthakātyāyana
: Here, O Saṃtha,
the monk (bhikṣu)
meditates not relying on earth, water, fire nor wind; not on the
spheres of space, consciousness and nothingness, neither ideation nor
non-ideation; not on this world nor another world; not on both the
sun and the moon; not that which is seen, heard, known and cognized;
acquired, desired; subsequent reasoning and investigation by the
mind; not relying on all these, he meditates. How does the meditator
meditate without relying on earth etc. up to not having to rely on
all? Here, O Saṃtha,
that ideation of earth with regard to earth which the monk has, comes
to be subdued. The ideation of water with regard to water etc. up to
with regard to all, that ideation of all comes to be subdued. In this
way, the meditating monk meditates without relying on earth etc. up
to and he meditates not having to rely on all. In this way, the gods
together with Indra-s,
Īśāna-s,
Prajapati-s
pay homage to the meditator monk from afar:
“Salutation to you, the
excellent among men; salutation to you, the supreme among men. To you
[we say] - “we do not know relying on what do you meditate?” (FT
6.2.3.1)
|
punaścoktaṃ bhagavatā ← punaḥ ca uktam(√vac) bhagavatā [DN: panaścoktaṃ] |
又佛世尊說 |
punaḥ, ca : both ind. uktam : n.nom.sg. of ukta(ppp.) bhagavatā : m.instr.sg. of bhagavant |
|
saṃthakātyāyanam |
為彼散他迦多衍那 |
m.acc.sg. of saṃthakātyāyana |
|
ārabhya ← ā+√rabh+ya |
作如是 |
ger. used as adv. meaning “concerning …” |
|
iha saṃtha
|
散他 |
iha : ind. saṃtha : m.voc.sg. of saṃtha |
|
bhikṣurna pṛthivīṃ niśritya dhyāyati ← bhikṣuḥ na pṛthivīm ni+śritya(√śri) dhyāyati(√dhyai/ dhyā) |
苾芻不依於地而修靜慮 |
bhikṣuḥ : m.nom.sg of bhikṣu na : ind. pṛthivīm : f.acc.sg. of pṛthivī niśritya : ger. dhyāyati : pres. 3rd sg. |
|
nāpaḥ ← na āpaḥ |
不依於水
|
na : ind. āpaḥ : n.acc.sg. of āpas |
|
na tejaḥ |
不依於火 |
tejaḥ : n.acc.sg. of tejas |
|
na vāyum |
不依於風 |
vāyum : m.acc.sg. of vāyu |
|
nākāśavijñānākiñcanyanaivasaṃjñānāsaṃjñāyatanaṃ ← na ākāśa–vijñāna–ākiṃcanya– (na+eva+saṃjñā–na+a+saṃjñā)–āyatanam |
不依空處 不依識處 不依無所有處 不依非想非非想處 |
na : ind. ākāśa– : m.noun vijñāna– : n.noun ākiṃcanya– : n.noun naivasaṃjñānāsaṃjñā– : f.noun °āyatanam : cpd., n.acc.sg. of °āyatana |
|
nemaṃ lokaṃ na paraṃ lokaṃ ← na imam lokam na param lokam |
不依此世他世 |
na : ind. imam : dem., m.acc.sg. of idam lokam : m.acc.sg. of loka param : m.acc.sg. of para(adj.) → lokam |
|
nobhau sūryācandramasau ← na ubhau sūryā–candramasau |
不依日月 |
na : ind. ubhau : m.acc.du. of ubha sūryā– : f.noun °candramasau : cpd., m.acc.du. of °candramasa |
|
na dṛṣṭaśrutamatavijñātaṃ ← na dṛṣṭa(√dṛś)–śruta(√śru)–mata(√man)– vijñātam(√jñā) |
不依見聞覺知 |
na : ind. dṛṣṭa–, śruta–, mata– : all ppp. °vijñātam : cpd., n.acc.sg. of °vijñāta(ppp.) |
|
prāptaṃ paryeṣitaṃ ← pra+āptam(√āp) pari+ā+iṣitam(√iṣ) |
所求所得 [所得所求] |
prāptam : n.acc.sg. of prāpta(ppp.) paryeṣitam : n.acc.sg. of paryeṣita(ppp.) |
|
manasānuvitarkitamanuvicāritam ← manasā anu+vi+tarkitam(√tark) anu+vi+cāritam(√car) |
意隨尋伺 |
manasā : n.instr.sg. of manas anuvitarkitam : n.acc.sg. of anuvitarkita(ppp.) anuvicāritam : n.acc.sg. of anuvicārita(ppp.) |
|
tatsarvaṃ na niśritya dhyāyati ← tat sarvam na ni+śritya(√śri) dhyāyati(√dhyai) |
不依一切修靜慮 |
tat : pron., n.acc.sg. of tad sarvam : n.acc.sg. of sarva(adj.) na : ind. niśritya : ger. dhyāyati : pres. 3rd sg. |
|
kathaṃ dhyāyī ← katham dhyāyī |
云何修習靜慮苾芻 |
katham : adv. dhyāyī : m.nom.sg. of dhyāyin(adj.) |
|
pṛthivīṃ na niśritya dhyāyati ← pṛthivīm na niśritya(√śri) dhyāyati(√dhyai) |
不依於地而修靜慮 |
pṛthivīm : f.acc.sg. of pṛthivī na : ind. niśritya : ger. dhyāyati : pres. 3rd sg. |
|
vistareṇa yāvat sarvaṃ na niśritya dhyāyati ← vistareṇa yāvat sarvam na niśritya(√śri) dhyāyati(√dhyai) |
廣說乃至不依一切而修靜慮 |
vistareṇa : adv. yāvat : ind. sarvam : n.acc.sg. of sarva(adj.) na : ind. niśritya : ger. dhyāyati : pres. 3rd sg. |
|
iha saṃtha
|
散他 |
iha : ind. saṃtha : m.voc.sg. of Saṃtha |
|
bhikṣoryā pṛthivyāṃ pṛthivīsaṃjñā sā vibhūtā bhavati ← bhikṣoḥ yā pṛthivyām pṛthivī–saṃjñā sā vibhūtā(√bhū) bhavati(√bhū) |
苾芻有於地除遣地想 |
bhikṣoḥ : m.gen.sg. of bhikṣu yā : rel.pron., f.nom.sg. of yad pṛthivyām : f.loc.sg. of pṛthivī pṛthivī– : f.noun °saṃjñā : cpd., f.nom.sg. of °saṃjñā sā : correl.pron., f.nom.sg. of tad vibhūtā : f.nom.sg. of vibhūtā(ppp.) → °saṃjñā bhavati : pres. 3rd sg. |
|
apsu apsaṃjñā ← apsu ap–saṃjñā |
於水…水想 |
apsu : f.loc.pl. of ap ap– : f.noun °saṃjñā : cpd., f.nom.sg. of °saṃjñā |
|
vistareṇa yāvat |
廣說乃至 |
vistareṇa : adv. yāvat : ind. |
|
sarvatra |
於一切 |
adv. |
|
除…想 |
yā : rel.pron., f.nom.sg. of yad saṃjñā : f.nom.sg. of saṃjñā sā : correl.pron., f.nom.sg. of tad vibhūtā : f.nom.sg. of vibhūtā(ppp.) → °saṃjñā bhavati : pres. 3rd sg. |
|
|
evaṃdhyāyī bhikṣur ← evam dhyāyī bhikṣuḥ |
如是修習靜慮苾芻 |
evam : ind. dhyāyī : m.nom.sg. of dhyāyin(adj.) → bhikṣuḥ bhikṣuḥ : m.nom.sg. of bhikṣu |
|
na pṛthivīṃ niśritya dhyāyati ← na pṛthivīm niśritya dhyāyati |
不依於地而修靜慮 |
na : ind. pṛthivīm : f.acc.sg. of pṛthivī niśritya : ger. dhyāyati : pres. 3rd sg. |
|
vistareṇa yāvanna sarvaṃ niśritya dhyāyati ← vistareṇa yāvat na sarvam niśritya dhyāyati [DN: sarvaṃ sarvamiti; TK: sarvaṃ] |
廣說乃至不依一切而修靜慮 |
vistareṇa : adv. yāvat : ind. na : ind. sarvam : n.acc.sg. of sarva niśritya : ger. dhyāyati : pres. 3rd sg. |
|
evaṃ dhyāyinaṃ bhikṣuṃ ← evam dhyāyinam bhikṣum |
如是修習靜慮苾芻 |
evam : ind. dhyāyinam : m.acc.sg. of dhyāyin(adj.) → bhikṣum bhikṣum : m.acc.sg. of bhikṣu |
|
sendrā devāḥ seśānāḥ saprajāpataya ← sa+indrāḥ devāḥ sa+īśānāḥ sa+prajāpatayaḥ |
為因陀羅, 為伊舍那, 為諸世主并諸天眾 [為因陀羅, 諸天眾, 為伊舍那, 為諸世主] |
(sa- : meaning “together with”) sendrāḥ : m.nom.pl. of sendra devāḥ : m.nom.pl. of deva seśānāḥ : m.nom.pl. of seśāna saprajāpatayaḥ : m.nom.pl. of saprajāpati |
|
ārānnamasyanti ← ārāt namasyanti(√nam) [DN: namaṣyanti] |
遙為作禮 |
ārāt : adv., meaning “from afar” namasyanti : sf. 3rd pl. |
|
namaste puruṣājanya ← namaḥ te puruṣa–ājanya |
敬禮吉祥士 |
namaḥ : m.nom.sg. of namas te : p.pron., 2nd dat.sg. of tvad puruṣa– : m.noun °ājanya : cpd., m.voc.sg. of °ājanya(fpp.) |
|
namaste puruṣottama ← namaḥ te puruṣa–uttama |
敬禮士中尊 |
namaḥ : m.nom.sg. of namas te : p.pron., 2nd dat.sg. of tvad puruṣa– : m.noun °uttama : m.voc.sg. of °uttama |
|
yasya te nābhijānīmaḥ ← yasya te na abhi+jānīmaḥ(√jñā) |
我今不知汝 |
yasya : rel.pron., m.gen.sg. of yad te : p.pron., 2nd gen.sg. of tvad na : ind. abhijānīmaḥ : pres. 1st pl. |
|
kiṃ tvaṃ niśritya dhyāyasi iti ← kim tvam ni+śritya(√śri) dhyāyasi(√dhyai) iti |
依何修靜慮 |
kim : interr.pron., n.acc.sg. of kim tvam : pron., 2nd nom.sg. of tvad niśritya : ger. dhyāyasi : pres. 2nd sg. iti : ind. |
kathañca punaretatsūtrapadametamevārthaṃ paridīpayati pṛthivyādisaṃjñake vastuni yā pṛthivītyevamādikā nāmasaṃketaprajñaptiḥ sā pṛthivyādisaṃjñetyucyate sā punaḥ saṃjñā pṛthivyādisaṃjñake vastuni samāropikā cāpavādikā ca tanmayasvabhāvavastugrāhikā samāropikā vastumātraparamārthanāśagrāhikā cāpavādikā saṃjñetyucyate sā ca saṃjñāsya vibhūtā bhavati vibhava ucyate prahāṇaṃ tyāgaḥ
云何此經顯如是義?謂於一切地等想事,諸地等名施設假立,名地等想,即此諸想,於彼所有色等想事,或起增益或起損減。若於彼事起能增益有體自性執,名增益想,起能損減唯事勝義執,名損減想。彼於此想,能正除遣,能斷能捨,故名除遣。(大正30.489b24-29)
And, moreover, how does this very sutra verse illuminate its meaning? The ideation of earth etc. with regards to an object-base, that which is “earth” etc., name, convention and conceptualization, that one is said to be the “ideation of earth etc.” Moreover, that ideation with regard to an object-base having the name of earth etc. is superimposing and negating. The grasping to the object-base as made of substance and having intrinsic nature is, superimposing. The grasping to the destruction of the ultimate mere-object-base (vastumātra) is said to be the negating ideation. And, when this [type] ideation has come to be subdued, that subduing is called abandonment or forsaking. (FT 6.2.3.2)
|
kathañca punar ← katham ca punaḥ |
云何 |
katham : adv. ca, punaḥ : both ind. |
|
etatsūtrapadametamevārthaṃ paridīpayati ← etat sūtra–padam etam eva artham pari+dīpayati(√dīp) |
此經顯如是義 |
etat : dem., n.nom.sg. of etad sūtra– : n.noun °padam : cpd., n.nom.sg. of °pada etam : dem., m.acc.sg. of etad eva : ind. artham : m.acc.sg. of artha paridīpayati : caus., pres. 3rd sg. |
|
pṛthivyādisaṃjñake vastuni ← pṛthivī–ādi–saṃjñake vastuni |
於地等想事 |
pṛthivī– : f.noun ādi– : m.noun °saṃjñake : cpd., n.loc.sg. of °saṃjñaka(adj.) → vastuni vastuni : n.loc.sg. of vastu |
|
yā pṛthivītyevamādikā nāmasaṃketaprajñaptiḥ ← yā pṛthivī iti evam–ādikā nāma–saṃketa–prajñaptiḥ |
諸「地」等名施設假立 |
yā : rel.pron., f.nom.sg. of yad pṛthivī : f.nom.sg. of pṛthivī iti : ind. as quotation mark of pṛthivī evam– : ind. °ādikā : cpd., f.nom.sg. of °ādikā(adj.) → °prajñaptiḥ nāma– : n.noun saṃketa– : adj./m.noun °prajñaptiḥ : cpd., f.nom.sg. of °prajñapti |
|
sā pṛthivyādisaṃjñetyucyate ← sā pṛthivī–ādi–saṃjñā iti ucyate(√vac)
|
名地等想 |
sā : dem., f.nom.sg. of tad pṛthivī– : f.noun ādi– : m.noun °saṃjñā : cpd., f.nom.sg. of °saṃjñā iti : ind. ucyate : pass., pres. 3rd sg. |
|
sā punaḥ saṃjñā |
即此諸想 |
sā : f.nom.sg. of tad punaḥ : ind. saṃjñā : f.nom.sg. of saṃjñā |
|
pṛthivyādisaṃjñake vastuni ← pṛthivī–ādi–saṃjñake vastuni |
於彼…等想事 [於地等想事] |
pṛthivī– : f.noun ādi– : m.noun °saṃjñake : cpd., n.loc.sg. of °saṃjñaka(adj.) → vastuni vastuni : n.loc.sg. of vastu |
|
samāropikā cāpavādikā ca ← sam+ā+ropikā(√ruh) ca apa+vādikā(√vad) ca |
或起增益或起損減 |
samāropikā : f.nom.sg. of samāropikā(adj.) → saṃjñā ca : ind. apavādikā : f.nom.sg. of apavādikā(adj.) → saṃjñā |
|
tanmayasvabhāvavastugrāhikā ← tat–maya–svabhāva–vastu–grāhikā(√grah) |
於彼事…有體自性執 [有體自性事執] |
tat– : n.noun maya– : adj. svabhāva– : m.noun vastu– : n.noun °grāhikā : cpd., f.nom.sg. of °grāhikā(adj.) → saṃjñā |
|
samāropikā |
名增益想 |
f.nom.sg. of samāropikā(adj.) → saṃjñā |
|
vastumātraparamārthanāśagrāhikā ← vastu–mātra–parama–artha–nāśa(√naś)–grāhikā |
損減唯事勝義執 |
vastu– : n.noun mātra– : n.noun parama– : adj. artha– : m.noun nāśa– : m.noun °grāhikā : cpd., f.nom.sg. of °grāhikā(adj.) → saṃjñā |
|
cāpavādikā saṃjñetyucyate ← ca apavādikā saṃjñā iti ucyate(√vac) |
名損減想
|
ca : ind. apavādikā : f.nom.sg. of apavādikā(adj.) → saṃjñā saṃjñā : f.nom.sg. of saṃjñā iti : ind. ucyate : pass., pres. 3rd sg. |
|
sā ca saṃjñāsya vibhūtā bhavati ← sā ca saṃjñā asya vi+bhūtā(√bhū) bhavati(√bhū) |
彼於此想能正除遣 |
sā : pron., f.nom.sg. of tad ca : ind. saṃjñā : f.nom.sg. of saṃjñā asya : dem., m. gen. sg of idam vibhūtā : f.nom.sg. of vibhūtā(ppp.) bhavati : pres. 3rd sg. |
|
vibhava ucyate ← vi+bhavaḥ(√bhū) ucyate(√vac) |
故名除遣 |
vibhavaḥ : m.nom.sg. of vibhava ucyate : pass., pres. 3rd sg. |
|
prahāṇaṃ tyāgaḥ ← prahāṇam(√han) tyāgaḥ(√tyaj) |
能斷能捨 |
prahāṇam : n.nom.sg. of prahāṇa tyāgaḥ : m.nom.sg. of tyāga |
tasmādāgamato'pi tathāgatāt paramāptāgamādveditavyaṃ nirabhilāpyasvabhāvāḥ sarvadharmā iti
如是等類無量聖言,名為至教,由此如來最勝至教,應知諸法離言自性。(大正30.489b29-c02)
Therefore, in terms of the scriptures from the Tathāgata and also from the tradition of the highest teachings, it is to be understood that all dharma-s have ineffable intrinsic natures. (FT 6.3)
|
tasmādāgamato'pi ← tasmāt āgama+taḥ api |
如是聖言
|
tasmāt : m.abl.sg. of tad used as adv. āgamataḥ : abl., āgama(m.) with abl.su. taḥ api : ind. |
|
tāthāgatāt paramāptāgamād ← tathāgatāt parama–āpta–āgamāt
|
由此如來最勝至教 |
tāthāgatāt : m.abl.sg. of tathāgata parama– : adj. āpta– : ppp. °āgamāt : cpd., m.abl.sg. of °āgama |
|
veditavyaṃ nirabhilāpyasvabhāvāḥ sarvadharmā iti ← veditavyam(√vid) nirabhilāpya–svabhāvāḥ sarva–dharmāḥ iti |
應知諸法離言自性 |
veditavyam : n.nom.sg. of veditavya(fpp.) nirabhilāpya– : fpp. °svabhāvāḥ : cpd., m.nom.pl. of °svabhāva sarva– : adj. °dharmāḥ : cpd., m.nom.pl. of °dharma iti : ind. |